Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • Skattesänkningar är gammalt och mossigt

      ”Skattesänkningar är något gammalt och mossigt”. Orden är finansminister Magdalena Anderssons (S) och är ett icke-svar på en intervjufråga om skattehöjningar snarare än sänkningar ställd av en journalist på Dagens Industri. Problemet med denna typ av uttalanden är många, dessutom historiskt en central del av den Socialdemokratiska strategin för att behålla regeringsmakten.
      Att skattesystemet bland annat är ett intrikat nät av incitament som ska få oss att agera på ett visst sätt eller avstå från vad som bedömts olämpligt känner naturligtvis finansministern till. Om skatter inte påverkar vårt beteende, vad har vi då exempelvis tobaks-, alkohol- och bensinskatter till? Grovt förenklat kan man uttrycka det som att det vi vill se mer av bör beskattas lägre och det vi vill se mindre av bör enligt samma logik beskattas högre.
      Vissa skatter kan heller inte vara för höga utan att riskera att allvarligt skada vår ekonomi. Vi är ett litet land i en globaliserad värld och med exempelvis en högre bolagsskatt än i andra länder sänks vår konkurrenskraft då företag väljer att etablera sig någon annanstans. Det finns också flera exempel på symbolskatter som ger liten eller ingen effekt på statskassan men som av ideologiska skäl är viktiga att behålla – oavsett om de gör någon nytta eller ej.
      Arvsskatten, som Magdalena Andersson själv var med om att avskaffa, kan få tjäna som exempel på detta. Eller för att återknyta till en tidigare text om dynamiska effekter; höjda marginalskatter och sänkningen av tröskeln för statlig inkomstskatt.
      Skattesystemet är så komplicerat att knappt någon begriper sig på det. Vill man dessutom veta vad skattepengarna går till, i större detalj än den förtryckta texten på deklarationsblanketten, har man en grannlaga uppgift framför sig. Och häri döljer sig anledningen till de raljerande och svävande formuleringarna om skattesänkningar.
      För den socialdemokratiska strategin baseras i stor utsträckning på att ju mindre vi vet om skattesystemet, desto enklare att ta ut de höga skatter vi faktiskt betalar. Debatten blir dessutom betydligt lättare att hantera när skattesystemet förvanskas till den grad att det bara handlar om höjd eller sänkt skatt.
      Och kan man peka på en eftersatt infrastruktur, tåg som står stilla och patienter som far illa på landets sjukhus så leds vi att tro att lösningen på problemen stavas höjda skatter. En debatt där finansministern redogör för de dynamiska effekterna av sina förslag, där den offentliga sektorns kostnader nagelfars och ekonomernas synpunkter väger tyngre än Ilmar Reepalus är betydligt svårare att vinna.
      Man behöver inte åka ända till Stockholm för att få ett smakprov på en undermålig kostnadskontroll hos den offentliga sektorn. Det räcker med att granska Landstinget i Värmlands leasingavtal för datorer.