• Beställ KT!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen i sex månader för bara 398 kronor.

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 59 kr/mån
      4 mån, 295 kr
      6 mån, 414 kr
      12 mån, 711 kr
    3. Loading ...
    • Nationella prov – ett trubbigt verktyg

      Likvärdighet i skolan. Där inte samma sak som korrelation mellan betyg och resultat vid nationella prov. För att skapa en mer likvärdig skola är snarare medicinen trygga ämneslärare med stark legitimitet.
      Ämneslärare som självständigt och utifrån kunskap och erfarenhet får bedöma elevernas kunskapsnivå utifrån tydliga kriterier. Lärare som måste vara behöriga och legitimerade i det ämne de ska betygsätta, vilket av outgrundlig anledning inte krävs idag. Betyg som inte bör kunna överprövas, ifrågasättas eller i värsta fall sättas av rektor utan ämneskompetens och behörighet.
      Många skolelever kämpar hårt veckorna före skolavslutning. Snart är det sommarlov och innan dess duggar inlämningar, skrivningar och andra examinationer tätt, oavsett på vilken nivå i skolsystemet eleverna befinner sig. De omtalade ”Nationella proven” hör till de mer krävande i den bemärkelsen att de ska täcka in hela kurser vid ett enda tillfälle. Ofta med uppåt fyra timmars skrivtid. Skolverket beskriver att de nationella proven är ett testtillfälle och att de ska vara ett stöd för likvärdig, rättvis, bedömning och betygssättning. ”De nationella proven är inte examensprov, utan ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper”, anger skolverket vidare på sin hemsida. Det är allt vad eleven visat under kurserna som ska ligga till grund för betyg och eleverna ska ha möjlighet att visa detta på många olika sätt. Undervisning just med fokus på att klara just nationella prov ska inte förekomma.
      Så långt allt väl, men vilka signaler ges då när resultaten mellan olika skolor publiceras och jämförs utifrån om betygen avviker från de nationella proven? Betygssystemet relativiseras och kritiken ljuder stark mot de skolor som avviker från resultat av nationella prov. Är det snäll-betyg? Har elever lärt sig ”fel” saker? På socialdemokratiska ledarsidor och bland de som i varje situation vurmar för att begränsa människors valfrihet är lösningen enkel – det är marknadens ”fel”. Då gör man det väldigt enkelt för sig och en sådan slutsats får snarast ses som ett ideologiskt hugskott från vänster snarare än en genomtänkt analys. Förmodligen är det samma tankegods som ligger bakom idéer om att lottning (!) är lösningen på segregation i skolan. Förslagens dumhet får tala för sig själv.
      Nationella prov är konstruerade för att vara stöd i betygssättningen men i debatten omtalas de ibland som att de visar sanningen om elevers kunskapsnivå. Det gör de inte. De är inte ens tänkta att användas så. Stora avvikelser bör förstås analyseras, men att enskilda skolor i vissa fall ger högre betyg än elever uppnått vid nationella prov kan bero på att skolorna faktiskt har följt instruktionen och tagit hänsyn till fler variabler; att eleverna haft möjlighet att visa sina kunskaper på flera sätt än att pressa ut dem vid ett enstaka tillfälle i form av salsskrivning. I bästa fall har också undervisningen och elevernas lärande varit fokuserat på kunskaper i ämnet snarare än förmågan att genomföra och klara stressen vid långa skriftliga prov.
      Svensk skola har viktigare problem att lösa än eventuell brist på korrelation mellan nationella prov och betyg. Dit hör den splittrade fördelningen mellan statens styrning och det kommunala huvudmannaskapet och dess finansiering. Till problemen hör – utöver de redan nämnda – också det stora utbudsöverskottet av platser och dit hör också en i implementeringen uppluckrad legitimationsreform. Yrket som ämneslärare behöver uppvärderas och göras mer attraktivt; ett arbete som påbörjats men som inte på långa vägar är fullbordat. Detta och många andra åtgärder skulle göra verklig skillnad för våra barn- och ungdomar, det livslånga lärandet och i förlängningen för vår framtid.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se