Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • Politiskt tillsatta styrelser kan innebära målkonflikter

      Efter höstens val och efterföljande nomineringsprocesser har så nya ledamöter tillträtt sina uppdrag i nämnder och är på väg att göra så i diverse kommunala bolagsstyrelser. För de flesta partier väljs personerna i fråga för hela mandatperioden, även i de kommunala bolagen. Detta trots att årliga bolagsstämmor mycket väl lämpar sig för att byta styrelseledamöter även i mellanvalsperioder.
      Uppdragen i de kommunala bolagen lider dock av låg omsättning. Inte sällan är det män i övre medelåldern som belönas för lång och trogen tjänst i partiet och som gärna behåller sin position ytterligare ett antal år. Enligt snittet i Sverige är det strax över 20 procent av styrelseuppdragen i de kommunala bolagen som innehas av kvinnor. Värmland är inget undantag, tvärtom.
      Med tanke på att dessa poster nästan uteslutande är politiskt tillsatta är denna siffra under all form av värdighet. För hur kan politiken någonsin med hedern i behåll kräva av näringslivet att ha jämställda bolagsstyrelser när politikerna själva uppenbarligen är så långt från att lyckas?
      Jämställd sammansättning spelar roll. Det kan spela roll för den direkta verksamheten men framförallt för att undanröja hinder för människor att nå sin fulla potential. Därmed kan varje företag, organisation eller styrelse hitta rätt kompetens utan att hindras av glastak och strukturer. Om varje individ ser att det är möjligt släpper spärrar och strukturer för både kandidater och valberedningar. Därför är jämställd sammansättning en så viktig jämställdhetsfråga och samtidigt kompetensfråga.
      För en tid sedan lyftes frågan om kompetens hos politiskt tillsatta styrelser samt problematiken att sitta på dubbla stolar i artiklar i Värmlands Folkblad den 2/ 1 samt den 3/1. Politiskt tillsatta styrelser innebär ofta målkonflikter för ledamöter som även sitter i organ med kontrollfunktion.
      Dessutom kan det bli en lojalitetskonflikt mellan det kommersiella och det offentliga uppdraget, men även mellan ledamotens och dess partis politiska agenda och verksamhetens väl och ve. Det är av yttersta vikt att verksamheten och ovan nämnda målkonflikter granskas. Ska kommuner och dess bolag bli bättre och ge allt bättre service för sina invånare krävs ständig rannsakan.
      Hur många kommunala bolag som finns i en kommun varierar kraftigt och uppkomsten bör alltid ifrågasättas. Kan verksamheten skötas av privata näringslivet eller ideella krafter? Konkurrerar kommunen med enskilda näringsidkare genom sin verksamhet?
      Antalet kommunala bolag kan hållas mycket lågt, i synnerhet om en kommun har en bra befolkningsstorlek att stå på. Dessvärre är så inte fallet. Med de mycket små och brokiga kommunstorlekar vi har idag främjas inte återhållsamhet gällande kommunala bolag. När olikheterna är stora men ansvaret detsamma främjas istället olika typer av lösningar som missgynnar transparens och invånares påverkansmöjlighet.