Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • Flit och slit måste vara merit

      ”Att skriva en bok var ett äventyr. Till att börja med var det en leksak och ett nöje, sedan blev det en älskarinna, så en härskare och till sist en tyrann.”
      Jag har reflekterat över Winston Churchills ord när jag skrivit min bok Duktiga Flickors Revansch (Forum Bonnier) det senaste året. Som en mer än heltidsarbetande riksdagsledamot och småbarnsmamma, ständigt på resande fot, har jag fått stjäla tid för att hinna skriva den här boken.
      Helger, nätter och timmar på semestrar som skrapats ihop. Ofta har den duktiga flickan inom mig stirrat passivt på en tom dataskärm utan att få fram en enda rad på tangentbordet för att sedan sitta en natt och mata fram sida efter sida. Jag har sett riksdagshuset inifrån alla tider på dygnet.
      När jag tänker tillbaka på var jag befinner mig i dag och hur jag kommit hit kan jag sammanfatta det med värderingar hemifrån, förväntningar i skolan och ansträngning från mig själv.
      Jag tror på det jag kallar för ”förväntansliberalism”. Inte bara krav uppifrån, utan en tro på att människan växer genom förväntningar och meritokrati. I ett samhälle där tilliten brustit är det viktigt att varje generation återerövrar drivkraften att sträva mot att nästa generation ska få det bättre. Att din bakgrund inte ska avgöra din framtid och att möjligheternas måttstock är samma för alla.
      Inte minst i skolan är vikten av uthållighetscentral. Flit är fint. Utan ansträngning, ingen framgång. Allt detta står duktiga flickor för.
      Tänk om samma attityd gällde i den svenska skolan, i synen på bildning. OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher har visat hur ”nånannanismen” breder ut sig i skolan – det vill säga att någon annan än eleven själv ska ta ansvar för elevens problem. När svenska elever tillfrågas om sina skolprestationer svarar många att vilket betyg man får i första hand beror på talang, kvaliteten på läroböckerna eller läraren. Det vill säga saker som eleverna själva inte kan styra över.
      När kinesiska studenter får samma fråga svarar nio av tio att om de anstränger sig kommer de med lärarens hjälp att lyckas. Till skillnad från i Östasien ser många svenska elever inte att de själva äger sin framgång. De lägger ansvaret någon annanstans och säger ”jag hade otur” i stället för att lägga manken till.
      Här kommer uthålligheten in i en västerländsk kultur där omedelbar tillfredsställelse verkat bli norm. Det finns en klassisk barnstudie, Marshmallowexperimentet, som genomfördes av psykologen Walter Mischel vid Stanford 1972. De fyraåriga barnen som deltog i studien erbjöds en marshmallow. Barnen fick veta att om de kunde vänta med att äta upp godsaken så skulle de få två i stället för bara en. Experimentet gick ut på att testa barnens självkontroll, och det visade sig finnas ett samband mellan barnens tålamod och framgång i skolan.
      Som Bertil Ohlin uttryckte det ”Det måste löna sig att arbeta”. Flit och slit måste vara en merit. Den största risken är inte att sikta för högt och misslyckas, utan att sikta under sin förmåga.