• Just nu!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen för halva priset.

    199 kr / 6 månader

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • Hur gammal är du egentligen?

      Ålder. Sverige är fantastiskt brukar det heta. Och visst är Sverige fantastiskt i de flesta avseenden. I ett speciellt avseende är vi dock mer fantastiskt än vad fallet är i omvärlden. Det gäller vår syn på ålder. I inget annat land i västvärlden är vi så fixerade vid ålder som i vårt älskade fosterland.
      Har det möjligen sin orsak i våra berömda personnummer, som vi i tid och otid ska uppge i de mest skilda sammanhang. Personnumren fyller förvisso helt klart en viktig funktion i samhället inget tu tal om det. Men i vilket annat land anges i tidningar och i andra sammanhang alltid åldersuppgiften efter namnet? Så fort en person presenteras följer alltid en åldersangivelse med. Kalle Kula 23, Eivor Pettersson 68 eller Nisse Hulting 45. Känns det igen? Jag tror de flesta gör det.
      En ytterligare förklaring till fenomenet åldersfixering är möjligen den ungdomskult, som vi gärna odlar i Sverige. Unga människors liv och leverne är betydligt mera hippa och spännande att följa än äldre personers förehavanden. Unga människor är självklart framtiden vare sig det handlar om en uppburen ställning i samhället eller en viktig uppgift som yrkesman/kvinna. En kombination med äldre människors livs- och yrkeserfarenhet borde dock utgöra en oslagbar cocktail och därför får vi inte underskatta det.
      Ålder är för övrigt ett relativt begrepp. Det finns 30-åringar som uppträder och tänker som 70-åringar samtidigt som det finns 70-åringar som framstår som vitala 30-åringar. Det brukar heta att man inte är äldre än man känner sig. Och i denna tidsålder då man räknar med att vi i framtiden kommer att få fler 100-åringar, är det hög tid att börja omvärdera åldersbegreppet. I många kulturer anses det mycket olämpligt att fråga om en persons ålder och där hedras och uppskattas äldre människor för sitt kunnande och erfarenhet. Det ska ställas mot den åldersfascism som jag hävdar präglar det svenska samhället idag. Det är högaktuellt för ett nytänkande i synen på ålder.
      Den kända TV-journalisten Marianne Rundström har på ett utmärkt sätt behandlat vår inställning till ålder i sin lilla bok ”Passe”, som jag kan rekommendera till läsning. Hon härsknade till när man från SVT:s ledning ville pensionera henne trots att hon verkligen kände sig vital och redo för nya uppdrag. I sin bok skriver Rundström bland annat om Barbro Westerholm, vår liberala riksdagskvinna, som mer än andra ägnat sig åt äldres villkor och som vid 83 års ålder fortfarande sitter i riksdagen. Hon har bland annat uttryckt att: ”Gammal är den som inte längre är nyfiken.”
      Stämmer det är hon själv snarare att betrakta som ung. Hennes kamp för att människor ska kunna jobba till 75 startade redan på 80-talet. Hon menar att äldre människor behövs i arbetslivet och att arbete ger mening åt livet och individen.
      I Danmark avskaffade Folketinget strax före jul 2014 den bortre åldersgränsen på arbetsmarknaden. Nu får danskarna jobba så länge de vill och orkar. Beroende på arbetets art är det ju i högsta grad individuellt.
      Under 2001 genomförde Riksförsäkringsverket en undersökning av arbetsgivares attityder till äldre. Studien visade att drygt sju av tio personalchefer sällan eller aldrig nyanställer personer över 50 år. Trots detta ansåg bara var femte personalchef att unga personer är mer produktiva.
      Den 1 januari 2009 fick Sverige ett förbud mot åldersdiskriminering som främst skyddar människor oavsett ålder i arbetslivet. Den då nybildade Diskrimineringsombudsmannen (DO) fick uppdraget att se till att lagen efterlevs. DO har allteftersom myndighetens arbete utvecklats på området kunnat konstatera att åldersdiskriminering främst drabbar personer som generellt räknas som yngre eller äldre.
      Som ett första led i att utveckla myndighetens arbete och öka kunskapen på området gav DO Clary Krekula, docent i sociologi vid Karlstads universitet, i uppdrag att göra en första studie av ålder och åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv. Det hela resulterade i en mycket läsvärd rapport nr R3 2011, som finns att läsa hos DO.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se