Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • Kommunsammanslagning nu

      150 av landets 290 kommuner krymper. Urbaniseringens effekter påverkar de områden människor flyttar från och de områden människor flyttar till. Vi lever allt längre vilket skapar demografisk obalans. Vi blir allt rikare och kraven från stat, medborgare och från företag ökar. Alla ska ha samma standard och information sprids snabbt. Kommunernas ansvarsområden har ökat kraftigt genom huvudmannaskapsövertagande från såväl stat som landsting. Men sedan sjuttiotalets kommunreform har inga större geografiska förändringar skett för de områden inom vi organiserar våra gemensamma åtaganden.
      Detta sätter i synnerhet små kommuner på prov inom en rad områden. Främst gällande kompetensförsörjning och resurser. Det kan gå att klara sig utan absolut spetskompetens, den allra djupaste förståelse och förmåga. Ett tag. Eller i vissa fall. Men när det gäller verksamhet som till sin karaktär är utsatt eller lagstadgad finns det små marginaler att tulla på kompetensen.
      Många kommuner har mycket stora problem med att hitta rätt person till särskilda tjänster. För att inte tala om vikten av kompetens hos kommunpolitiker. Om skillnaderna i kapacitet blir alltför stora inverkar det i förlängningen negativt på enskilda individers förutsättningar att påverka sin situation och sin framtid.
      För att kunna behålla lokal förankring som är den lilla enhetens fördel bör frågor inom detta område utredas och man bör undersöka möjligheterna till att utveckla visst lokalt medbestämmande så nära invånaren som möjligt. Detta samtidigt som de tunga tjänsterna och det sammanhållande ansvaret finns i större kommuner, vars folkmängd inte bör understiga ett visst antal. Alternativt kan ansenlig mängd ansvarsområden och huvudmannaskap flyttas till stat och region. Oavsett vilket, som det är nu kan vi inte ha det.
      När tillvaron inte är tillräckligt tillfredsställande tenderar människor att hitta nya vägar och lösningar utanför boxen. Tur är väl det. Därför har en uppsjö av andra lösningar vuxit fram rörande åtaganden man i den egna kommunen inte mäktar med; kommunalförbund, gemensamma nämnder, interkommunala avtal eller andra kommunala samverkansorgan. Flest sådana kommunöverskridande organ gäller räddningstjänsterna, tätt följt av kommunernas miljö och bygginstanser samt utbildning.
      Denna typ av samverkansorgan kan ge förbättrade rekryteringsmöjligheter, men det är oklart om skalfördelar verkligen uppnås. Framförallt är det problematiskt ur ledningsperspektiv och det ger försämrad insyn för medborgaren med svårigheter till ansvarsutkrävande som följd. Kommunernas självbestämmande inskränks och man tappar i praktiken en betydande del av inflytandet för verksamheten i samverkan. Vissa kommuner har ett väldigt stort beroende av andra kommuner.
      För att klara framtidens utmaningar krävs i kommunerna än mer kunskap, fördjupad förståelse och stärkt kompetens. När det gäller räddningstjänsterna som är det kommunala ansvarsområde med flest kommunöverskridande samverkanslösningar efterfrågas även här än mer kunskap och bättre samordning.
      Urbanisering, globalisering och digitalisering ger företag och människor även i utflyttningsbygder stora möjligheter. Men ges inte tillräcklig service och rättvis myndighetsutövning från kommunerna försämras villkoren.