• Beställ KT!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen i sex månader för bara 398 kronor.

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 59 kr/mån
      4 mån, 295 kr
      6 mån, 414 kr
      12 mån, 711 kr
    3. Loading ...
    • Skatten ingen bricka i maktspelet

      Magdalena Andersson (S) har helt plötsligt börjat signalera en vilja kring en skattereform. Strålande, kan tyckas – behovet av just det är skriande.

      Ekonomins funktionssätt på flera områden är genom dagens skattesystem satt ur spel, det tydligaste exemplet är bostadsområdet och att tro att skattesystemets utformning inte påverkar människors och företags val och beteende är aningslöst. Dessvärre så handlar finansministerns reformvilja inte om att reformera skattesystemet. Det är i själva verket ett maktspel, ett cyniskt försök att splittra alliansen. Inviten riktar sig till de Socialdemokraterna brukar beteckna som ”mittenpartier”, det vill säga C och L. Inom skattepolitiken är varken C eller L ”mitten”, de vill båda bland annat se sänkta inkomstskatter, sänkta eller borttagna marginalskatter och sänkta skatter för företag.

      Inom Alliansen är det snarare M som stretar emot, således ligger M:s ekonomiska politik närmre S – troligtvis av taktiska skäl därför att M fruktar en populistisk debatt om ”systemskifte”. Jag har vid flera tillfällen skrivit om behovet av en större skattereform och bortser man från det politiska spelet så borde det inte vara så svårt. Rimligtvis så skulle man kunna komma överens om vad som ska beskattas och att skatteuttaget ska göras på ett sådant sätt så att det påverkar ekonomins funktionssätt så lite som möjligt. Vi skulle helt enkelt behöva avpolitisera skattesystemet. Dessutom så är skattesystemet av uppenbara skäl en dålig metod för ekonomisk omfördelning, där skulle välfärdstjänster och transfereringar fungera betydligt bättre: skatterna påverkar hela samhället och för med sig breda spridningseffekter som är svåra, om inte omöjliga, att på förhand överblicka medan välfärdstjänster och transfereringar kan riktas mot specifika behov.

      Huvudregeln bör vara att det vi vill se mer av, exempelvis arbete, företagande och en rörligare bostadsmarknad bör beskattas lägre samtidigt som det vi vill se mindre av bör beskattas högre. Samtidigt skulle man kunna ta bort de subventioner som snedvrider ekonomins funktionssätt samt skapar osunda incitament som exempelvis subventionerna till byggbolagen och ränteavdragen. Med betydligt lägre inkomstskatter ökar människors disponibla inkomster och man skulle då kunna höja skatten på exempelvis konsumtion. Föreställ er en valrörelse där man inte käbblar om subventioner utan möjligtvis nivån på skattesatser och transfereringar. Där slaget om väljarna istället handlar om olika visioner för Sverige. En valrörelse präglad av djärva idéer för framtidens utmaningar. Skattesystemet bör vara stabilt, förutsägbart och förändras när samhällets förutsättningar ändras, inte i samband med varje regeringsskifte. Och skattesystemet bör inte cyniskt användas som en bricka i ett maktspel – samhällets hela funktionssätt är beroende av det.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se