• Beställ KT!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen i sex månader för bara 398 kronor.

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • Var vaksam på valkompasser

      Foto: Frida Jansson Högberg

      Gruppen osäkra väljare är stor och många är det säkert som nappat på TV och tidningars olika ”valkompasser” på nätet.
      Men visar verkligen svaret på 20-30 frågor vilket parti dina åsikter står närmast? Eller vilka politiker du ska ge ditt förtroende för kommande fyra år? Mitt svar är nej, politik och värderingar är mycket mer än svaret på några övergripande sakfrågor. Värderingar handlar om hur vi tillsammans ska forma vår framtid, vilken ideologisk kompass vi ska ta vägledning från när vi fattar våra beslut snarare än att en tidnings eller webbsajts kompass ska tala om för oss vilket parti vi bör välja.

      Riktigt illa blir det när kompasserna är direkt felkonstruerade. När jag roat mig med att göra några av de olika varianterna som florerar, dyker det upp frågor som jag vet omöjligt kan styra mot ett visst parti eftersom inget parti tycker så. Då är det lätt att bli illa berörd. I TV4:s valkompass ska man exempelvis ta ställning till om man tycker att lön och pension ska beskattas lika. Den frågan borde inte påverka det minsta eftersom INGET parti tycker att pension och lön ska beskattas lika. Vad jag känner till har åtminstone inget av riksdagspartierna aviserat att de tänker chockhöja skatten för de med de allra lägsta pensionerna, garantipensionärerna. Det skulle bli följden vid en lika hög beskattning av pension som av lön. Alliansen sänkte som bekant skatten för den gruppen rejält förra mandatperioden genom att höja grundavdraget för den gruppen, det vill säga den del av pensionen som helt undantas från skatt.
      Jag har letat i de partier som kompassen styr mot om man bockar i att man faktiskt vill att pension och lön ska beskattas lika – bland annat (S) – men jag hittar inget i deras program om att de vill chockhöja skatten för garantipensionärer. Visserligen har de rödgröna visat sig varit flitiga på att höja alla skatter som går att höja, men att de skulle undanhålla sådant för potentiella väljare men samtidigt delge valkompasserna sin agenda, det är väl ändå svårt att tro?
      Även när kompassfrågorna inte är direkt felaktiga som i det här fallet så riskerar ändå urvalet av enstaka frågor att på ett oproportionerligt sätt styra mot vissa partier. Ska du ändå göra en valkompass ger dig ändå SVT:s variant dig möjlighet att läsa vad kandidaterna skrivit och på så sätt mer nyanserat bilda en uppfattning, men då förutsätter det att du inte bara klickar i svar utan också läser de olika partiernas och kandidaternas motiveringar.

      Niklas Lehresjön, ledarskribent.

      Bättre än valkompasser är att studera hur partierna faktiskt agerat i riksdagen och i våra beslutande församlingar i landsting och kommun. Till exempel vilka skattelättnader eller skattehöjningar som faktiskt genomförts och aviserats, vilka vallöften från tidigare år som infriats och vilka initiativ som tagits. Bättre är också att gå ner på torget och prata politik i valstugorna på torget, med alla som faktiskt kandiderar och söker väljarnas förtroende. Bättre är också att studera partiernas program och fundera på vad deras politik kan leda till för framtiden och för demokratin. För dig som individ, men också för hela Värmland, Sverige och övriga världen. Nyttja de sista veckorna före valet till att plugga och prata. Och, framför allt, använd din röst och ge i de kommande valen till kommun, landsting och riksdag ditt förtroende till de människor du litar mest på och som har en ideologisk kompass som visar riktningen mot det samhälle som DU vill leva i. Som inbiten liberal älskar jag demokrati, rättsstaten, jämställdhet, frihet och ett öppet samhälle. Hoppas att vi är många!

      Europas beredskap är god

      Foto: Maja Suslin / TT

      En kaxig rubrik och den kanske bör läsas med en nypa salt. Men efter en extrem högsommar är en lärdom värd att dra; när det bokstavligen taget hettar till då är samarbete och i synnerhet det europeiska samarbetet livsavgörande.
      Mycket kan sägas om den här sommaren och mycket kommer att behöva utvärderas, inte tu tal om annat. Det kan handla om tid för beslutsfattande, tid för förflyttningar, effektivt resursutnyttjande, bemanning, tillvaratagande av ideella resurser och mycket annat. Men att ett europeiskt och internationellt samarbete behövs när katastrofen är ett faktum, det torde den som tidigare tvivlade ha blivit varse!

      När det brinner och människor flyr, då behövs hjälp. Och när katastrofen kommer nära, då vill människor samarbeta och hjälpa. I det läget behöver samordningen ske snabbt. När det brinner är tid en avgörande faktor för att begränsa skadorna. Kanske är det så att vi även när det gäller räddningsinsatser behöver jobba än mer ”glokalt”, som det brukar heta. Vi behöver kombinationen av lokalsamhällets snabba reaktion och det globala samhällets enorma förmåga att samla resurser – och samordningen av de båda. De enskildas verkliga engagemang och insatser är ovärderliga. I synnerhet de som faktiskt handlar, kavlar upp ärmarna och solidariskt offrar sin tid och ger sin energi för att i handling bidra. Men vi behöver också rejält med resurser i form av exempelvis expertkunskap, modern och ofta kostsam utrustning. Och brinner det behövs hjälpen snabbt!

      På sociala medier sprids nu budskap från auktoritärt, nationalistiskt, isolationistiskt sinnade om ”Sveriges förväntade höga nota” för den hjälp vi tagit emot från EU. Men notan kommer att vara låg i förhållande till hjälpinsatserna vi åtnjutit. En siffra som hundra miljoner kan låta mycket, men låt oss göra några enkla jämförelser för att förstå sammanhanget. Det är mindre än det kostar att bygga EN skola, det motsvarar tio kronor från varje svensk medborgare, mindre än en procent av de samlade ekonomiska värden som bränderna förstört och det är en bråkdel av vad ETT av de flygplan som andra länder ställt till förfogande kostar bara i inköp. Lite raljerande är de pengar vi betalar i form av löpande kostnader för de hjälpande ländernas insatser att jämföra med att vi ger grannen en hundring till diesel om hen hjälper till att ploga gårdsplanen – för att vi inte själva ska behöva köpa och underhålla en traktor. Proportioner är viktigare än någonsin i en tid då vi utsätts för korta rubriker och propaganda i syfte att få oss att tycka saker.

      Niklas Lehresjön, ledarskribent.

      EU är i första hand ett fredsprojekt. EU har gett oss den längsta perioden av fred i Europas historia. Men det europeiska samarbetet sträcker sig längre än så. Det europeiska samarbetet behövs för tillit och beredskap. För ett litet land som Sverige är det helt avgörande att kunna förlita sig på att vara en del av och att kunna åtnjuta hela EU:s förmåga vid händelser liknande de vi sett i och med sommarens bränder. Vi kan svårligen klara det ensamma. Det bästa försvar vi kan ha är det gemensamma försvaret och en god grannsamverkan. Därför behövs EU och Nato. Därför behövs mer organiserat samarbete – inte mindre!

      Dyrt (s)pel för värmlänningen

      Foto: Denny Jansson

      Region Värmland och Landstinget slås ihop och bildar det nya Region Värmland från och med 2019. Äntligen blir hela organisationen styrd av ett direktvalt fullmäktige med minskat demokratiskt underskott som följd och med en budget på närmare nio miljarder kronor.
      För att ge verksamheterna bästa möjlighet till framförhållning, valde Landstingsstyrelsens majoritet att lägga fram årets budget samt långtidsplan vid sammanträdet 12-13 juni. Socialdemokraternas brist på förslag under månader av budgetberedning i Landstingsstyrelse, upprepades vid fullmäktige då (S) anlände utan egna förslag. Istället drev de igenom en återremiss, för att de ansåg budgeten vara ”orealistiskt”. Sannolikt bara ett sätt att förhala processen. I sin fantasi hade de möjligen trott att de då skulle kunna ha en öppen budget i valrörelsen, men till priset av att verksamheterna i Landstinget inte skulle få jobba vidare och planera utifrån budget förrän i oktober. Oansvarigt och ofattbart beteende av ett parti som säger sig vilja ta ansvar.
      Den 26 juni inkallades så till ett extra landstingsfullmäktige och då klubbades ändå Värmlandssamverkans budget igenom, två veckor senare än planerat och till en extra kostnad för skattebetalarna. En kostnad som är en direkt konsekvens av Socialdemokraternas misslyckade strategi, vilken verkade vara att sätta käppar i hjulen och krångla till beslutsprocesser, då egna förslag och alternativ lyser med sin frånvaro. De förslag (S) ändå kom med inför mötet den 26 juni handlade samtliga om utgiftsökningar, sammantaget 100 miljoner kronor utan finansiering och med minskade marginaler som följd. Vänsterpartiet hejade på, men med tillägg om att konsekvenser av en skattehöjning borde utredas. Att Vänstern som vanligt menar att ökat uttag av skatt löser det mesta är inget nytt under solen, dessbättre var de ensamma den här gången.
      Efter de här turerna, om inte förr, är det tydligt att Socialdemokraterna i Landstinget inte på något sätt är mogna att ta ansvar för regionens ekonomi. Med det beteende som de här visat, skulle det i värsta fall kunna leda till samma situation som Landstinget i Värmland befann sig i under slutet av 90-talet. Efter långvarigt socialdemokratiskt styre upplevde vi då en landstingsekonomi i fritt fall där staten fick ta över ansvaret för att inte hela verksamheten skulle rasa ihop.
      Värmlandssamverkans sex partier, (L) (M) (C) (KD) (MP) (SIV), har lyckats åstadkomma sex år med plusresultat de senaste två mandatperioderna och dessutom plusresultat och god ekonomisk hushållning sett över alla år sammantaget. Samtidigt har

      Niklas Lehresjön, ledarskribent.

      Värmlandssamverkan, för att nämna några enstaka exempel, kunnat utveckla verksamheten med Ambulanshelikopter, närvårdsplatser, dialys i Arvika etc. Allt detta i en tid när många andra Landsting i Sverige stått inför akuta problem och nedskärningsbehov. Med en stark och konstruktiv opposition kanske det gått ännu bättre för Värmland, men nuvarande oppo(s)ition verkar varken vara i stånd att styra eller att vara en konstruktiv opposition. Så ska något av alternativen väljas gör vi bäst i att låta regionens Socialdemokrater träna på att vara i opposition några mandatperioder till. Såväl för värmlänningarnas plånböckers som för värmlänningarnas hälsas skull!

      Miljöpolitik eller bara krångel?

      Foto Bertil Ericson / SCANPIX

      Det är inte bara vädret som är ovanligt hett utan även marknaden för nya bilar. Den 1 juli träder det nya ”bonus malus” systemet i kraft.
      Enkelt uttryckt blir en bil som är miljövänligare subventionerad vid inköp på bekostnad av att en bil som släpper ut mer avgaser blir straffbeskattad. För att krångla till det blir det också förändrad fordonsskatt för de nya bilarna. Det kommer att bli riktigt dyrt att köra en bil som släpper ut mycket koldioxid. Det låter visserligen bra, särskilt som systemet inte bestraffar retroaktivt, men vilka praktiska konsekvenser får det att nyare bilar får dyrare fordonsskatt även om de är miljövänligare än äldre? Och vad blir konsekvenserna för miljön om man tar hänsyn till el- eller hybridbilens hela livscykel – från produktion till skrot – och inte bara utsläppen när bilen faktiskt körs?

      Många minns nog hur det för bara något decennium sedan såldes ”miljöbilar” som idag ses som ”miljöbovar”. Vi minns också hur man ytterligare några år tidigare tvingade bensinstationer att ha etanolpump, något som bidrog till en snabb men säker ”mack-död” i glesbygd. Och ärligt talat, hur många valde att köra på etanol och hur många gör det ännu? Exemplet visar tydligt faran med att gå in och styra marknaden med flera styrmekanismer samtidigt och främst då mot tekniskt tidsbundna och enkelspåriga lösningar.

      Förutsättningarna för att klara sig utan bil och förutsättningarna för vilken typ av bil som man faktiskt har praktisk möjlighet att välja ser dessutom oerhört olika ut i vårt land. Därför behöver också lösningarna se olika ut. Bor man ute i glesbygd är inte alltid elbil ett alternativ, inte heller om man behöver dra tunga släp efter bilen.
      Tillkrånglade system tenderar att misslyckas, det har vi sett upprepade gånger i miljöpolitiken och det kommer vi att se igen. Riktigt snett går det när politiker dessutom styr mot bestämda tekniska lösningar med vilken miljömålen ska nås. Så sker inte här men det är bara en variabel, bilarnas utsläpp av koldioxid då de körs, man verkar ta hänsyn till.

      Niklas Lehresjön, ledarskribent.

      Vill man förnya bilparken och dessutom göra det billigare för folk att byta till sig en nyare bil, då finns det lyckade exempel att lära av. I vårt grannland Tyskland började man för nu snart tio år sedan införa miljözoner, först i de större städerna sedan i de mindre. Det gjorde det attraktivt och lönsamt för människor som bodde, eller hade för avsikt att köra, inne i stadskärnorna att byta till en ny bil. Följden blev kraftigt sänkta priser på halvgamla bilar, vilket i sin tur gjorde att även de med begränsad ekonomi, alternativt de som valde att ställa bilen utanför stadskärnorna, kunde byta bort sin riktigt gamla bil mot en som ändå var bättre. Bilparken förnyades i ett rasande tempo. Skillnaden mellan det systemet och de som praktiserats i Sverige upprepade tillfällen är att styrningen är tydlig, förutsägbar och använder marknadens snabba anpassningsförmåga för att styra mot miljövänligare alternativ. Mindre krångliga system ger större positiv effekt, både för den enskildes ekonomi, samhällets ekonomi och för miljön.

      Samarbete viktigt för vården

      Foto: Sanna Emanuelsson

      Sjukvård är en av de hetaste frågorna inför höstens val och något som berör oss alla. Vården klarar av att hjälpa oss allt mer och förväntningarna på tillgänglighet, säkerhet och kvalitet ställer allt högre krav från oss medborgare.
      Utmaningen är kännbar, inte minst i ett län som Värmland, där avstånden är långa och förutsättningarna för att tillgodose såväl tillgång till läkare och ambulanssjukvård i vissa situationer skiljer sig åt väsentligt. Samtidigt måste behovet mötas oavsett var man bor – i hela Värmland! En svår prioritering som Landstinget i Värmland de senaste åren, utifrån förutsättningarna, lyckats bättre med än många andra län. Exemplet Värmland visar att det verkligen går att arbeta för en jämlik vård i hela länet men också att öka tillgängligheten. Som ett exempel bland många nås de allra flesta värmlänningar faktiskt av en ambulans vid larm inom acceptabel tid, även om många av oss har personlig erfarenhet av att varje minut känns för lång mellan samtal till SOS och hjälpens ankomst.
      Det breda samarbetet i Värmlandssamverkan (L), (C), (M), (KD), (MP), (SIV) är sannolikt en av framgångsfaktorerna till att situationen i Värmland är betydligt gynnsammare än i övriga Vårdsverige. Anmärkningsvärt positivt, inte minst mot bakgrund av att länet för 20 år sedan tvångsförvaltades av staten, eftersom den dåvarande politiska majoriteten (S) och (V) fullständigt misslyckats och kört ekonomin i botten.

      Genom att lyssna på varandras prioriteringar och samarbeta blir lösningarna mer genomtänkta och hållbara än genom att ständigt kritisera för kritiserandets skull. När beslut fattades i landstingsfullmäktige om budget för 2018, så var det med bredast möjliga majoritet. Faktum är att även oppositionen – (S) och (V) – ställde upp bakom den budget som Värmlandssamverkan lade fram, efter att mindre tillägg och synpunkter tagits hänsyn till. Som liberal hoppas jag att samarbetsandan ska fortsätta genomsyra arbetet i landstinget, även under och efter valåret 2018. Visst har vi olika synpunkter ibland och i vissa fall olika vägar mot målet. Men genom att lyssna på varandra, söka samförstånd och fokusera på det som är viktigt kan vi möta de enorma utmaningar som vi har i vården. Ska vi klara utmaningen att ge hela Värmland tillgång till vård i världsklass, då krävs prioriteringar men framförallt utveckling och inte avveckling.

      Niklas Lehresjön, ledarskribent.

      Nu äger inte landstinget alla frågor. Andra viktiga faktorer för fortsatt positiv utveckling i Vårdsverige är fler examinerade sjuksköterskor och läkare. Men ska utmaningarna mötas så måste också arbetsväxling i än högre grad göras, så att rätt kompetens möter rätt situation. Som liberal ser jag möjligheter att avlasta kvalificerad och specialiserad personal inom både skola, vård och omsorg genom att exempelvis återinföra vårdbiträden och assistenter. Det öppnar också en kortare väg mot en arbetsmarknad för dem som idag står utanför densamma och ger dem dessutom möjlighet att bidra till vårt gemensamma välstånd och därmed trygga vår välfärd. Men det ger också karriärmöjligheter och ökad status att jobba med det som är viktigare än något, det vill säga människor!

      Rädsla hotar demokratin

      Foto: Friso Gensch/dpa via AP

      Att benämna attentat som ”terrordåd” är problematiskt och bör göras med försiktighet. Terrorism är per definition att skapa fruktan genom våld och att göra det i ett politiskt syfte.
      Mönstret är oftast detsamma. För det första att skapa rädsla och oro. För det andra vill de skapa misstro mot förmågan hos regeringar och regimer att upprätthålla rättsstaten och ge skydd åt medborgarna, vilket i sin tur leder till att regimer överreagerar. Den otrygghet som skapas leder till polarisering och rop på starka ledare, samtidigt som det underminerar demokratins grundvalar. Att överreagera så, det är att spela terrorismen i händerna och ge terrorister precis den makt som de vill ha för att uppnå sina syften.
      Mitt på dagen, mitt i huvudstaden rammades människor för ett drygt år sedan till döds av en lastbil. Ett fruktansvärt attentat, ett attentat utfört av en enskild person och där ingen organisation tagit på sig dådet. Det är också i sammanhanget viktigt att inse att även när organisationer som till exempel IS tar på sig skulden för attentat, är det långt ifrån säkert att så är fallet. Det är ett sätt att låta terrororganisationer göra sig större än vad de är. Under eftermiddagen den 7 april 2018 rapporterades så om ännu ett attentat, precis ett år efter händelserna på Drottninggatan. Den här gången i den tyska staden Münster. Återigen ett fordon som använts som vapen och än en gång dödade och skadade människor. Om det ännu en gång är en ensam gärningsman, det är inget som är känt i skrivande stund.
      Vi bör vara eftertänksamma och vaksamma mot opinionsbildare som nu skanderar att ”vi har varit naiva”, ropar på mer kontroll, fler begräsningar, mer övervakning och så vidare. Det är ett farligt förhållningssätt. Ett förhållningsätt som spelar just terrorn i händerna. Denna överreaktion, till följd av rädsla är precis det som terrorism vill åstadkomma; Att vi som vill ha ett öppet och demokratiskt samhälle blir så rädda att vi skräms till den grad att vi upplever varje attentat och våldshandling som organiserad terrorism. Även i de fall där det är enskilda människors vanvett som är orsaken. Då om någonsin sätter vi ett farligt vapen i händerna på terrorismen – vår egen rädsla, våra fördomar samt ropen på ökad kontroll och starka ledare.

      Niklas Lehresjön, ledarskribent.

      Låt inte skräck och rädsla för terror börja styra våra liv. Sälj inte ut demokrati, öppenhet, integritet och frihet i jakten på att kunna kontrollera det okontrollerbara. Terrorism kommer aldrig att kunna stävjas med ökad kontroll, militärmakt och vapen. Kom så här tre decennier senare ihåg vad som fick en odemokratisk supermakt i öst med satellitstater och kärnvapenmakt, stark nog att förstöra jorden flera gånger om, att falla i sönder på några få år. Det var inte terrorbalans eller upprustning. Det var i stället i hög grad att folk gick ut på gator och torg och övervann sin rädsla. Frihet, öppenhet och demokrati kan övervinna alla kanoner i världen; men då måste vi tro på demokrati, frihet och rättsstat och vi måste med bibehållet omdöme övervinna vår rädsla.

      Frihandeln – en viktig förutsättning för välstånd

      TT/AP Photo/Susan Walsh

      USA aviserar protektionistisk politik. Med Trump i spetsen ropar man nu på ”skydd för den egna produktionen” och ställer upp handelshinder.
      Det är en dyrköpt medicin med svåra biverkningar. Och den har ett pris som hela världen får vara med och betala, i värsta fall genom ett långdraget handelskrig. Ett spel där alla i förlängningen riskerar att förlora.
      Frihandel är en grundbult för vårt välstånd, få saker är världens nationalekonomer överens om i lika hög grad som just det. Industrialismens utveckling och den fantastiska välståndsökning vi sett i världen under det senaste århundradet är i hög grad en följd av de öppna gränserna och den fria handeln. Ska man göra ”det man är bäst på” och göra det i så hög grad som möjligt, då förutsätter det fri handel och öppna gränser.

      Sverige är i sig ett tydligt exempel på att frihandel skapar välstånd. Redan under 1800-talet fördröjde konservativa och bakåtsträvande politiker den industriella revolutionens intåg i vårt land. Det gjorde oss till ett av Europas fattigaste länder i mitten av samma århundrade. De revolutionerande förändringarna under 1800-talets andra hälft ändrade på den saken. Ett avskaffat skråväsende, ökad handel och en modern bolagslagstiftning med ansvarsfrihet för eget kapital var viktiga anledningar till att Sverige på hundra år kunde gå från ett av världens fattigaste länder till ett av världens rikaste länder. Detta trots bromsklossar som exempelvis konkurrenskraftshämmande avsevärda skatteökningar och i det närmaste rent småföretagarfientlig politik under 1950- och 1960-talet. En politik förd av (S) som ju på den tiden åtnöjt stort stöd i väljarkåren. Socialdemokraterna ger som bekant alltjämt ofta utryck för den marxistiska och självklart felaktiga inställningen om en konstant konflikt mellan produktionsfaktorerna arbete och kapital. Att de stora industrierna ändå var beroende av export och handel, det begrep man dock lyckligtvis.

      Fundera en stund på vilka varor runt omkring dig som är svenska? Förmodligen upptäcker du att det är mycket få. Av vår varuproduktion i Sverige exporteras det mesta och det mesta vi konsumerar – det importerar vi. Och det är bra. Länder som handlar med varandra blir, i positiv bemärkelse, ömsesidigt beroende av varandra. Det gör det olönsamt att bråka med varandra och det knyter ihop människor, kulturer och ekonomier. Välstånd föder välstånd och välstånd är grogrund för fred! Så låt oss göra allt vi kan för att bekämpa handelshinder.

      Niklas Lehresjön, ledarskribent.

      Låt inte Donald Trump lyckas provocera fram ett handelskrig. Låt Europa bli ett exempel på hur gränshinder rivs och hur större marknader och öppna gränser fortsätter att vara den förutsättning för välstånd som historien visat oss. EU och Europa har aldrig tidigare mått så väl som nu. Men ännu fler steg kan tas i riktning från tullunion och mot frihandelsområde. Isolera inte länder, knyt oss närmare i fred och frihet och för fred och frihet!

      Ett öppet och välmående Värmland växer!

      Välståndet ökar i både Sverige och övriga världen. Värmland växer och Karlstad växer mest i Värmland. Vi rör oss mer än någonsin och är – i positiv bemärkelse – mer beroende av och sammanflätade med varandra än någonsin. Samtidigt målar vissa upp en bild av kris, elände och misär. Man kan fråga sig varför?
      Och man kan fråga sig varför grupper och även världsbilder ställs mot varandra? Visst är det mänskligt att vara rädd för det okända och visst är det mänskligt att vilja värna om sitt välstånd. Men välståndet har vi byggt tack vare vår öppenhet!
      Socialdemokraterna i Danmark deklarerade för ett par veckor sedan att de har för avsikt att gå till val på en helt slopad asylrätt, undantaget de som redan har beviljats asyl vid olika tilltänkta mottagningscentrum i till exempel Nordafrika. I Sverige har Moderaterna, skrämmande nog, redan aviserat liknande ambitioner.

      Det är inte fel att ge flyktingar möjlighet att söka asyl utanför våra gränser, men det ska inte ställas i motsättning till asylrätten. Det är särskilt anmärkningsvärt och upprörande att motivet som ges förpackas i någon slags uttalad omtanke mot flyktingarna, som då ska slippa att ta sig över medelhavet. Att öppna möjligheter för att få asyl prövad utanför landets gränser blir ett argument för att slopa rätten för människor på flykt att få sitt skyddsbehov prövat efter ankomst. Cyniskt, ovärdigt och ännu ett exempel på hur stora partigrupperingar både här i Sverige och övriga Europa anpassar sin politik till en högljudd främlingsfientlig opinion snarare än efter humanistiska värden och internationell rätt. Man frågar sig onekligen hur de svenska socialdemokraterna kommer att ställa sig till deras danska systerpartis populistiska förslag?

      Sverige har problem med integrationen, även om vi i Värmland lyckats bättre än i de flesta andra delar av vårt land. Integrationsproblematiken är inte bara en fråga om mängden flyktingar. Integration handlar om att mötas, att lära och att utvecklas – tillsammans. Kultur som möter kultur berikar. Integration handlar om att öppna dörrar, att sänka trösklar men framför allt om att kommunicera. Det handlar för den enskilda människan som är ny i Sveriges om att vilja delta, men för oss som har bott här länge och i

      Niklas Lehresjön, ledarskribent.

      generationer att öppna upp och låta människor delta. Det kan vi göra genom tydliga spelregler, en väl fungerande rättsstat, en arbetsmarknad utan höga murar. Höga lönetrösklar till det där första, så viktiga, jobbet måste till exempel sannolikt sänkas. Genom tydliga krav på språkkunskaper i kombination med generösa möjligheter till bildning kan vi tillsammans bygga broar mellan kulturer för ömsesidigt utbyte! Kort sagt, genom att värna ett liberalt och öppet samhälle som sätter alla människors lika värde i centrum och låter den principen gälla även när det kostar popularitet – så skapas välstånd!

      Vi har något att lära av Tyskland

      Niklas Lehresjön, ledarskribent.

      I Tyskland gör Angela Merkel vad hon kan för att få ihop enmajoritetsregering. Vikten av att Europas i särklass starkaste ekonomi också har politisk stabilitet, det verkar de senaste dagarna även Socialdemokraterna (SPD) i Tyskland ha accepterat.

      Sista ordet i frågan ges dock först vid deras extra kongress nu på söndag. I Sverige har man på socialdemokratiska ledarsidor bland annat kunnat läsa om hur Tyskland borde ”skita i traditioner” och istället släppa fram en minoritetsregering. Motiveringen skulle vara att man då ”inte ger ytterlighetspartier möjlighet att vara enda oppositionsparti”. Ett sådant resonemang är naturligtvis bara trams och en dålig ursäkt för att det egna partiets positionering på den politiska kartan anses vara viktigare än ett lands väl och ve. Även om Kristdemokraterna och Socialdemokraterna i Tyskland återigen skulle bilda en storkoalition så finns det opposition både till höger och vänster i tysk politik. Visserligen stämmer det att högerpopulistiska AFD blir största oppositionsparti med sina drygt tolv procent, men Liberalerna (FDP) med cirka elva procent det tyska vänsterpartiet (Linke) och miljöpartiet (Grüne) med vardera ca nio procent skulle också fortsatt vara i opposition.

      I en representativ demokrati är det något eftersträvansvärt att försöka nå breda lösningar och försöka att komma överens snarare än att söka och blåsa upp konflikter. Demokrati tjänar inte på polarisering och makthunger. Demokrati kräver ansvarstagande, samförstånd och pragmatism. I den bemärkelsen kan vi av det tyska exemplet lära oss något på alla politiska nivåer. Genom att faktiskt samla en majoritet av parlamentet bakom regeringen så uppnås inte bara stabilitet. Det minimerar också inflytande från partier på ytterkanter, både till höger och vänster. Tvärtemot det som händer när extrema partier hamnar i vågmästarposition och oproportionerligt, om än indirekt, tillåts påverka dagordningen.

      Frågan är om något liknande skulle kunna hända i Sverige? Här verkar socialdemokraterna fortfarande ha en självbild som försvårar sådana överenskommelser. En självbild som snarare går ut på att det övergripande målet är att ha och behålla makt mer än att fungera som artikulerare och ansvarstagande representanter för befolkningen. En självbild som ”de stora” som andra är skyldiga att stödja, snarare än en jämlik förhandlingspartner. Sker här ingen förändring bör den som vill se till att minimera inflytandet från extrema partier som (SD) och (V) klokt i att rösta på något annat parti än socialdemokraterna när det blir dags att rösta i de tre val som vi håller här i Sverige andra söndagen i september.

      Alla är värda en vit jul!

      Alkohol. Glögg, snaps, julöl och mumma flödar i juletid. Inte bara i juletid förresten. Visserligen har konsumtionen av alkohol minskat med någon procent de senaste åren, men ännu är alkohol den drog som kostar vårt samhälle allra mest.
      Inte bara i direkta, alkoholrelaterade, skador. Dess kostnader är ofantligt mkt större än så. Centralförbundet för Alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) rapporterade i dagarna att var femte elev i åk 9 upplevt att föräldrarna dricker för mycket och var tionde elev har velat gömma eller hälla ut föräldrarnas alkohol. Och det kanske mest alarmerande, om än föga förvånande; elever med dessa erfarenheter testar och använder i högre grad själva såväl alkohol och tobak som narkotika.

      Den i Sverige tidigare så restriktiva drogpolitiken har luckrats upp. Genom i praktiken fri införsel av alkohol från länder med en betydligt lägre beskattning än Sverige, med massiv marknadsföring och till svensk dryckeskultur adderad europeisk dito är alkoholen nu som förr en enormt kostsam för vårt samhälle. Personligen tycker jag mig märka hur även attityder mot tyngre och illegala droger också liberaliserats de senaste åren. Inte sällan använder legaliseringsförespråkarna argumentet att ”alkohol är värre”. Det bär mig emot att använda ordet liberal i det här sammanhanget. Som liberal värnar jag människors förmåga och frihet att fatta beslut över sina egna liv. Droger som i så allvarlig grad berövar människor just denna förmåga måste bekämpas och dess tillgänglighet försvåras. Det gäller alkohol såväl som andra droger. En restriktiv drogpolitik är därför helt nödvändig för att kunna skydda friheten, både för den som riskerar att börja nyttja drogen men också för att skydda deras omgivning och inte minst då barnen.

      Drogpolitiken måste hänga ihop. Vi kan inte skilja ut alkoholen från andra droger när vi utformar drogpolitik. Visst, alkoholen har nyttjats länge och är en i många stycken accepterad del i vår kultur. Alkoholen har historiskt, precis som idag, varit en del av fest och vardag. Och då som nu har den bidragit till kriminalitet, misshandel, utsatta barn, sjukdom och död. Att den drog som nyttjas mest och därmed orsakar samhället högst kostnader och mest lidande är just alkohol, det har förstås just ovanstående historiska och kulturella skäl. Men det vi mot den bakgrunden allra minst av allt behöver, det är att legalisera fler substanser med de effekterna på oss människor och vårt samhälle.
      Den restriktiva politiken är viktig men det viktigaste beslutet är ditt eget. Agera när du ser att någon far illa. Reagera när barn och ungdomar mår dåligt av sin egen eller andras konsumtion. Och framför allt – för din egen skull, dina medmänniskors skull och framför allt för alla barn som är värda en fin helg och en fin vardag – håll dig nykter!

      Med dessa rader önskar jag er alla en riktigt God Vit Jul!

      Rör inte asylrätten!

      Mänskliga rättigheter, betyder de något längre? Svaret måste bli ”JA” och den som säger något annat måste tänka till och tänka om.

      Att faktiskt leva upp till och sträva i den riktning som deklarationen om FN:s mänskliga rättigheter gör gällande är nödvändigt. Åtminstone om man till någon del vill hävda alla människors lika värde. Och att kompromissa med människors lika värde är farligt. 1900-talet borde ha lärt mänskligheten i allmänhet och Europa i synnerhet vad det kan leda till. Moderaterna och nu senast Kristdemokraterna har de senaste veckorna haft sina respektive riksting/riksstämma. Och i båda fallen har partiernas ställningstagande i migrationsfrågan varit aktuell för beslut. Moderaternas beslut att helt avskaffa asylrätten i vårt land är upprörande och för detta konservativa parti illa graverande. Att helt bortse från 14 paragrafen i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, det är något som ligger mycket långt från den politik som Alliansen tillsammans drev under 2006-2014. Att avskaffa asylrätten är något som inte kan anses vara annat än förkastligt.

      Kristdemokraterna går – även om samma eländiga förslag var uppe till beslut på deras riksting – inte lika långt. Det nuvarande systemet med tillfälliga uppehållstillstånd som norm efter asylprövning är illa nog. Det belastar ytterligare en redan hårt ansträngd handläggning av asylärenden då redan prövade ärenden ska prövas på nytt och, vad än värre är, det skapar en oro och osäkerhet som påverkar människors möjlighet till etablering, trygghet och framtid. Oerhört negativt i en situation där de flesta utifrån olika utgångspunkter ser integration som en av våra mest aktuella utmaningar. Vi har redan sett konsekvenserna i praktiken av detta system som för övrigt även regeringspartierna med (S) i spetsen stödjer. I en tid när Migrationsverkets högar växt över alla gränser, då är majoritetens ”lösning” att pröva samma ärende flera gånger?! Om det ändå bara vore ett administrativt problem, men det är mycket värre än så. Det är individer, människor av kött och blod, som blir lidande. Bland de värre konsekvenserna är att barn drabbas av att vänta i åratal och sen skickas till krig, död och elände. Och anledningen är att en skapad byråkrati tar sådan tid på sig att de hinner åldras och därför, när deras ärende väl prövas, får en hårdare bedömning. Upprörande och djupt oetiskt!

      Tvärtemot Moderaternas snedsteg ut mot högerns brant så är det dags att börja ta mänskliga rättigheter på allvar. Det är dags att se människor som en tillgång. Det är dags att belöna de som gör rätt och försvara de som behöver skydd. Jag skriver här om de ensamkommande som varje dag kämpar för att lära sig svenska och som presterar väl i våra skolor. Jag skriver om de flyktingar som gör allt som står i deras makt för att bli en del av vårt samhälle, de ska vi belöna och hjälpa. Vi ska ställa krav och vi ska gemensamt bygga ett samhälle där spelregler är tydliga och ansvaret hos den enskilde stort. Men vi ska också erbjuda skydd och den förföljda, trygghet åt den strävsamme och frihet åt den förtryckta. Allt annat är under anständighetens gräns. Skärp till er Moderater; rör inte rätten att söka asyl!

      Mörka skuggor från det förflutna kastas över Europa

      Högerpopulistiska, nationalistiska partier har tagit plats i flera parlament i Europa. När det nu sker i Tyskland, som såväl ekonomiskt och befolkningsmässigt som politiskt är Europas största stat, då väcker det oro. När samtidigt extrema, utomparlamentariska och uttalat nazistiska, våldsbejakande, grupper som NMR marscherar på gator och torg i Sverige och Karlstad – då är det allvar. Då är det ett hot mot demokrati, människovärde och en fri värld. 

      Helgens val i Tyskland manar till eftertanke och valresultatet känns som mörka skuggor från det förflutna. För första gången på ett halvt sekel tar åter ett främlingsfientligt parti, AFD, plats i den tyska förbundsdagen. Med 12,6 % av väljarna bakom sig blir de parlamentets tredje största parti. Partiets toppkandidat, Gauland, skanderar att AFD ska ”motarbeta Merkel och återta land och folk”. Förbundskansler Angela Merkel, som de senaste åren framstått som den fria världens ledare i kontrast till Trump i väster och Putin i öster, är alltså AFDs huvudmotståndare. I Sverige gratuleras AFD av Sverigedemokraternas Åkesson. Här bekänner SD färg. SD kallar sig ”socialkonservativa” men hyllar alltså ett nationalistiskt, högerpopulistiskt parti som ser socialkonservativa CDU och Angela Merkel som sin huvudmotståndare. Inkonsekvent och anmärkningsvärt men föga förvånande. Sverigedemokraternas innehåll är svartare än förpackningen.

      Tyskland har de senaste åren styrts av en något ovanlig koalition. Genom pragmatism och genom att söka vad som förenar och inte vad som skiljer, har socialdemokrater och konservativa kristdemokrater under ledning av Angela Merkel skapat stabilitet i Tyskland. Och stabilitet i EUs största medlemsland är något som inte bara Tyskland utan också övriga Europa behöver, inte minst i ett EU skakat av Brexit i Storbritannien och av högerpopulistiskt styrda regeringar i flera av de östeuropeiska medlemsländerna. Men med ett SPD som backar till 20,5 % har de tyska socialdemokraterna nu aviserat att de går i opposition. För att kunna fortsätta styra kommer därför Merkel med stor sannolikhet att bilda regering med miljöpartiet ”Die Grünen” samt med Liberala FDP som glädjande nog åter tar plats i förbundsdagen. Märkligt nog anser sig nämligen SPD vara för svaga för att vara med och ta fortsatt ansvar i Merkels koalition trots drygt 20%. Liberala FDP är däremot med stor sannolikhet beredda att ta ansvar med 10%, trots att de förra mandatperioden inte ens fanns med i det tyska parlamentet och trots att Liberaler i många avseenden politiskt inte står närmare kristdemokraterna än vad socialdemokraterna gör. Måhända har det med socialdemokratins självbild att göra?

      För att bekämpa svart nationalism och främlingsfientlighet måste alla vi som vill ha ett öppet, fritt och demokratiskt Europa hjälpas åt. Vi människor har alla samma värde och vi delar på den här planeten. Medmänsklighet, frihet och samarbete förenar och skapar välstånd. Det är människor, människovärde och människors fri- och rättigheter som ska försvaras, inte nödvändigtvis vid gränser men över alla gränser!

      Ett färgstarkt Karlstad för alla

      Förra veckan kläddes Karlstad i Regnbågsskrud. Utanför offentliga byggnader, kyrkor och i köpcenter vajade regnbågsflaggor. En positivt värdeladdad symbol som visar att ihärdigt politiskt arbete, starkt engagemang och oförtruten målmedvetenhet av och för minoriteter – det ger resultat. Pride är så mycket mer än vajande flaggor och en parad. Pride är seminarier, konstprojekt, samtal och debatt. En folkrörelse skapad ur Stonewallupproren i New York 1969, där till slut människor som länge trakasserats och provocerats av de som borde ha varit deras skydd och hjälp, fick nog.
      Snart 50 år senare har dessa modiga människors uppror blivit till en världsomfattande och framgångsrik kamp men också fest. Trots detta kastas ännu mörka skuggor över Pride. En av frontpersonerna bland alla de som trotsade regnet och marscherade i Karlstad blev både bespottad och fick knytnävslag längs paradens väg. På liknande sätt attackerades Pride-deltagare av våldsamma motdemonstranter under paraden i Stockholm för en dryg månad sedan.
      Pride behövs – också i ett land som Sverige och ett län som Värmland. Visserligen är det för minoriteter så mörka 1900-talet slut. Och visserligen har Sverige efter decennier av politiska motsättningar till sist i hög grad samma juridiska rättigheter på plats för alla som har förmågan att bli kär i eller attraherad av en annan vuxen människa oavsett kön. Men trots detta finns det ännu sociala strukturer i vårt samhälle som gör att vissa människor tar sig rätten att definiera och förminska individer utifrån identitet och läggning. Så länge människor förväntas ”komma ut” om de avviker från normen; så länge behövs också Pride och så länge behöver vi tillsammans målmedvetet på olika nivåer arbeta vidare. Målet måste vara ett samhälle där människor inte bara formellt utan också reellt har samma möjligheter, både till integritet och till offentlighet.
      Du som ändå är tveksam och tror att Pride har spelat ut sin roll kan göra ett experiment i din närhet. I synnerhet om du liksom jag är en medelålders man eller äldre; testa det här: Ta någon jämnårig i hand, kanske din bästa kompis, men någon av samma kön som dig själv. Gå igenom staden, hand i hand såsom ett par. Känn efter hur det känns. Gör det gärna i några olika delar av vårt län, kanske utanför krogarna en lördagskväll eller på väg hem från kyrkan på en söndag. Fundera sedan på om reaktionerna blev andra än när du går på samma sätt med någon av motsatt kön? Hur kändes det?
      Det är inte längesedan Pridetågen endast befolkades av de modigaste och starkaste människorna. Faktiskt är det bara några få år sedan om vi pratar om Karlstad. Det är inte längesedan knappt någon reagerade på bögskämten i kafferummet eller på förlöjligande av människor som vågade bryta traditionella mönster och könsroller. Tyvärr en verklighet som i vissa miljöer dröjer sig kvar ännu. Inte så länge till, får vi hoppas. Framtiden är ljus och i ljuset finns regnbågens alla färger. Eller som det stod på Liberalernas paroll vid Karlstad Pride: ”Kärleken är fri!”

      Snabbare hantering av arbetstillstånd

      Bristen på kompetens och arbetskraft är alarmerande i många sektorer. Migrationsverket är fortfarande hårt ansträngt till följd av de stora flyktingströmmarna 2015 och det riskerar att få negativa konsekvenser i form av långa handläggningstider när det gäller arbetstillstånd.
      Om Sverige ska klara kompetensförsörjningen är det av yttersta vikt att företag kan rekrytera kompetenta, välutbildade människor från vår omvärld och att dessa vill komma hit. Då får inte flaskhalsen vara att de fastnar i byråkrati i form av oändliga handläggningstider.
      Fredrik Malm, Liberalerna, skriver den 11 augusti i DN debatt att regeringen bör överväga att flytta just handläggningen av arbetstillstånd från migrationsverket till skattemyndigheten. Motiveringen är att skatteverket redan har många av de uppgifter som ligger till grund vid prövning av arbetstillstånd, exempelvis lönenivå. Skattemyndigheten ansvarar också redan för folkbokföring, skattekonton och för tilldelning av samordningsnummer till personer som inte varit folkbokförda i Sverige.
      Detta och även det faktum att skatteverket har väl inarbetade rutiner och vana att kommunicera med företag borde rimligen underlätta och effektivisera handläggningen av arbetstillstånden. Det viktigaste argumentet som Fredrik Malm (L) för fram är ändå att migrationsverket har så stora volymer av asylärenden, att de uppenbart inte klarar att prioritera upp handläggningen av arbetstillstånd i tillräckligt hög grad.
      Det är oerhört viktigt att kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Sverige behöver arbetskraft och kompetens. Då måste det vara enkelt, snabbt och smidigt för kompetenta människor att välja att komma till Sverige för att bidra med sin kompetens. Då får inte individer fastna i stel byråkrati, restriktiva tolkningar av lagstiftning vid exempelvis mindre misstag från arbetsgivares sida, eller långa handläggningstider för att vi samtidigt haft en stor tillströmming av asylsökande. Samtidigt ska vi inte kompromissa när det gäller korrekt behandling av asylärenden.
      Fredrik Malm (L) har rätt. Det vore klokt att avlasta migrationsverket arbetstillstånden och skatteverket är logiskt ett gott alternativ. Men det är bråttom. Både för att avlasta ett hårt ansatt migrationsverk men också för att Sverige helt enkelt inte har råd med att missa den kompetens och arbetskraft från andra länder som vi så väl behöver. En välmeriterad läkare eller en person med spetskompetens inom IT lär inte vänta på byråkratins kvarnar. Ju viktigare de är för oss, desto kortare tid lär de acceptera i byråkratins kvarnar innan de väljer bort Sverige som arbetsplats.
      Frågan är om den svaga regering som Sverige nu har med (S) och (Mp) förstår vikten av ovanstående. Frågan är också om regeringen inser att de möjligheter till effektivisering av handläggningen som migrationsverket gett är otillräckliga och att de av näringslivspolitiska skäl nu behöver agera – inte bara konstatera.

      Skapad sårbarhet i en fantastisk värld

      Turerna runt Transportstyrelsen ställer många frågor på sin spets, bortom kärnfrågan, men som ändå är oerhört angelägna. Oppositionen har som yttersta konsekvens av IT-skandalen i dagarna anmält infrastrukturministern till konstitutionsutskottet.
      Det får bland annat ses som ett sätt att stryka under allvaret bakom att en myndighet som brustit allvarligt i säkerhet och läckt ut känslig information och gett icke säkerhetsklassad personal utanför landet tillgång till den samma. Trots att styrelsens ordförande enligt uppgift känt till detta under lång tid, är det först nu som uppgifterna kommer fram. Det är givetvis av yttersta vikt att det här utreds, inte minst för att undvika liknande fadäser längre fram. Det är viktigt att belysa vad som hänt och vem som brustit i sina befogenheter men också om personer underlåtit att agera och informera. Vi måste som medborgare kunna lita på att information stannar hos behöriga och inte kan användas och missbrukas av andra och på annat sätt än vad som är tänkt. Det är viktigt för rikets säkerhet men också ur individperspektiv. Låt oss med anledning av detta vidga perspektiven.
      Att kommunicera 24/7 är en självklarhet. Vart man än vänder sig syns människor djupt försjunkna i smartphones. För att kolla status i sociala medier, boka biljetter, kolla väder, ta en selfie, uppdatera, göra bankärenden med mera. Våra smarta telefoner och datorer har blivit en del av vår vardag, oavsett grupp eller ålder. Vi producerar en enorm mängd information och överallt lämnar vi spår. Borta är tiden då man satt i telefonkö för att boka bilprovningstider, ivrigt plitade siffror på en blankett när man deklarerade och när telefoni var något som var bundet till hemmet eller möjligen en telefonkiosk. Och med IT hanterar vi även uppgifter av mer känslig art än så. Som exempel har Landstinget i Värmland numera E-tjänster som gör att man inte bara kan boka tider hos vårdcentralen utan också på ett helt annat sätt än tidigare delta i vårdprocesser. Journaler är tillgängliga över nätet, självklart med hög säkerhet och med E-legitimation som krav. Men räcker det?
      Tekniken ger oss dessa fantastiska möjligheter och i ett rasande tempo allt fler möjligheter. Samtidigt innebär tekniken också risker. Hur sårbara är vi egentligen? Hur säkra kan vi vara på att inte informationen kommer i fel händer? Hur är ditt eget IT-skydd? Att säkerheten ska vara hög hos våra myndigheter är en sak, men ingen kedja är som bekant starkare än sin svagaste länk. Är det måhända din egen hemdator eller mobiltelefon? Eller är den svagaste länken att myndigheter, företag och organisationer i övrigt slentrianmässigt lagrar stora mängder information och underskattar risk och konsekvenser av information i fel händer? Väl värt att tänka på varje gång någon ropar på ännu en övervakningskamera, register eller databas.
      Vikten av att kunna lita på myndigheter och institutioner i ett land, det är i sig en än större fråga som tål att upprepas gång på gång. Den tilliten är en grundsten för samhället och dess legitimitet. Tillit går snabbt att rasera men tar tid att bygga upp. Låt oss alla hjälpas åt för att stärka och bygga den tilliten genom öppenhet, delaktighet och genom att ställa de rätta frågorna; men också genom att vara hälsosamt vaksamma och försiktiga.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se