Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • En gång dotter – alltid dotter

      Just nu befinner jag mig hemma hos föräldrarna på gården där jag växte upp. Här upphör jag aldrig att förvånas över att jag blir behandlad som om jag vore cirka 15 år yngre än vad jag i själva verket är. Jag tycker att efter snart 10 år av boende på annan ort så borde mina föräldrar ha insett att jag faktiskt kan ta hand om mig själv. Men inte då. Vardagliga ting som jag annars ser som en enkel match, förväntas jag nu inte längre klara av. Jag vet inte riktigt hur mamma och pappa tror att jag överlever i Karlstad. Men det är väl som så att en gång dotter – alltid dotter. Oavsett ålder.

      Det är framförallt min kära mor som gärna servar och curlar med det mesta. Frukost, fika, lunch, fika och kvällsmat. Ja, att komma hem är rena semestern. Men ibland går viljan att hjälpa lite väl långt. Som när mamma i går frågade om jag skulle ställa klockan själv när jag skulle upp innan henne på morgonen. Mitt svar blir då ja, det brukar jag göra om jag ska komma upp på morgonen.

      Under helgen stannade jag hemma själv några timmar i huset. Genast började föräldrarna oroa sig för hur det skulle gå. De tittade vilken mat som fanns hemma i kylskåpet, presenterade förslag till maträtter och berättade vilka syskon som jag kunde ringa ifall jag kände behov av sällskap. Själv kan jag tycka att det är riktigt mysigt att få några timmar för mig själv i det gamla huset. Att bara få vara.

      Men det kanske inte bara är föräldrarna som behandlar mig som yngre än jag faktiskt är. Jag själv blir också lite av ett barn när jag kommer hem. Eller förresten så blir nog alla mina syskon som barn när de kommer hem. Till och med min äldsta syster som nu är 40 fyllda. Min lekfulle far ska skrämmas, busa och brottas. Vi blir fortfarande lika rädda när han förställer ansiktet och jagar oss. Allt medan mamma muttrar något om vuxna människor och ni kommer att skada er.

      Ett exempel på vår ovilja att släppa barndomstraditioner är att vi fortfarande letar efter godisägg på påsk som pappa har gömt i trädgården. Eftersom familjen nu har utvidgats, med respektive och syskonbarn är vi uppe i 16 personer, ser det ganska roligt ut när alla springer runt och letar i skrymslen och hål efter ägg. Allt medan pappa står och myser över sina finurliga gömställen.

      Så även om jag ibland kan irriteras över mina föräldrars oförmåga att se mig som vuxen, så får jag erkänna att det faktiskt är ganska skönt också. När jag kommer hem kan jag bara vara. Jag behöver inte göra mig till utan kan gå och drar i ett par urtvättade gamla träningsoverallsbyxor från tiden då jag spelade fotboll. Allt medan min syster Charlotta går in i skafferiet och letar godis så fort hon sticker näsan över tröskeln. Sedan går jag ut till hästarna i hagen och missar vad klockan är. Precis som det alltid varit. Kort och gott – hemma kopplar man av.