• Just nu!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen för halva priset.

    199 kr / 6 månader

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • Gamla tanter och sånt

      Det är mycket man inte riktigt förstår när man är ung. En sådan sak för mig var varför min far i min ungdom så ofta besökte gamla tanter. I mogen ålder förstår man. Mycket man senare förstår faller dock sedan i glömska men kommer i bland tillbaka.
      Minnesbilden kan komma tillbaka när man bläddrar i en bok med bilder eller passerar platser eller byggnader.
      Två tanter minns jag minst en gång om året.

      •••

      När jag åker till höstmöte i Carlstads-Gillet tar jag tåg. Brukar då titta ut genom fönstret vid Väse station, där min familj bodde några år. Mitt emot stationen ligger Posthuset där jag hämtade vår post. Då kommer jag ihåg att en trappa upp i huset bodde en gammal tant. Upp till henne fick jag som yngre i bland följa med. Det var när pappa gick dit med blommor. Det var alltid mörkt och fördraget inne hos tant Frideborg Larsson. Blommor fick hon av far till jul och födelsedag. Nu vet jag naturligtvis varför pappa gick upp till Frideborg. Hon var pappas pensionerade lärarkollega.
      I boken Väse socken i forntid och nutid av Karl J. Karlsson i Skogstorp finns hennes liv i två rader :
      ”Frideborg Larsson var född i Grava 1885, avlade examen 1904 och tillträdde samma år som småskollärarinna vid Väse stations skola. Hon avgick med pension 1945”.
      När tåget passerar Väse tänker jag ofta på Frideborg.

      •••

      Vid Gillesmötena kinesar jag, som jag tidigare berättat, ofta hos Erik Dahl på Nygatan i Haga. Minns att snett emot huset där Systembolaget fanns en gång, låg på 50-talet ett gammalt ruckligt ordenshus. Dit skjutsade pappa min syster Karin och hennes kamrat Annika Hidén. Som närmare identifikation kan sägas att Annika är lillasyster till Bo Hidén (m), Karlstads KF-ordförande under en rad av år.
      De dansade balett där. Jag var med i bilen ibland. Då gick far och jag upp till en annan gammal tant i ett intilliggande hus. Jag förstod vid den tiden inte riktigt hur det hängde ihop, men hon hade ingen man. Jag visste att hon var ”farbror Axel på bankens” svärmor. Alltid när vi kom dit sydde hon. Axels fru hade hon fått genom ”tillfällig förbindelse” med en av stadens finare herrar som inte kunde gifta sig med henne. Hon levde sedan hela livet ogift.

      •••

      Vad farbror Axels svärmor hette har jag glömt men jag minns henne, kan se henne för min inre syn när jag går Nygatan fram. Historiker kallar det platsens magi.
      Pappa var alltid snäll mot gamla tanter. Det ska man vara. Det är jag också.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se