• Beställ KT!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen i sex månader för bara 398 kronor.

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 59 kr/mån
      4 mån, 295 kr
      6 mån, 414 kr
      12 mån, 711 kr
    3. Loading ...
    • Tid för samarbete och samförstånd

      Foto: Fredrik Sandberg / TT

      Talmansvalet i måndags blev mer omdiskuterat än vanligt. En tvist lika gammal som regeringsformen om vem som ska inneha Sveriges näst högsta ämbete kom i dagen.
      Socialdemokraterna har efter varje val hävdat att talman ska utses från största parti, medan de icke-socialistiska partierna har menat att den som är bäst lämpad att leda riksdagens arbete, utifrån det parlamentariska läget, ska väljas. (S) har för övrigt alltid lanserat en egen kandidat oavsett styrkeförhållanden i riksdagen, medan de övriga partierna faktiskt släppt fram socialdemokratiska talmän i perioder. Även när (S) inte suttit i regeringsställning. Till exempel Henry Allard (S) och Ingemund Bengtsson (S) på 1970-talet, som då bedömdes lämpligast även om socialisterna inte hade majoritet i riksdagen. 2018 är det uppenbart så att riksdagens majoritet tycker att Andreas Norlén (M) är lämpligast att leda riksdagens arbete kommande mandatperiod. Vi får förutsätta att (S) respekterar att det som de ensamt uppfattar som praxis inte är hela riksdagens praxis.

      Partierna är numera inte bara till antalet många, de är också mer jämnstora. Inget parti samlar ens procent. Det är dags att säga adjö till en tid där valen stod endast mellan höger och vänster. Med många olika viljor är det tid för kompromisser. Det gäller att hitta riksdagens balans, snarare än dess poler, för att kunna styra. Men för att det ska fungera krävs ett ändrat förhållningssätt. Ett förhållningsätt där man fokuserar på ideologisk kompass och samsyn i sakpolitik snarare än på konfliktytor. Det krävs också att man lägger bort prestige och gamla föreställningar om motsättningar som inte återspeglas i aktuella politiska frågor. Större hänsyn behöver framgent tas till andra skalor än den traditionella vänster/höger skalan. Politik är ofantligt mycket mer än skatt och storlek på offentlig sektor, även om detta även fortsättningsvis är viktiga aspekter. Valet står mellan en politik för en öppen, liberal, global värld i motsats till politik för en auktoritär stat med nationalism och traditionalism. Det parti som tydligast visat sig kantra mot det sistnämnda är SD som i valrörelsen börjat slänga sig med uttrycket ”vänsterliberala” om samtliga andra partier. Utgår man från en extrem position såsom SD, då är det nog nära till hands att sätta likhetstecken mellan liberal, vänster och samtliga andra partier utom just SD. Dock säger det mer om SD än om övriga partier och visar vilket extremt parti som nu skrämmande nog är riksdagens tredje största.

      Niklas Lehresjön, ledarskribent.

      När den här ledaren skrivs är mycket oklart i regeringsfrågan. Min gissning är att då ni läser detta har regeringen Löfven fallit i riksdagens obligatoriska förtroendeomröstning. Nödvändigt, inte minst för att avhända regeringen möjligheten att utlysa nyval innan alla andra alternativ är uttömda. För Sveriges skull får vi sen hoppas att den regering som därefter tillträder har ett tydligt mål att styra för ett öppet och fritt samhälle. Att det är en regering som representerar den starka riksdagsmajoritet som är positiva till Europas samarbete, som ger sitt stöd till att hjälpa människor på flykt, som vill arbeta för stabilitet och internationell samverkan och som minimerar inflytandet från de extrema nationalistiska, konservativa och socialistiska ytterkanterna i parlamentet. Detta oavsett vem som nu kommer att tolereras som regeringsbildare och vilka partier som kommer att ingå i kommande regering och regeringsunderlag.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se