• Beställ KT!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen i sex månader för bara 398 kronor.

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • Drömmar om ett bättre liv

      1870 hade Värmland 260 000 invånare. Trettio år senare, år 1900, bodde det 254 000 personer i länet. Många hade dragit västerut till Amerika. Det flyttade över 100 000 värmlänningar till Amerika under loppet av några årtionden när det begav sig. Några återvände, några drog vidare men de flesta etablerade sig på plats. Tusentals värmlänningar har i dag anknytning i Amerika.

      •••

      Spåren av det svenska finns där. Omkring fem miljoner människor i Nordamerika beräknas ha svenska rötter. Det gavs ut svenska tidningar. Det trycktes böcker på svenska. Man grundade församlingar inom olika religiösa inriktningar. Svenskar startade skolor. Bland dem sex colleges, av vilka fem har verksamhet än i dag.
      Närmare 1,3 miljoner människor flyttade från Sverige under perioden 1850 till 1930. Det var en femtedel av vår befolkning. Av dessa återvände runt 200 000.
      Mycket har skrivits om svenskarna där, men vi vet mindre om dem som återvände. Med sig hade de nya kunskaper, nya idéer, erfarenheter, uppfinningar och inte minst pengar. Till exempel många av våra stora industrier som startades runt förra sekelskiftet grundades av före detta amerikautvandrare. Det finns en bra bok om detta, skriven av Hans Lindblad och Ingvar Henricson. Den heter ”Tur och retur Amerika” och gavs ut 1995.

      •••

      För några år sedan gjorde jag en resa tillsammans med äldste sonen och min mor och besökte våra anfäders bygder ”over there”. Min mormor var ett av sju barn. Sex av dem vandrade västerut. För min mor blev det väldigt känslosamt då minnen från hennes barndom väcktes till liv.
      Vi rörde oss i svenskbygderna i mellanvästern, där det fortfarande fanns affärer med svenska namn, svenska maträtter och ett stort intresse för Sverige. Få talade dock svenska, men några barnramsor och barnsånger hade överlevt generationerna. Någon gammal släkting vi träffade kallade min mor för ”din gamla lutfisk”. Och potatiskorv fanns att köpa på plats. Mums.

      •••

      Utvandringen slår nya rekord. Inte sedan 1892 har så många människor lämnat Sverige. Nyheten stod att läsa häromveckan.
      Fortfarande är det USA som drar mest. Det är en annan typ av människor som åker nu, ofta de välutbildade, men även många yngre som vill ha äventyr och erfarenheter.
      – Svenskar flyttar för att göra karriär och utbilda sig, säger professor Bo Malmberg som är kulturgeograf vid Stockholms Universitet i Svenska Dagbladet.
      I statistiken kan man också se att en stor del av dem som ger sig av är invandrade svenskar, som flyttar hem.
      De flesta som utvandrade drömde om ett bättre liv. Sverige och Värmland hade väldigt lite att erbjuda. Vi var bland de fattigaste länderna då. För en del fanns det även politiska och religiösa motiv flytta. Den som sett eller läst Vilhelm Mobergs ”Utvandrarna” vet varför. Statskyrkan var exempelvis hårdför och intolerant.

      •••

      I vår tid har världen krympt. Drivkrafterna för migration är i grunden de samma. De handlar om frihet och drömmar om ett bättre liv.
      Sverige är inte längre ett utvandringsland. Bara i Karlstad finns över 110 nationaliteter boende. Vi har varit ett invandrarland i så där 60-70 år.
      De långsiktiga ekonomiska effekterna av invandringen är positiva. När vi diskuterar dess kostnader är ofta perspektivet så kort, att vi endast mäter kostnadssidan här och nu, medan de ekonomiska förtjänsterna är mindre synliga och mer långsiktiga. Men de finns där. Det finns ingen principiell skillnad på arbetskraftsinvandring eller flyktinginvandring i det hänseendet. Det som betyder något är hur lång tid det tar innan en invandrad person etablerat sig på arbetsmarknaden. Här har vi mycket att förbättra.

      •••

      Invandring och utvandring har givetvis många fler konsekvenser än ekonomiska. Dynamiken som uppstår när olika kulturer och människor möts kan inte underskattas. Sedan finns ju andra viktiga skäl för att ha öppna gränser, till exempel att människor på flykt behöver en fristad.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se