• Beställ KT!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen i sex månader för bara 398 kronor.

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • Oj, oj, vad 50 år går fort

      Skulle jag känna igen Ulla och Inga-Lill? Det hade gått nästan 50 år sedan vi senast sågs. En dag i augusti i somras stod jag vid bibliotekshuset och tittade på den ringlande kön i riktning mot Sandgrund Lars Lerin. De skulle komma med tåg och vi skulle tillbringa några timmar i Karlstads största turistmagnet – men inte bara där.
      Visst kände vi igen varandra. På långt håll såg jag dem komma och inte kunde jag ana att de nu var nästan 50 år äldre än när vi skildes åt. Vi möttes första gången hösten 1967 när vi kom flyttande till Karlstad som recentiorer vid den nystartade Universitetsfilialen. Inga-Lill och jag hade valt att studera historia och Ulla engelska. De kom från Arvika och jag från södra Dalsland (Frändefors) och vi kom att bli mycket goda vänner.
      Inga-Lill och Ulla bodde 1967 på Orrholmen, medan jag hyrde rum på Färjestad. Redan ett år senare flyttade jag också till Styrbordsgatan i den Vita staden till en studentlya på 19,6 kvadratmeter. Så mycket roligt vi hade på Orrholmen, på Klaraborgs herrgård och i Universitetsfilialens ”huvudbyggnad” som i dag rymmer Kulturskolan. Kära nå´n så många gånger vi traskade upp- och nerför dessa stentrappor. Varje gång jag åtskilliga år senare följde sönerna till musiklektioner, kände jag igen vartenda trappsteg upp till andra våningen där våra föreläsningar hölls och upp till tredje våningen där universitetsbiblioteket höll hus.
      Nu var vi alltså tillsammans igen för en dag utan att under sisådär 45 år vare sig ha träffats eller brevväxlat. Vi kollade naturligtvis Lerins konstverk och vi som alla andra stannade till en extra stund framför den väggstora målning som föreställer bokhyllor med slitna pärmar. Åsynen av dessa pärmar väcker alltid igenkännande kommentarer.
      Jo, det var första gången som Ulla och Inga-Lill besökte det ”nya” Sandgrund där vi dansat som 20-åringar. Inte nog med det, de hade aldrig sett det ”moderna” Karlstads universitet som i år firar femtioårsjubileum De hade efter studierna lämnat Värmland för fortsatta studier och arbetsliv.
      Jag som flyttat till Värmland och Karlstad hade däremot stannat kvar här. Självfallet ställde vi kosan till Kronoparken där jag som trygg ciceron visade runt på Karlstads universitet. Det var hit som Universitetsfilialen flyttat sin verksamhet 1974, blivit Högskolan i Karlstad 1977 och därefter 1999 Karlstads universitet.
      Till hösten är jag säker på att vi ses igen, inte bara vi tre, utan många, många fler av de 443 som började studera här 1967.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se