Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • Kärnkraftens betydelse

      Med en temperatur runt 20 minusgrader går det inte att säga annat än att vintern nu har oss i sitt järngrepp. Och i takt med att temperaturen sjunker så ökar behovet av tillgång på energi. Sverige har en hög energiförbrukning och under de kyligaste perioderna är vi tvungna att importera energi. Men trots det att vi har en hög energiförbrukning så har vi ett relativt lågt koldioxidutsläpp per capita. Idag kommer en betydande del av den energi som tillverkas i Sverige från kärnkraft. Hur påverkas detta när den försvinner?
      2014 aviserade regeringen att man inte skulle stänga kärnkraften i Sverige. Däremot höjde de effektskatten på kärnkraft i fjol och denna skatt är en bidragande faktor till att kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 nu stängs i förtid. Under de kyligare perioderna finns det redan idag ett behov av att importera energi till Sverige. När reaktorerna stängs, kommer detta behov sannolikt att öka och vi kommer bli mer beroende av importerad energi.
      I Sverige använder vi cirka 14 000 kilowattimmar per person varje år. Detta är en, globalt sett, hög siffra och beror till stor del på det klimat vi lever i. En annan faktor som är med och bidrar till den höga energianvändningen är vår industri. Industrin, som bidrar med både arbetstillfällen och skatteintäkter behöver ha en säker och stabil tillförsel av energi.
      I slutet på förra året hölls klimattoppmötet COP21 i Paris. 195 länder var med och antog det avtal som skulle bli början på slutet för klimatförändringarna. Även om mötet på mångt och mycket blev en framgång i kampen mot klimatproblemen blev det inte den succé som många hade hoppats på. Överenskommelsen blev att den globala uppvärmningen ska stanna på under två grader, men att detta ska göras med utgångspunkt från varje enskilt lands klimatplan. Dessa ska dock ses över redan om två år, för att sedan få en översyn vart femte år.
      Regeringen har som ambition att vår energitillförsel år 2020 till 50 procent ska komma från förnyelsebar energi. Ett högt satt mål och nu när kärnkraften ska börja avvecklas tidigare än planerat är frågan om förnyelsebar energi kommer lyckas fylla det glappet som uppstår. Om inte, är fossila bränslen alternativet. Och det är inte att föredra.
      När Sverige idag, med kärnkraften i drift, redan behöver importera energi. Hur kommer våra låga utsläpp då att påverkas om importen behöver öka ännu mer? Regeringen har knappt fyra år på sig att nå de uppsatta målen, men riskerar nu istället ett scenario med ökade utsläpp. Det kan knappast vara en önskvärd framtidsbild.