• Beställ KT!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen i sex månader för bara 398 kronor.

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • Om profeterna Trond och Muhammed

      Den senaste veckan har det pratats mycket om journalistik och medier. Utgångspunkterna har varit väldigt olika, men att det också finns gemensamma frågor som öppenhet och förtroende. Medieföretag och medie-
      företrädare ställer krav på andras öppenhet, men hur fungerar vi själva?
      Förtroende är ett mångfacetterat begrepp. Det har många sidor och kan tolkas olika. Det finns många paradoxer i sammanhanget. Lennart Weibull, en av våra främsta medieforskare, diskuterar i boken ”Det nya Sverige” medieförtroende och medieanvändning.

      •••

      De mätningar som görs visar på ett betydande förtroende för medierna. Men tittar man närmare på siffrorna så finns stora variationer, beroende på typ av medium, hur ofta det används och användarens utbildningsnivå.
      Högst förtroende har Sveriges Television. De har balansmåttet + 69, som står för differensen mellan de som säger sig ha förtroende respektive misstroende mediet i fråga. Kvällstidningar ligger lägst. Deras balansmått är – 17. Den lokala morgontidningen ligger högt, endast passerade av SVT. Morgontidningarnas balans-
      mått är + 61.
      Förtroendet för mediet är kopplat till dess innehåll. Även hur ofta det används spelar roll. Inte så konstigt kanske, då den som har behållning av och litar på en tidning i större utsträckning läser den än den som ogillar och misstror den. Men det finns nyanser även i detta. Det är att studera kvällstidningarnas och skvallerpressens upplagor. Även om dessa faller så läses de, och köpes av, av väldigt många.
      – Ju större förväntan på nyheter och samhällsorienterat innehåll desto större förtroende, skriver Weibull.
      Men även nät- och gratistidningar har fler som litar på dem än som misstror dem. Balansmåttet för dem är + 10.

      •••

      Min gamla arbetsplats, Nerikes Allehanda, har verkligen hamnat i hetluften sedan den publicerat en bild på en av Lars Vilks teckningar tillsammans med en välformulerad krönika om yttrandefrihetens betydelse och rätten till både religionskritik och religionsfrihet.
      Jag tycker tidningen har hanterat läget väldigt ansvarsfullt och med stor öppenhet. Man har motiverat och resonerat om skälen till varför bilden publicerades, man har haft chattar med läsare och även internationellt, kröniketexten har översatts till engelska och finns även idag att läsa på arabiska på NA:s hemsida. En översättning till somaliska planeras också.
      Öppenheten och viljan att samtala har varit stor. Det är förvisso en exceptionell situation i Örebro, men av denna finns att lära för oss alla medier, nämligen att våga diskutera och samtala om publiceringsbeslut, om hur vi jobbar och tänker och skälen till att nyheter och reportage publiceras respektive inte publiceras.
      Jag tror det är en del av det som är nödvändigt för att bibehålla och förtroendet för det vi är och gör. Kom ihåg att förtroendet har vi till bara låns.

      •••

      En annan händelse som också handlar om förtroende för medierna är ”Trond Sefastsson-affären”. Den har potential att bli den största medieskandalen i vårt land i modern tid, om det som påstås ha hänt verkligen har hänt. Det går långt bortanför vad som är lagligt eller ej, utan handlar om etik och moral. Den blir en prövofråga för öppenhet och självkritik. För TV4 kan det bli väldigt obehaglig. Förlorat förtroende vinner man inte tillbaka hur lätt som helst.
      – Det finns inget absolut oberoende eller absolut frihet för någon enda journalist, skrev journalisten Christer Berglund häromdagen i ett debattinlägg i Expressen.
      Han fortsatte:
      – Du måste stå för din egen sanning. Det är därför öppenheten är den enda garantin för journalistikens roll i en demokrati.

      •••

      Många i medierna lever med ett delvis självbedrägligt ”renhetsideal”. Vi är människor, har värderingar, olika livsroller, intressen och lojaliteter. Alla människor lever det detta. Även om det inte är formaliserat i olika relationer.
      Det är värre att förneka detta, än att diskutera hur vi ska vara och klara den balansgång som behövs. Det gäller till exempel sådant som vårt omdöme och vår etik och moral. Och hur vi är och agerar som privatpersoner spelar också roll. Man kan inte ha flera helt skilda liv.
      Här är öppenhet väldigt avgörande.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se