• Just nu!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen för halva priset.

    199 kr / 6 månader

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • Spelar lokaltidningen roll för viljan att rösta?

      Det har hållits lokalval i Norge. Väljarna har valt ledare för sina kommuner och motsvarigheterna till våra landsting, fylkena. Valdeltagandet blev under 60 procent. Det är lågt med våra mått mätt.
      Fram till 1970 hade Sverige ett liknande valsystem. Valdagarna för riksdagsval respektive kommunalval var åtskilda. Om den ordningen ska återinföras igen är en omstridd fråga.
      Socialdemokraterna har sedan Tage Erlanders dagar hävdat ”det kommunala sambandet” att rikspolitik och kommunalpolitik hör ihop, Ett annat argument mot att dela på valet har varit riskerna för ett lågt valdeltagande.
      Argumenten för är att de lokala valfrågorna dränks i rikspolitiken. Om de fick en egen valdag skulle lokal debatt och lokala frågor bli viktigare.

      •••

      Väljarna splittrar sitt röstande. Numera är det ungefär var tredje som röstar olika i kommun respektive riksdagsval. Det är en väldig hög siffra. Till exempel här i Karlstad skilde flera procentenheter mellan flera av partiernas lokala resultat och rikstalen.
      Vad det visar är att väljarna tänker till när de lägger sina röster. Det an handla om både person och sakfrågor som gör att man röstar olika i de olika valen. Å andra sidan var det så att partier som inte ens hade lokala program och kandidater ändå fick mandat. Det är motsägelsefullt.
      Röstsplittringen kan tolkas både som ett skäl för att ha skilda valdagar, men även att behålla den gemensamma valdagen.

      •••

      Jag har inte följt den norska valkampanjen dagligen, bara då och då ögnat igenom norska tidningars hemsidor.
      Mitt intryck är att lokala frågar haft en tämligen liten roll och lokalvalen i Norge blev mätare på hur regeringen i Oslo håller sina ställningar. Rikspolitiken har dominerat debatt och rapportering.
      Det tycks också har varit ganska små röstavvikelser mellan kommun och fylkesvalen. Partierna har ungefär samma röstetal i respektive organ.
      En intressant uppgift från Norge är att kommuner där det funnits lokaltidningar hade ett högre valdeltagande än dem utan. Avvikelsen var tre procentenheter, så den är tämligen betydande.
      Den förklaras av att tidningarna tagit sitt samhällsansvar genom ett ”bredt og grundligt fokus på de sakene som virkelig betyr noe for folk i lokalpolitiken” menar Rune Hetland som företräder lokaltidningarnas organisation LLA.
      Om det verkligen är så som Hetland påstår så är det ett särdeles gott betyg till lokaltidningarna. Det finns en logisk linje från den goda, intresseväckande journalistiken till mer engagerade samhällsmedborgare. I varje fall i teorin. ”Problemet” är att Hetland företräder branschen. Är det verkligen säkert att just lokaltidningen är det som varit avgörande för det ökande röstandet? Kanske finns andra förklaringar?

      •••

      Hos oss verkar det sambandet inte vara självklart, i varje fall inte om man läser den utvärdering som Lars Nord och Gunnar Nygren gjorde av valbevakningen i lokalpressen förra valet. Deras dom över medierna var hård.
      – Den kan tyckas närmast idylliskt sömnig och välmenande i sin stelbenta redovisningsplikt, men vi menar att det samtidigt är en förrädisk journalistik. Tråkigheten har nämligen ett demokratiskt pris. När det saknas en journalistisk vilja eller förmåga att vitalisera berättelserna om lokalsamhället och engagera medborgarna i den lokala demokratin uppstår ett tomrum i den lokala offentligheten, skrev Nord och Nygren i sin granskning.
      De menade också att den ökande mediekonkurrensen ”triggar inte en utveckling där redaktionerna försöker överträffa varandra med självständig och överraskande politisk journalistik”, skrev de vidare. Ord och inga visor.
      De norska erfarenheterna är intressanta. Även vår debatt bör ta intryck av det som hänt, trots att det finns skillnader i politisk kultur och organisation.
      Ett annat problem är att partierna själva är dåliga på lokala frågor. De låter ofta rikspolitiken bära det man vill visa upp hemmavid.

      •••

      Vi i medierna beskriver gärna oss själva som viktiga spelare i det demokratiska samtalet. Lokaltidningen är en viktig arena för åsikter och debatt liksom för bevakning och granskning av makten. Men har vi någon verklig betydelse?
      Om det norska exemplet på lokaltidningens påverkan håller är det mycket löftesrikt.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se