Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • När man är vilse i garderoben

      Hur kommer det sig att sommarkläder kan krympa så mycket medan de förvarats på vinden över den långa kalla vintern? Med växande panik står jag i sovrummet och provar plagg efter plagg och inget passar. Shortsen som för två år sedan var för stora är helt plötsligt för små. Ett par ljusa jeanstights sitter som ett ormskinn kring benen, andas kan jag inte göra så länge de sitter på. Det enda som passar är ett par trekvartsbyxor som alltid varit lite stora. Ska jag gå i ett och samma par byxor hela sommaren?
      Medan plagg åker av och på så bannar jag mig själv för att nyårslöftesträningen kom av sig. Jag var ju så duktig i början av året. Sedan kom förkylningar och resor och helt plötsligt var man tillbaka i gamla spår och pilen på vågen pekar åter upp. Från att ha längtat efter sommaren så undrar jag nu hur det kom sig att den närmar sig med sådana stormsteg? I mitt huvud går jag igenom olika dieter. GI, viktväktarna, LCHF, kålsoppa – vad ska jag ta mig till?
      Lite förtvivlat söker jag tröst hos min sambo. Nu behöver jag verkligen stöd för att bli av med vinterkilona, och det snabbt. Det är bara det att han inte tycker att det hela är så farligt och lösningen som presenteras är att jag ska köpa större kläder. ”Köp ett par för stora shorts, så har du några som passar nästa sommar också”, blir hans svar. Vad menar han med detta? Är det A.) Han räknar med att jag ska gå upp än mer till nästa sommar? B.) Han försöker provocera fram en aktiv viktnedgång, eller C.) Han har helt enkelt tröttnat på mitt tjat om vikt hit och för stor rumpa dit och vill att jag ska vara nöjd sovm jag är. Efter en natts övervägande så kommer jag fram till att det mest troliga är alternativ C.
      Problemet är att jag fortfarande bryr mig. Jag vill komma i smalkjolen som bara ligger och väntar i garderoben. Inte för att den är så särskilt snygg utan just för att den är någon storlek mindre. Ångesten över sommargarderoben blir än större av att jag just bryr mig om utseende till denna grad. Vad spelar ett par kilo för roll, huvudsaken är väl att man mår bra? Varför låter jag mig påverkas av dessa ideal? Egentligen borde jag inte ens skriva om ämnet, att jag ger denna fråga än mer utrymme. Samtidigt vet jag att jag knappast är ensam om att känna så här. Visst vore det skönt att bara skita i alla ideal och bara vara som man är! Vi lever i ett utseendefixerat samhälle och det är väldigt svårt att blunda för bilderna som vi dagligen matas med. Smal = Snygg = Lyckad. Men kanske jag kan lyckas att skaka av mig lite av denna propaganda. Genom att skriva kanske både du och jag kan inse det komiska i mitt (och andras) beteende. Och i värsta fall kan jag ju gå klädd i sarong i sommar, den lär jag ju i alla fall inte ha växt ur.