Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • Valtider i USA

      I höst går USA åter till val och de två större partierna, Demokraterna och Republikanerna, är i full färd med att välja sina respektive presidentkandidater. I skrivande stund leder Hilary Clinton hos Demokraterna och Donald Trump hos Republikanerna, men inget är ännu avgjort för något av partierna och mycket kan fortfarande hända.
      Affärsmannen Donald Trump tillkännagav i juni 2015 att han ämnade kandidera till president i USA. Sedan dess har skandalerna avlöst varandra. Trump har bland annat sagt sig vilja bygga en mur längs med den mexikanska gränsen och hetsat mot såväl latinamerikaner som muslimer. Dessutom har han beskrivit sina politiska motståndare med ord som i övriga världen aldrig ens skulle komma på tanke att användas i politiska kampanjer. I mångt och mycket kan Donald Trumps kampanj jämföras med en farsliknande föreställning som i början knappt togs på allvar. Men hans budskap har gått hem bland många av de republikanska väljarna och just nu leder han paritets primärval.
      Trumps framgångar skrämmer det republikanska partiet och det märks tydligt att partiet inte önskar se honom som deras kandidat till presidentposten. Flera tunga republikaner har öppet gått ut och tagit avstånd från den politik han representerar. Bland dessa återfinns bland annat den tidigare presidentkandidaten Mitt Romney, som ställde upp i valet 2012, samt Paul Ryan, representanthusets talman. Trump är medveten om att han behöver partiets stöd för att få till en lyckad slutkampanj. Därför har han på senare tid mjuknat i sin framtoning och tagit tillbaka vissa uttalanden. I alla fall delvis.
      Även utanför partiet visar sig oron för hans framgångar. Inför hans valmöte i Chicago under förra veckan utbröt kravaller vilket resulterade i att det ställdes in. Även i delstaten Ohio, några dagar senare, utbröt våldsamheter. Istället för att uppmana till lugn så för Trump en retorik där han uppmuntrar sina anhängare att ta till våld. Detta är samma man som vill bli president, tillika överbefälhavare i USA, och därmed en av världens mäktigaste män.
      Hos det andra partiet, Demokraterna, är stämningen lugnare. Den tidigare utrikesministern Hillary Clinton leder de pågående primärvalen, men avståndet till motkandidaten Bernie Sanders är ännu inte stort nog för att ge Clinton en självklar seger. Hillary Clinton är dock i en större ledning mot Sanders än vad Trump är mot sin nuvarande huvudkandidat Ted Cruz. Om Clinton får demokraternas nominering och sedan går segrande ur höstens val blir hon den första kvinnliga presidenten i USA.
      Skulle det bli ett sådant utfall av primärvalen att det står mellan Hillary Clinton och Donald Trump när amerikanerna går till val, så är Clinton utan tvekan den att föredra ska stå som segrare. Clinton går till val på frågor som rör utbildning, sjukvård, mänskliga rättigheter och miljön. Trump till val med frågor baserade på främlingsfientlighet och nationalism. Om Trumps politik blir verklighet står inte bara USA inför en stor förändring, utan sannolikt även den världspolitiska arenan. Och det vore troligen inte till det bättre.