• Beställ KT!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen i sex månader för bara 398 kronor.

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 59 kr/mån
      4 mån, 295 kr
      6 mån, 414 kr
      12 mån, 711 kr
    3. Loading ...
    • Den årliga helvetesvandringen

      Foto: Johan Nilsson / TT

      Nyss var det brittsommar. Nyss tog jag mina promenader utan jacka. Nyss var det åter tillräckligt varmt för att äta middag ute på balkongen – och dessutom getingfritt! Nyss flödade honungssolen milt och vackert över grönska och lövsprak. Nyss kunde jag stilla nätter höra fontänens vatten leka och känna den ljumma nattluften strömma in från det halvöppna fönstret. Nyss var det brittsommar…
      Sen kom hösten tillbaka. Vackerheterna singlade ner på marken och lade sig i prasslande drivor, solskenet blev vasst och klart, och mellanjackan åkte på. Det var inte längre någon sommarvärme men ganska många plusgrader, och fortfarande värmde solen i lä. Den ena vackra dagen avlöste den andra, och jo, då står man ut och njuter av färgerna och plusgraderna.
      Men så tog det slut. Plötsligt tog det slut. Hand i hand med omställningen till normaltid och mörka kvällar kom kylan. Och snön – visserligen i en kortvarig men icke desto mindre intensiv snöyra. På sina ställen låg snöeländet kvar i små fula, vita stråk dag efter dag i den förlamande kylan. Hösten var hotad och vintern här på sin första visit. Alldeles för tidigt. Ja, vintern kommer alltid för tidigt. Enligt mig kan den gärna utebli helt.
      För att överleva klädde jag mig i tjocka, varma dunkappan med kapuschong och trädde vantar på händerna. Men långkalsongerna fick vänta trots att de egentligen behövdes. Och nu var det verkligen inte roligt längre. Vackert? Njae, inte direkt – men ändå mindre fult än vinterns beigegråbeiga avslutning. Gräset var ju fortfarande grönt och ett och annat gult löv fladdrade på kala grenar. Men vackert?

      Gunvor Sand Edwall, krönikör.

      Som den auktoritära härskare Bore är, visade han musklerna rejält och ställde till med ett riktigt oväder som avslutning på säsongens premiärbesök. Under natten till tisdagen föll snön; marken och taken täcktes av denna vita, otrevliga och onödiga materia, innan temperaturen steg, snöandet ersattes av regn och eländet började smälta bort. Plusgraderna segrade – men kanske för sista gången den här hösten. Och Bores budskap var kristallklart och gick inte att vare sig missförstå eller bortförklara.
      Den långa årliga helvetesvandringen har härmed inletts – en oändlig räcka mörka, kalla dagar som ligger framför oss med isiga vägbanor, inställda promenader, förlamande trötthet, godissug, olust och tristess. Det är hög tid att mobilisera all kraft och allt motstånd som går att uppbringa genom att förbanna, förneka, ignorera eller helt enkelt förlöjliga Bore och hans dumma påhitt. Om fyra och en halv månad är det vårdagjämning. Och då kan Bore hälsa hem! Det gäller bara att orka dit…

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se