• Beställ KT!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen i sex månader för bara 398 kronor.

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • Kring tro och vetande

      Det har skrivits mycket om tro kontra vetande. Vetande och förnuft är det moderna samhällets tankefundament.
      ”Religionens upphov och bärare är dödsångesten”. Det hävdade alltid en ung ateist och filosofistuderande jag lärde känna i 1960-talets Uppsala. När döden närmar sig börjar man hoppas att det finns ett liv efter det jordiska. Det är en stark kraft. Så stark att till och med djävulen börjar tro när han blir gammal, sägs det skämtsamt.
      Tro, säger kyrkan, så räcker det. Ordet förtröstan är släkt med ordet tro. Du behöver inte förstå. Att tro och inte kräva förståelse eller visshet att det finns en gud, en himmel. ett liv efter detta, är religionens löfte och på samma gång ett krav.
      ”Trosbekännelsen och konfirmationen (bekräftelse) är examensproven”, sa filosofen.
      Före Luther styrde ”papisterna” med säte i Rom som dödförklarat vår asatro. Men det fanns andra religioner som liksom vår asatro hade flera gudar. Länge fick Sveriges gymnasister traggla med grekiska och romerska gudasagor, medan vår gamla asatro slängdes på sophögen.
      Alla folk har i alla tider haft sina religioner. Hur ser vår ut om 1000 år?
      Är det buddism, hinduism eller islam eller något annat ? Går kristendomen då samma öde till mötes som en gång vår asatro?

      •••

      När Karl XII kröntes till kung gjorde han det själv. Ärkebiskopen fick inte sätta på honom kronan. Karl XII ville vara enväldig, sa läraren. Vad han däremot inte sa var att det bakom denna avvikelse fanns den tusenåriga striden om kyrkans makt över samhället och människan utanför kyrkporten.
      Slå upp ordet investitur (ämbetsiklädnad) så öppnar sig säkert en ny kunskap om maktkampen mellan världsliga och religiösa härskare.
      Religionsfrihet får aldrig bara vara rätten att välja mellan olika religioner. Det måste också alltid vara frihet från lydnad under religion.
      För mig personliga del är de civila lagarna rättesnöret.
      Det var inte så länge sedan det var straffbart att inte gå i kyrkan, ett starkt socialt krav att gå i söndagskola, och att inte leka under högmössotid. När jag fick skolmat i folkskolan börjades måltiden med bön: ”I Jesu namn till bords vi gå, välsigna Gud den mat vi få”. På läroverket var det skolk att inte gå på morronbön i aulan. När man gick till sängs skulle man läsa aftonbön. Det fanns många ”vanliga” synder. Svordomar, dryckenskap, hädelse, dans, för att inte tala om sex.
      Alla ska ha rätt till sin tro så länge den inte skadar andra och inte står i strid mot våra civila lagar. För en liberal som mig är religionsfrihet också rätten till frihet från religion.
      Det svenska samhället är idag ett fritt fält för ”irrläror” och folkkyrkan är ekumenisk till självförintelse, hävdar somliga. Jag vet inte, men ett vet jag. Ett trons tomrum fylls alltid när dödsångesten söker tröstens ord.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se