• Beställ KT!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen i sex månader för bara 398 kronor.

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • I tider av kris ställer vi upp

      Foto: Maja Suslin / TT

      I skrivande stund rasar 43 bränder runt om i landet, enligt SOS Alarm. Värst drabbat är Gävleborgs län, Dalarna och Jämtlands län. Bränderna kan bli fler och de kan bli färre – allt beroende på ödets nyck och förmågan att bekämpa eldkaoset med de resurser som finns till hands.
      Betydande hjälteinsatser görs ute i de drabbade områdena. De lokala räddningstjänsterna backas upp av brandmän från andra län och inte minst från ett antal EU-länder som i linje med unionens så kallade skyddsmekanism nu skickat stöd i form av materiel och manskap. Det är en välkommen hjälp och visar återigen att EU behövs och att dess krisberedskap är värd att utveckla ytterligare.

      Internationellt samarbete och modiga brandmän i all ära – men låt oss tillägna resten av den här texten till Susanne. Susanne Lindström, 54, är en hjälte. Hon är en av dem som brer frukostmackor åt brandbekämpare i Pålgård. Eller varför inte nämna Kristina? Kristina Häggström tog studenten för en månad sedan och går som frivillig eldvakt, också i Pålgård. Därutöver kan vi nämna Hemvärnets många medlemmar som lämnat arbeten och svalkande badstränder för att göra en frivilliginsats bland rök och fallande furor. Därtill har vi ett 50-tal ensamkommande flyktingungdomar i Luleå som anmält att de vill hjälpa till. Nämnde jag förresten att lokala hotell upplåter tomma rum och att närliggande matställen har bistått med enklare förtäring? Röda Korset meddelar att över 2 000 personer har hört av sig de senaste dagarna om att få försöka hjälpa till – ett intresse som är välkommet om än något massivt för att med kort varsel administrera. Bybor och utsocknes, alla förenas de i viljan av att hjälpa till och försöka göra skillnad för de som flytt hals över huvud från sina hem och sett sina marker brinna upp. Alla dessa volontärer är hjältar. De är en del av det vi ofta kallar för civilsamhället – detta luddiga kluster av jourhavande kompisar, läxhjälpare, rödakorstanter och många andra.

      Det svenska civilsamhället står starkt men det skulle kunna vara ännu starkare. Under efterkrigstiden och det massiva utbygget av välfärdsstaten har svensken fått ett alltmer konsumentpräglat förhållande till staten. Vi betalar en av världens högsta skatter men vill i utbyte ha det mesta serverat på silverfat. Staten ska ta hand om oss från vaggan till graven och har man tur kanske det till och med finns en avlönad assistent som kan hålla en i handen på dödsbädden för det är inte längre självklart att det finns familjemedlemmar som hinner med det. Det finns höga förväntningar projicerade på det där silverfatet.

      Johan Chytraeus, ledarskribent.

      I tider av kris – som vid Estoniakatastrofen, tsunamin eller de pågående bränderna – blir vi ofta bryskt påminda om när statens resurser inte riktigt räcker till och att många av dessa luckor samtidigt fylls upp av helt vanliga människor som vill göra skillnad. Vi vet inte när eller var nästa kris kommer, men vi kan vara säkra på att den kommer. Vad gör du då? Att trycka ”gilla” eller dela ett upprop på Facebook kan aldrig fullt ut kompensera ett engagemang som tar plats på riktigt, där man löser en uppgift tillsammans med andra. Belöningen är monetärt obefintlig men desto större i form av den glädje som det finns i att få tillhöra ett sammanhang där man gör skillnad. Kanske kan sommaren bli en tid att reflektera över vilka föreningar som skulle kunna vara intressanta att gå med i? Sverige har plats för många fler hjältar, även om det så handlar om att bre ostmackor i Pålgård.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se