Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • Nu är det äntligen dags för läsning!

      I sommar gick en av våra finaste barnboksförfattare bort. Det var oväntat för oss läsare och en stor förlust. Jag menar förstås Ulf Stark. Ulf Stark fick sitt stora genombrott med ungdomsboken Dårfinkar och Dönickar på åttiotalet. Därefter har han skrivit många böcker för olika åldrar. Flera av hans böcker har filmats. Vem älskar inte ”Kan du vissla, Johanna?” som visas i TV varje jul? Jag skulle vilja rekommendera en bok av honom som kom för ett par år sedan, En liten bok om kärlek. I den berättar Stark om pojken Fred under några veckor före jul på 1940-talet. Freds pappa är inkallad. Både mamma som arbetar som spårvagnskonduktör och Fred som hjälper till att sälja julgranar längtar intensivt efter pappa. Stark fångar skickligt stämningar och miljön i Stockholm på den tiden och indirekt den oro svenskarna kände inför det pågående kriget i grannländerna. Boken passar som högläsning för barn från åtta år och jag tror att vuxna också skulle uppskatta Starks fina språk och den humoristiska handlingen.
      För tonåringarna vill jag föreslå två fantastiska böcker. Och bra tonårsböcker passar även för vuxna läsare. Prova gärna!
      Författaren Arnar Már Arngrímsson är isländare och för sin bok Noll Koll fick han Nordiska Rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2016. Den handlar om 16-årige Hannes under en lång sommar. Hannes är fast i ett internetmissbruk, kan man säga, han skolkar och låser in sig på sitt rum. Nu ska han tvingas att byta miljö och skickas till farmor långt ute på landsorten. Han installerar sig ytterst motvilligt i sina pappas gamla rum på den nedgångna gården. Farmor kräver att han ska hjälpa till att röja bland allt bråte som samlat sig sedan farfadern dött och anslutning till internet saknas. Hannes avreagerar sig i rapptexterna han i hemlighet skriver och småningom tar livet nya vändor, inte minst sedan han lärt känna granntjejen Marta.
      Den andra ungdomsboken heter Lögnernas träd och är skriven av engelska Frances Hardinge som också hon belönats med flera priser. Detta är en viktoriansk roman. Den tilldrar sig alltså i mitten på artonhundratalet. Faith är en begåvad 14-årig flicka med stor nyfikenhet och lust att lära men det är bara pojkar som räknas den här tiden. Allt ska satsas på lillebror, sexårige Howard. Familjen har hastigt packat det nödvändigaste i Kent och begett sig till Vane Island där viktiga utgrävningar pågår. Pappa är både pastor och vetenskapsman och han flyr för att undkomma en vetenskaplig skandal som orsakats av en av hans artiklar. Man diskuterar Darwins evolutionsteori om arternas uppkomst, tro och vetande. På Vane omkommer Faiths pappa och trots att allt tyder på självmord vet Faith att hennes pappa blivit mördad. Den spännande handlingen till trots njöt jag framför allt av den skickligt gestaltade tidsmiljön och beskrivningen av kvinnors situation i drottning Victorias konservativa Storbritannien.

      Ingen sommar utan en deckare (eller flera!)! I sommar har jag läst Eva Dolan. Jag började med andra delen i hennes serie om poliserna Zigic och Ferreira, Döda talar inte. Zigic är fjärde generationens invandrare från forna Jugoslavien och Ferreira andra generationens portugisiska. Båda väl anpassade till det brittiska samhället och samtidigt exempel på hur lång tid det kan ta att assimileras och godtas av ursprungsbefolkningen. Dolan beskriver just invandrarproblematiken i sina böcker, intoleransen, okunskapen och inte minst misären som de nyanlända tvingas leva i. Lantarbetarnas långa dagar på fälten dit de hämtas tidiga morgnar med bussar som också lämnar av dem som jobbat kvällsskift. Dolans böcker är fränare än de engelska deckare jag hittills tyckt om att läsa men välskrivna och aktuella. Roligt att läsa om spelet och skillnaden mellan den eftertänksamme kommissarien Zigic och den mer explosiva inspektören Ferreira. Dolan har hittills kommit ut med tre böcker på svenska, Den långa vägen, Döda talar inte och Efter din död.

      Avslutningsvis har jag läst Agneta Pleijels bok Doften av en man, som är en fortsättning på självbiografiska Spådomen som kom härom året. Jag läste Spådomen utan entusiasm, tyckte att hon ältade föräldrarnas relation lite väl mycket. Så råkade jag fastna för hennes egen uppläsning av boken i radio och fick en helt annan relation till texten. Nu levde den. Doften av en man behandlar tiden mellan 1960 och 1970, med lite blickar både framåt och bakåt. Det är tiden då hon studerar litteraturhistoria i Göteborg och så småningom börjar skriva, framför allt litteraturkritik. En utvecklande men inte lycklig tid. Hon tvivlar på sig själv, går in i den ena relationen efter den andra och upplever stor kärlekssorg. Det är en omtumlande tid också i Sverige med studentrevolter och politisk omvälvning inte minst i tidningsvärlden. Agneta avslutar med att beskriva sin tid som kulturjournalist på Aftonbladet och den manschauvinism som rådde där på 1970-talet. Och så föder hon sitt efterlängtade barn! Jag ser fram emot att få lyssna på hennes inläsning även av denna bok!