• Just nu!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen för halva priset.

    199 kr / 6 månader

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • En själasörjare från Karlstad

      Den 1 november 1876 föddes Torgny Segerstedt. Drottninggatan 18 i Karlstad var familjens första adress. Några år senare flyttade de till det så kallade Ahlmarkska huset i hörnet av Tingvallagatan och Järnvägsgatan. Det huset finns inte längre i dag, utan på dess plats huserar köptemplet Mitticity.
      Torgny Segerstedt fortsätter, långt efter sin död, att väcka debatt. Han var en stridens man, på alla sätt och vis. Efter att ha läst Kenne Fants nya, och prisade, biografi över Torgny Segerstedt (Atlantis förlag) så blir inte min beundran över den mannen mindre. Han främsta livsgärning, som redaktör för Göteborgs Handels och Sjöfartstidning, är enastående. För oss som arbetar i pressen kan bara en sådan publicistisk linje väcka beundran. Ja visst, envis, hårdför, utmanande. Kanske träbock skulle någon säga. Men Segerstedt är ju själva andebilden av en ansvarig utgivare, som själv väljer linje och slagfält. Inga dags- eller partipolitiska hänsyn togs, utan det som Segerstedt menade var rätt skulle också framföras i spalterna. Även om det utmanade och förargade.

      •••

      Många som kom i kontakt med honom har beskrivit honom som en ”predikant” eller ”en själasörjare”, vilket jag tror är en passande beskrivning. Hans artiklar blev, som Anders Johnson beskrivit i sin lilla skrift om Segerstedt, ”en form av profana predikningar”.
      Hans storhet ligger inte i politiska eller militära bedömningar – där hade han ibland fel – men under de svåra krigsåren gav hans texter tro och hopp åt många, särskilt när det såg dystert ut på krigsfronten och nazisterna vann slagen.
      Han skrev det många ville höra. Hans tidning var inte bara skarp på ledarplats, utan den var även välinformerad på nyhetsplats. Flera av de ingripanden som presscensuren gjorde mot GHT handlade om nyhetstexter, med oönskat innehållt till exempel om tillståndet i fångläger i Norge eller nyheter från slagfälten. Även Karlstads-Tidningen åkte för övrigt med i en sådan razzia.

      •••

      Uppväxten i Karlstad hade han med sig genom livet. Fröding, Klarälven och Karlstads-Tidningen var sådant han mindes med värme. Annat, som skolgången, gav honom inte lika varma tankar. Han var en speciell liten gosse, lekte inte så mycket och ofta med kompisar. Det finns en anekdot om hans tidiga integritet, då han som sjuåring lekte på gården borta vid det Ahmarkska huset och den fruktade överste Falk kom ut på balkongen och ryade: ”Ni får inte skrika så barn!, varpå gossen Torgny svarade ”När översten skriker, så skriker jag med”.
      I skolan var han besvärlig för lärarna, inte som busfrö, utan därför att han ifrågasatte påståenden och fakta. Han satte sig upp emot det tvång som lärarna ibland utövade.
      Några lysande betyg fick han heller inte. Det han mindes bäst var ”orgelbruset, psalmsångerna och – faktiskt – den maktfullkomlige rektorn Teofron Säve”. Enligt boken fick denne Säve Segerstedt att glömma ”pennalismen, de illaluktande klassrummen och de iskalla korridorerna”. Säve var en duktig lärare i både historia, latin och svenska gav Segerstedt ”bestående intryck”. Gustaf Fröding, som gick på samma skola, har beskrivit rektor Säve som ”en av de orimligaste människor som finns. Han är servil men också entusiastiskt fanatisk”.

      •••

      KT: s redaktör Mauritz Hellberg var en förebild för honom. Pappan Albrekt läste NWT men Segerstedt gillade KT:s radikalism.
      I julnumret 1939 skrev Segerstedt att ”hela vårt land stod i tacksamhetsskuld till Karlstads-Tidningen och dess chef Mauritz Hellberg för att de med oförskräckt envetenhet fört vettets och rättens talan”. Även Fröding blev en förebild för honom.
      Segerstedt såg tidigt nazismens verkliga innebörd. Redan våren 1933, när Hiller kommit till makten, tecknade han de berömda orden”Herr Hitler är en förolämpning” och hans vrede växte mot det han såg och kände, liksom hur Europas då demokratier gav Hitler spelrum. Under åren presenterade Segerstedt texter som fortfarande ger en rysning när man läser dem: skarpa, värdeladdade och med udden riktade mot det totalitära.

      •••

      Kenne Fants bok bekräftar bilden av en mångfacetterad personlighet. Fascinationen hos mig för Segerstedt ökar efter Fants bok. Hans typ av redaktörer kommer nog dessvärre av flera skäl aldrig att finnas igen.
      Det jag inte förstår är hur Karlstad kunnat undvika att ge en av sina allra främsta söner något minnesmärke, till exempel namnet på en park eller en gata.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se