Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • Bistånd ska man använda på rätt sätt

      Under veckan rapporterade Dagens Nyheter om hur pengar avsedda för internationellt bistånd ska ha använts för att sponsra regeringens jakt på röster för en plats i FN:s säkerhetsråd. Att få en av dessa platser är ett av regeringen Löfvens stora utrikespolitiska mål. Men till vilket pris?
      FN:s säkerhetsråd är ett av de sex huvudorganen inom Förenta nationerna. Rådet har som huvudsaklig uppgift att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Förutom de fem permanenta medlemsländerna består säkerhetsrådet av ytterligare tio länder, uppdelat på olika regioner i världen. Dessa väljs på tvåårsmandat.
      Säkerhetsrådets permanenta medlemmar innehar vetorätt. Detta betyder att även om fjorton av femton länder är för en eventuell fredsinsats någonstans i världen, så räcker det med att ett land med veto lägger in detta för att insatsen ska utebli. Rådet har även fått utstå kritik för att vara ineffektivt och att värna medlemsländernas egenintressen högre än konfliktlösning. FN:s tidigare människorättschef, Navi Pillay, gav säkerhetsrådet skarp kritik för bland annat detta när hon avgick. Som exempel lyfte hon rådets oförmåga att lösa krisen i Syrien, men även andra konflikter runt om i världen uppmärksammades.
      Att veckans uppgifter om hur biståndspengar ska ha använts för att finansiera bjudresor för potentiella röstgivare har rört upp känslor hos oppositionen är förståeligt. Enligt källor till Dagens Nyheter ska drygt 14 miljoner kronor ha betalats ut från Sida, regeringens biståndsorgan, till en oberoende stiftelse. Efter en inbjudan till ett klimatseminarium ska sedan pengarna använts till att bland annat finansiera dyra resor och boenden åt 27 FN-ambassadörer.
      Utav Sveriges biståndsbudget, på 43,4 miljarder kronor, har redan närmare en femtedel reserverats för att finansiera flyktingmottagandet. Sveriges biståndsbudget är idag hårt pressad och att varje spenderad krona går till rätt ändamål är särskilt viktigt i en tid som denna.
      Syftet med vårt bistånd är bland annat att minska fattigdomen i andra delar av världen, hjälpinsatser vid katastrofer och främja insatser för demokrati. Svenskt bistånd har som exempel använts till att bygga ut tillgången på rent vatten i Bangladesh och minskat smittspridningen av vattenburna sjukdomar, utveckla jordbruket i Etiopien för att öka försörjningsgraden hos befolkningen och till att stärka entreprenörskap hos kvinnor i Tanzania. Detta är bara några bra exempel. Att använda det som kampanjkassa för en eventuell plats i FN:s säkerhetsråd är inte ett sådant.
      Uppgifterna som nu framkommit väcker funderingar kring vilken syn regeringen egentligen har på bistånd. Och även vilken syn regeringen vill att det internationella samfundet ska ha på Sverige. Frågorna är många, men än så länge är svaren få. Regeringen behöver förklara sitt agerande och det är snarast.