• Beställ KT!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen i sex månader för bara 398 kronor.

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • En frihet som berör oss

      ”Jag är endast en generation ifrån att förintas, var rädd om mig, värdesätt mig, när mig medan jag finns, för när jag är borta tjänar ånger inget till.” Meningen upprepades otaliga gånger i mitt huvud när jag, i sällskap av 3 600 andra människor, tågade genom centrala Karlstad i den årliga Pride-paraden förra veckan. Hade friheten kunnat tala till oss, hade den kunnat förmana och uppmana oss till handling, vore dess budskap förmodligen något i linje med de orden.
      Innan paraden hade jag läst om den iranska artisten och aktivisten Atena Farghadani som nyligen dömdes till tolv års fängelse för att ha tecknat några iranska parlamentsledamöter som apor och getter. Farghadani står nu på nytt åtalad, denna gång för bl.a. omoraliskt uppförande, efter att ha skakat hand med sin manliga advokat i samband med att han besökt henne i fängelset. Några dagar tidigare hade jag läst ett inlägg av Yanas Khalifa, grundare av den nu nedlagda TUFF (Troende Unga Framtida Förebilder) och numera verksam som predikant i delar av Sverige, där han beklagade sig över att den fina regnbågen hade kapats av den moraliskt förkastliga HBTQ-rörelsen. Han menade att denna rörelse är på väg att, under parollen ”kärleken är störst”, legalisera incest. Kontrasten mellan händelsen i Iran och Khalifas uttalande här hemma, och den kärleksfulla stämningen i paraden var slående. Missförstå mig rätt. Kampen för HBTQ-personers rättigheter i samhället är långt ifrån vunnen, men kontrasten vittnar brutalt om hur graden av frihet kan påverka oss.
      Friheten berör oss på en existentiell nivå, bortom de tillsynes triviala valen i vardagen, i så måtto att den påverkar vårt sätt att uppleva livet, vilka vi är eller vilka vi kan vara. Den avgör med andra ord om vi kan vara människor i ordets sanna bemärkelse eller bara finnas till. Den ovan nämnda parollen skulle kunna modifieras till att friheten är störst, ty utan den kan inte den åberopade kärleken floras.
      Hindren för friheten ökar dock ständigt som en direkt konsekvens av den hårda konkurrensen mellan intoleransens apostlar. ISIS och Vladimir Putin är två ständigt aktuella och mer än önskvärt aktiva aktörer på den internationella arenan, i sällskap av många andra länder. Den som vänder blicken inåt, till vårt land, finner dessvärre ingen större tröst, även om skälen till misströstan visserligen är färre. Extrema predikanter som arbetar på förskolor, identitetspolitikens förespråkare som vill separera människor, moralpolisen i förorterna som dikterar levnadsvillkoren för kvinnor, hotet om tvångsäktenskap som hänger över 70 000 unga flickor, samt en alltmer kontextlöst svensk vänster som influerad av den amerikanska akademiska debatten vill inskränka individens levnadsutrymme är några av fienderna till den individuella friheten.
      Det är inte bara vår fysiska trygghet som befinner sig i en riskzon, utan även själva det fundament som vårt öppna samhälle vilar på. Ingenting annat är så hotat, ja ständigt attackerat, som individens frihet. Intoleransen är sådant funtad att den inte nöjer sig med det lilla; får den lillfingret tar den hela armen. Vi måste ständigt påminna oss om att den grund som möjliggör våra liv, vår standard, och våra olika ställningstaganden för utsatta människors rättigheter är oerhört skör, även om den kan tyckas vara något mer stabil i en institutionaliserad demokrati som vår.
      Friheten definieras, och dess emellanåt suddiga konturer urskiljs, delvis av det som faller utanför den. Genom att inskränka inskränktheten närmar vi oss friheten. Målet för denna svåra balansgång bör vara individen, ty varje kollektiv, oavsett särart och storlek, är beroende av sina byggstenar.
      Olika visioner hör till ett pluralistiskt samhälle. Men de visioner som dels strider mot den grund som ger de rätten att inlemmas i den politiska diskursen måste mätas gentemot frihetens måttstockar. Detta kräver en klar politisk kompass och en robust vilja att navigera bland de ständigt uppkommande hindren. Den som inte vet vad den vill, eller vart den vill, kan lätt föras varsomhelst i vilket syfte som helst. Behovet av sunda principer, och inte minst behovet av att vara sina principer trogen, är stort idag. Här ligger en av de största utmaningarna för liberaler, ja egentligen för alla som kämpar för att varje individ ska leva sitt liv så fritt som möjligt.
      I egenskap av någon som en gång förlorat friheten, men haft ynnesten att finna den på nytt, är undertecknad kompromisslös i mitt försvar av den, oavsett vilka pejorativa tillmälen som kan möta en. Jag hoppas att vi blir allt fler som väljer den linjen.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se