Senaste tidningen från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 640 kr
    3. Loading ...
    • Brist på gott ledarskap

      Allt vi gör och allt vi inte gör sänder signaler till vår omgivning. Huruvida vi själva är medvetna om vårt eget ledarskap och huruvida vi var och en tar ansvar för detsamma är en annan fråga.
      En enskild individ kan påverka sin omgivning oavsett vem hen är. En mer eller mindre offentlig person har än större möjligheter att utöva sitt ledarskap i stort och smått om hen väljer att göra så. Tyvärr väljer alltför många bort den möjligheten.
      Få saker är så svåra att förändra som attityd och kultur. Att bryta med hämmande och negativa strukturer som tycks sitta i väggarna är inget snutet ur näsan. Men ett gott ledarskap kan åstadkomma stordåd. Kraften i människors förändringskapacitet har inga gränser.
      Varför ser då inte världen bättre ut om vi genom bland annat bättre ledarskap skulle kunna förändra de missförhållanden som idag råder? Jo, samtidigt som alla de möjligheter att förbättra ligger för våra fötter, existerar även krafter som drar åt motsatt håll.
      Ett av de största hindren för ett generöst och framgångsrikt ledarskap är rädsla att tappa den egna positionen. Människor har i alla tider motarbetat konkurrens och skapat positioner för att lyfta sin egen förträfflighet istället för att skapa en kultur där flera lyfts fram och ges möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential. Maktfullkomlighet tenderar dock att så småningom hoppa upp och bita vederbörande i ändalykten. Långsiktigt är det direkt kontraproduktivt att motarbeta konkurrens då verksamheten alltid har nytta av fler, allt duktigare aktörer. Om fler får möjlighet att utveckla sin fulla potential ökar det kanske konkurrensen, men det skapas även fler möjligheter då idéer och förslag som annars inte kommit fram kan blomstra.
      Även likgiltighet, lättja och konflikträdsla är en dålig kombination. Tyvärr alltför vanligt förekommande. Det kan vara svårt att upptäcka olika former av oegentligheter, men inte sällan beror oegentligheternas fortlevnad på människors ovillighet att ta tag i frågan. Exemplen är många, allt från SCA:s överdåd med privatresor till mordet på den lilla flickan i Karlskrona. Signalerna har funnits där, men ingen kan riktigt svara på frågan varför inget gjordes.
      Brist på självrannsakan och förståelse är likaså hinder för många att aktivt nyttja sitt ledarskap till det bättre. Många har så fullt upp att det blir svårt att hinna med tid för att tänka på sin eget beteende. Att avsätta tid för ledarutbildning eller helt enkelt lite egen tid för självrannsakan är väl investerat. Men det sker inte i så stor utsträckning som det borde.
      Politikens värld är inget undantag, tvärtom. Politik handlar i mångt och mycket om makt och därmed är det lätt hänt att företrädare jobbar mer på att minska konkurrens än på att odla fram fler talanger. Att partierna nu har problem att locka till sig riktigt duktiga talanger är en följd av bland annat det.