Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • Ideologiernas död

      Den legendariske chefredaktören Herbert Tingsten lanserade en gång tanken på ideologiernas död. Då var den tanken uppseendeväckande. Visst var väl skillnaderna stora mellan socialister, liberaler och konservativa?
      Idag får man nog konstatera att han hade rätt. Visserligen är skillnaderna mellan ideologierna stora, men vilken svensk politiker är ideolog idag?
      Följer man debatten mellan ledande svenska politiker och mellan de stora tidningsdrakarnas ledarredaktioner, så tycks svensk politik ha reducerats till frågan om vi ska ha ett femte jobbskatteavdrag eller inte. Moderaterna tror på fullt allvar att de ska vinna valet på att ge löntagarna ett par hundralappar ytterligare i plånboken, och socialdemokraterna försöker ge sken av att detta hotar välfärden. Dock lovar socialdemokraterna samtidigt att de vid en eventuell valseger inte ska riva upp den borgerliga regeringens skattepolitik.
      De tydligaste ideologerna tycks återfinnas inom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, och inget av dessa båda partier kommer att sitta i regeringen efter nästa val. Stefan Löfvén har förvisso inte varit speciellt tydlig i regeringsfrågan, men det är ingen risk att han upprepar katastrofen 2010, då Mona Sahlin tvingades lansera ett regeringsalternativ där både Miljöpartiet och Vänsterpartiet skulle ingå.
      Slaget om regeringsmakten utkämpas i politikens mittfält, och det vet de politiska partiernas strateger. Därför har Moderaterna lanserat sig som det nya arbetarpartiet, medan socialdemokraterna vill visa sig företagsvänligt. Väljarna ska inte oroas. Politiken blir i princip den samma, oavsett hur det går i valet.
      Konsensus i politiken har förvisso fördelar. Det ger möjlighet till långsiktigt planerande. Det är bara att se på hur politikerna i USA misslyckas med att få ihop en budget, vilket leder till att samhället börjar stängas, för att inse vad en alltför utpräglad polarisering kan medföra. Men koncensus leder även till brist på alternativ. Och då kommer många väljare att söka sig utanför de traditionella partierna. Sverigedemokraternas framgångar beror inte enbart på deras invandringspolitik, utan de har på ett skickligt sätt förmått lansera sig som det enda alternativet till sjuklövern, som de på nätsidor kallar de andra partierna.
      Mycket av politiken idag handlar om att hålla sig väl med storstädernas välmående medelklass. De ska få lägre skatt och mer valfrihet inom skola, sjukvård och äldreomsorg. Nya apotek poppar upp som svampar ur jorden, för att man ska kunna välja var man ska köpa exakt samma produkter som säljas hos dem alla.
      Samtidigt är det uppenbart att det finns förlorare. Den som bor i en liten ort långt från storstäderna och ser den enda skolan och det enda apoteket läggas ned och upptäcker att bankomaten plockats bort har ingen som helst glädje av att storstadspolitiken. Är han eller hon arbetslös eller sjukskriven är ett femte jobbskatteavdrag inte till någon hjälp.
      Till och med Centerpartiet, som tidigare var landsortens försvarare, ägnar nu all kraft åt att försöka locka storstadsväljare. Som en följd av detta ligger partiet under fyraprocentspärren i många väljarundersökningar.
      Vi har fått koncensus i politiken, men en ökad polarisering mellan landsdelar och mellan dem som har ett arbete och dem som inte har det. Ideologierna må vara döda, men det är ingen brist på motsättningar i samhället.