• Beställ KT!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen i sex månader för bara 398 kronor.

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 59 kr/mån
      4 mån, 295 kr
      6 mån, 414 kr
      12 mån, 711 kr
    3. Loading ...
    • I julens ljus finns ett mörker

      Foto: Jessica Gow / TT

      ”Nu är det jul här i vårt hus. Julen har kommit hopp tra-la-la-la” dånar det ut i våra butiker, ur radion och många lyckliga barns munnar.
      Julen, tiden på året då man förväntas vara som lyckligast. En jul där ro möter skratt, där yngre möter äldre och där alla bekymmer känns långt borta. Jag själv tycker julen är den absolut bästa tiden på året, detta trots att jag är ett sommarbarn. Alla jular hos mormor och morfar i Säffle, med släkt och vänner, massa mat och skoj. Egentligen en rätt så idyllisk jul.
      Men julen kan också vara en mardröm för många familjer. Där de ekonomiska svårigheterna blir tydligare än aldrig förr, där alkohol och missbruk blir vardag och där vissa tvingas fly hals över huvud för att söka hjälp från våldet inom den egna familjen. Julen med all dess förväntningar döljer det som inte ses på ytan. En bubbla där allt utanför inte syns.
      I Sverige har vi en stark och tydlig lagstiftning som ska skydda oss människor från våld och förtryck. En socialtjänstlag som ska skydda de allra svagaste i samhället och ett rättsväsende som ska bära fanan högt för trygghet och säkerställa att ingen människa någonsin kränks eller utsätts för ett brott. Men statistiken talar sitt klara språk, våldet minskar inte utan det ökar snarare. Det är inte färre som söker sig till jourhem snarare fler (och de tvingas dessutom bo där längre) och vi mår allt mer psykiskt dåligt vilket skapar en grund till många problem. I jultider brukar detta kulminera och olika jourboenden är aldrig så fyllda som nu.
      Orsakerna till detta är många, men vi alla har ett gemensamt ansvar för att hjälpa dessa människor och familjer. Att våga räcka upp handen och be om hjälp är för många långt borta och därför måste vi ta bort trösklarna som kan kännas som ett oövervinnligt hinder. Något så enkelt som att öka tillgängligheten till socialtjänsten och skolans kuratorer, ge mer resurser till våra frivillighetsorganisationer och att förbjuda ordet ”resursbrist” inom rättsväsendet är tre sätt att lösa detta. När exempelvis en mamma med sina barn söker hjälp undan hemmets våld ska deras situation tas på fullaste allvar. De ska få stöd, ett tryggt boende och våga lita på att rättsväsendet faktiskt agerar. Jag ser detta som en självklarhet, men så är det långt ifrån i alla fall.

      Sara Gunnarsson, ledarskribent.

      För att avsluta min tredje ledare tänkte jag komma med en önskan. En önskan om att julen och det nya året ger ro i själen. Att det som inte syns på ytan får komma fram. Att hjälpen finns där ovillkorligt och att fler vågar prata om det som inte syns. Alla människor har rätten till ett tryggt liv och det är vårt gemensamma ansvar att säkerställa det.
      På mitt kylskåp hemma har jag en kylskåpsmagnet där det står ”What doesn’t kill you makes you stronger”. Jag har den där för att påminna mig själv att det ibland kan kännas tungt och fullständigt hopplöst i livet, men att det i slutändan blir bättre och att jag blir starkare av det. En ständig påminnelse som jag hoppas fler kommer ihåg.
      Gott nytt år önskar jag er alla läsare!

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se