Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • Arbete befordrar hälsa och välstånd

      Varje fredagskväll säger jag till maken, att han har rätt att slappna av. Det är när han frågar om han verkligen kan ”ta kväll”, när postkodsmiljonärens frågesport på TV börjar, i stället för att jobba utomhus någon timma till, som jag måste påminna honom om detta faktum. Varenda människa vet, att man efter veckans arbete kan unna sig att slå av på takten, när helgen stundar, eller hur?

      Vi är nog båda fostrade efter devisen, att ”arbete befordrar hälsa och välstånd och förhindrar månget tillfälle till synd”. Andra skulle säga, att vi har Luther i ryggen men detta uttryck har vi ju fått revidera. Luther lär inte alls ha varit den person som historien gjort honom till. Det får vara hur det vill med det, men visst har arbetet varit viktigt genom århundraden och är så fortfarande. Viljan att göra rätt för sig och de sina är nedärvd genom generationers hårda slit för brödfödan.

      Min pappa fick erfara vådan av inställningen till arbete in på bara skinnet en gång. Familjens bil var inlämnad för reparation och skulle hämtas i staden två mil bort. Motvilligt skulle han ta bussen som en gång om dagen gick i vardera riktningen. Men tidtabeller kan inte alltid hållas, så risken att få vänta några minuter var överhängande.

      Inför hotet att stå overksam vid mjölkbordet vid vägen, valde han att ta en spade med sig dit. Han kunde ju rensa litet i diket för att fördriva väntetiden. Sagt och gjort – han rensade i diket, bussen kom, pappa lyfter spaden i en hejdande gest, bussföraren lyfter sin arm till en vänlig hälsningsrörelse och kör vidare, glatt ovetande om att pappa för en gångs skull ville följa med bussen som passagerare. Utan att säga ett ord till familjen, tog pappa resolut cykeln till staden för att hämta hem bilen. Adrenalinet flödade så han tog sig säkert dit i rekordfart.

      Ett av våra sommarbarn, när jag var liten, behövde inte många veckors vistelse på landet förrän han konstaterade i ett telefonsamtal med sin mamma, att bönder inte tål att man går overksam. Han hade fått lära sig, att man åtminstone skulle ha en höräfsa i handen! Jag kan så här i vuxen ålder konstatera, att den gossen kanske hade behövt vara på landet några fler veckor än han var för att han skulle ha förstått tjusningen med både lantliv och arbete. Men det är en annan historia.
      Men, som skrivet, det är tillåtet, till och med tillrådligt att slappna av då och då. Varför inte börja med det just nu, i den vackraste av årets månader?
      På återseende.