Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • Leva och låt dö

      Uppdrag Gransknings reportage i SVT; Leva och dö i Grums, sändes häromveckan. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Upprörda människor, ledarskribenter, tjänstemän och kommunalråd har med kraft uttalat sitt missnöje med granskningen.
      Det var ingen positiv bild som visades upp. Men så har heller inte Uppdrag Granskning till sin uppgift att ge nyanserade versioner av verkligheten. Nyans javisst, men inte sällan en ytterlighet.
      Frågan är dock om detta aktuella reportage helt ska förkastas som överdriven. Statistiken för Grums talar inte för det. Grums är en av flera kommuner med liknande utveckling. Eller ska man kalla det avveckling. Utmaningarna är enorma och för att försöka tampas med dem måste man se den delen av sanningen i vitögat. Men än så länge har inte modet att verkligen ta tag i problemen visat sig. Knappt någonstans. Med gamla lösningar och fina planer försöker kommunpolitiker för många kommuner runt om i hela landet förgäves vända den negativa lokala utvecklingen.
      På de flesta håll krävs insatser och nytänkande som helt överstiger de flesta kommuners kapacitet. Globalisering, urbanisering och digitalisering förändrar vårt sätt att leva på ett sätt som vi i dagsläget ännu inte förmår förstå till fullo. Att tätorter och kommuner som blomstrat under en annan tidsålder, när andra trender dominerat, nu har stora svårigheter att navigera i nya tider är sannerligen inte så konstigt.
      De stora utmaningarna för små kommuner i utflyttningsorter med hög arbetslöshet kan bero på såväl självförvållad inkompetens eller på större strukturomvandlingar som de tre megatrenderna ovan. Det är därför svårt för statsmakten att förhålla sig till problemen då de dels kan åtgärdas lokalt med kraftfulla insatser som bygger på genuin insikt. Men problemen kan även ses som en helhet där ett mer övergripande ansvar behöver tas.
      Det är här det blir intressant. Och svårt. För det är så klart lättare att för statsmakten försöka skapa incitament för att varje kommun själv, genom egen förståelse för problemen också lanserar egna lösningar till desamma. Men det är även direkt önskvärt att varje kommun gör sitt yttersta för att påverka de delar man på egen hand kan påverka. Men när har det gått så långt att den lilla enheten inte längre kan mäkta med de samhällsförändringar man är mitt uppe i?
      Det finns mycket positiv kraft runt om i Sveriges lands- bygd och i Sveriges småkommuner att bygga på. Globalisering, digitalisering och även urbanisering ger också möjligheter, även för landsbygden. Företag hittar sina komparativa fördelar och växer genom hårt arbete, veckopendlandes till Hong Kong eller med telefonkonferenser med New York.
      Men, i Grums och andra utsatta delar av landet finns det också romantik om svunnen tid. Den måste dö. Det måste göras upp med nostalgin och föreställningen om att allt kan bli som det en gång var. Att fortsätta tro att allt går att sköta som förut är inte bara naivt. Det är ansvarslöst. Nog borde Sverige mäkta med att vara mer osentimental i förhållande till de gränser som en gång, under en annan tid ritats upp. Lev och låt dö.