• Beställ KT!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen i sex månader för bara 398 kronor.

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • Är integrationen ett misslyckande?

      Att integrationen i Sverige inte fungerar särskilt bra idag är uppenbart. Det tar i genomsnitt sju år för en nyanländ invandrare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Risken att gå ut skolan med ofullständiga betyg, bli långtidsarbetslös, utsättas för brott eller hamna i sociala problem är mångdubbelt större för de barn som växer upp i invandrartäta bostadsområden än de som växer upp bland infödda svenskar.
      Att åstadkomma en framgångsrik integration måste vila på några självklara utgångspunkter. Den bygger på att vi slår vakt om våra svenska värderingar som alla människors lika värde, jämlikhet och jämställdhet, mänskliga rättigheter, kvinnofrid och rätten att välja sitt liv. Men det handlar också om nolltolerans mot företeelser som militant jihadism, hederskultur, kvinnoförtryck, tvångsäktenskap och könsstympning. Den svenska kulturen med sina värderingar har genom tiderna tjänat som ett sammanhållande kitt. Den rollen borde kulturen också ha i framtiden.
      Det finns ett viktigt skäl till varför människor vill förneka existensen av den svenska kulturen och det är att förnekandet faktiskt kan anses vara en del just av den svenska kulturen. Men den har också kommit att handla om en öppenhet mot världen, mot folk och intryck och upptäckter och trender. Människor tror att man inte är främlingsfientlig om man förnekar det svenska. Därför har den märkliga situationen uppstått att de som tydligast vågar stå upp för svensk tradition och kultur är invandrare, namn som Thomas Gür, Mauricio Rojas, Nima Dervish och Anosh Ghasri.
      En annan viktig aspekt i integrationen är jobben. Det är tydligt att den svenska arbetsmarknaden måste gå dithän att en del av de arbeten som inte ställer så höga språkkrav eller kräver andra kvalifikationer kommer tillbaka eller att nya arbeten av den karaktären tillkommer. Här har RUT-reformen bidragit till att skapa tusentals nya arbeten. Den behöver utvidgas ordentligt till att omfatta också andra typer av uppgifter.
      Både Kanada och Tyskland har betydligt lägre sysselsättningsgap mellan utrikes och inrikes födda än Sverige har. Det finns mycket som talar för att det delvis beror på att de låga lägstalönerna gör det lättare att komma in på arbetsmarknaden. Sossarnas förslag om beredskapsjobb har man konstaterat är den dyraste lösningen, som också ger sämst resultat.
      För att utanförskapet i Sverige ska kunna brytas, måste bidragssystemen i landet ses över för att ge ännu tydligare incitament till arbete och studier än de ger idag. Det gäller såväl män som kvinnor men effekterna är särskilt tydliga när det gäller de bidragssystem som idag ofta nyttjas av utrikesfödda kvinnor.
      Språkfrågan är central för integrationen och en mycket viktig förklaring till det stora sysselsättningsgapet i Sverige. Vi behöver göra en bred satsning på att lyfta språkträningen för breda grupper av utrikes födda utöver den ofta mindre väl fungerande SFI-undervisningen. Hur det ska gå till, behöver utredas ordentligt. Språktest för att kunna bli svensk medborgare måste introduceras.
      Nu måste vi klara att utveckla integrationen med positiva resultat i vårt land. Annars kommer vi att vara mycket illa ute vad gäller tilliten bland oss medborgare i allmänhet och till landets myndigheter och institutioner i synnerhet. Det är graden av tillit som skiljer goda samhällen från dåliga.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se