• Beställ KT!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen i sex månader för bara 398 kronor.

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • Minne och fantasi våra tidsmaskiner

      Minnet är en av våra tidsmaskiner. Fantasin som leder tankarna framåt är en annan. Ett bleknat fotografi, en plats man återser kan starta maskinerna. Detsamma kan hända när man återser en människa man inte mött på länge, till och med ibland när man öppnar en bok man tidigare aldrig läst.
      Plötsligt minns man åter något man glömt. Med tidens perspektiv kan sådant man tidigare vetat, då ges en helt ny och rikare innebörd. Plötsligt förstår man mycket bättre vad som hände en gång. Och ofta föds då nya frågor, lusten att efterforska. Så är det i alla fall för mig.

      •••

      Lusten att få ny vetskap, kalla det gärna nyfikenhet, lusten att ställa frågor som leder dit är en av vetenskapens främsta drivfjädrar.
      Alla människor har nyfikenhet i större eller mindre grad. Det är därför en av skolans viktigaste uppgifter i framåtskridandets tjänst att ge unga lusten att ställa frågor och att sedan i fortsatt utbildning ge dem redskapen och kunskapen att rätt ställa frågor och hitta svaren.

      •••

      Dumas franska äventyrsroman De tre musketörerna var till bara för något år sedan för mig en roman bland många. Så en dag fick jag besök av en kusin till mor. När vi språkats vid en stund om gamla tider och släkthistoria, tog han ur sin portfölj fram ett gammalt exemplar av ovan nämnda bok.
      – Den här skall du ha. Den är det enda påtagliga minne som finns kvar av din morfar, Ivan Nordlöw, sa han.
      Jag tog boken och började bläddra. På sidan fyra stod med ungdomlig skrift Ivan Nordlöw. Boken står nu i hedershyllan i mitt bibliotek. En del människor förstår nog varför.

      •••

      I boken Väse socken i forntid och nutid, författad av Karlsson i Skogsberg som Väserävarna säger, finns några sidor om lärarkåren genom åren.
      I den står följande:
      ”Fröken Ruth Larsson blev extra småskollärarinna i Lövhöjden den 1 september 1922 och ordinarie där från 1 januari 1923. Den 1 juni 1945 förflyttades hon till Väse stations skola och avgick med pension den 30 juni 1955.”

      •••

      Ruth var en av mina tre fastrar. 23 år i Lövhöjdens skola som också var hennes bostad. Hur såg alla hennes år som ogift lärarinna ut där uppe i det lilla samhället? Hade hon som andra lärarinnor i glesbygd en gång i tiden också fått ett Mausergevär till sitt försvar, var en av flera frågor jag ville ha svar på. Min nyfikenhet fick mig att forska närmare. Om det jag hittat återkommer jag till i en senare krönika.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se