• Just nu!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen för halva priset.

    199 kr / 6 månader

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • Sverige måste fungera även utanför städerna

      Bostadsbristen i Sverige är ett faktum. Befolkningen i Sverige har passerat 10 miljoner och därtill har vi en stark urbaniseringsvåg. Folk vill bo i städerna, inte på landsbygden. Stockholm växer snabbast men även residensstäder som vårt vackra Karlstad växer så det knakar. Byggandet har svårt att hålla jämna steg med efterfrågan och samtidigt möter tätorterna utanför de större städerna demografiska utmaningar såsom befolkning med hög medelålder och utflyttning av ungdomar.
      En del av orsakerna bakom bostadsbristen är kopplade till befolkningsökning men attraktiviteten för att bo i de glesare befolkade delarna av landet minskar och har minskat snabbt. De som fortfarande bor kvar är i hög grad en åldrande befolkning. Skillnaden i tryck på bostadsmarknaden är dessutom markant mellan stad och landsbygd och det medför att det blir trångt överallt. Någon nybyggnation i glesbygd låter sig inte göras i någon högre grad då ett nybyggt hus har ett betydligt lägre marknadsvärde än byggnadskostnaden när nyckeln sätts i dörren för första gången. Studenter från mindre tätbefolkade områden som skaffat sin utbildning i universitetsstäderna, som Karlstad, flyttar sällan hem till landet igen. Näringslivet saknar i de mindre kommunerna ibland också den mångfald som behövs för långsiktig överlevnad.
      En del är kanske tidsanda, en del är kanske ofrånkomligt och ekonomiska realiteter, men en del är också problem direkt kopplade till politiska beslut. I den parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande, som presenterades för några veckor sedan återfinns många intressanta förslag och en del kan onekligen vara värda att reflektera över. Infrastrukturen är oerhört viktig för att människor ska ges möjlighet att bo kvar och för att begränsa avfolkningen av landets glesare områden. När en gång järnvägarna drogs genom Sverige så växte stationssamhällen upp längs banorna och där vägar byggts eller lagts om där har också näringslivet växt eller krympt. Liknande betydelse har möjligheter till snabb internetuppkoppling och telefontäckning, oavsett var man bor, kommit att bli och ännu finns många fläckar i Värmland utan den möjligheten.
      Men infrastruktur är så mycket mer än detta. Möjligheten till kompetensförsörjning är på många sätt en nyckel för landsbygden. Inte minst i våra värmländska bruksorter har man länge kämpat med kompetensförsörjningen och de som är bosatta i dessa områden har inte haft reella möjligheter att tillgodogöra sig statens utbud av högre utbildning på långt när i lika hög grad som de som bor inne i Karlstad. Det är därför bra att landsbygdskommittén lyfter fram vikten av att åter satsa på ökad samverkan mellan lärosäten och kommuner. En sådan satsning måste dock förvaltas av kommunerna. Vi är många som minns nedmonteringen som skedde i kommunerna då staten avvecklade det direkta stöd som fanns inom ramen för satsningen kunskapslyftet runt millennieskiftet. Nu är det dags att bereda reella möjligheter för högre studier i glesbygd, även för de som passerat åldern då man enkelt kan lämna hemmet för att bo i en studentlägenhet. I det arbetet är en fungerande digital infrastruktur helt avgörande.
      Viktigast av allt är dock att ett entreprenörskap kan spira och att ett entreprenöriellt förhållningssätt kan börja genomsyra hela länet. Det är inte genom plan- ekonomi och utlokaliserade statliga jobb vi kan få hela Sverige att leva, sådant gör möjligen skillnad på marginalen. Det är istället genom likartade förutsättningar att leva, bo och idka näringsverksamhet i hela landet som vi kan få hela Sverige att bli livskraftig yta och på sikt ge olyckskorpar som förutspår Värmlands utveckling mot att bli ”skräpområde” fel.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se