• Beställ KT!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen i sex månader för bara 398 kronor.

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • Endabarn, inte ensambarn

      Hej, jag heter Erika och jag är ensambarn. Skönt, då var det avklarat.
      Självfallet är det inte så jag inleder ett samtal med en ny bekantskap. Annat var det under skoltiden, då många av mina klasskamrater hade syskon, och dessutom visste precis hur jag som ensambarn är som person. Hur kunde de “veta” det?
      Jag tror en kort historik är på sin plats.
      Det hela började med psykologen G. Stanley Hall som var verksam under slutet av 1800-talet i USA. Han intresserade sig för barn utan syskon, och påstod att de skiljde sig från barn med syskon så mycket att det var som att ha en sjukdom. Han tyckte sig kunna se personlighetsdrag hos ensambarnen som var mindre trevliga och gjorde dem mycket speciella. Detta utvecklades senare till en sanning som vi i framförallt västvärlden tagit till oss.
      Vad tänker du på när du hör ordet ensambarn? Jag tror att sådant som bortskämd, lillgammal, självupptagen, van att få all uppmärksamhet, svårt att dela med mig och så vidare ligger nära till hands.
      En annan sak som gjort mig smått förbryllad är när folk reagerat med att säga; Men vad tråååkigt, med en ton som antyder att de tycker synd om mig. Det är bäst för barn att ha syskon sägs det. Det är den allmänna uppfattningen, men det baseras ju bara på människors eget liv och det de känner till.
      Fram till att jag började skolan hade jag aldrig ens reflekterat över detta faktum. Inte brytt mig helt enkelt, men då fick alla kommentarer och antaganden mig att börja fundera och så småningom blev deras ord till sanningar även för mig. Det var först efter gymnasiet som jag började ifrågasätta. Det jag främst ställt mig frågande till är varför vi nästan alltid beskrivs i negativa ordalag. Ofta skriver man artiklar med titlar som; Ensambarn – inte bara negativt. När bestämde vi att det är negativt? Sällan talar man om oss som framgångsrika, drivna och bra på att ta ansvar. Bland nobelpristagare, för att nämna ett exempel, är endabarn överrepresenterade.
      Det är mycket mer vanligt att ha syskon i Sverige. Cirka 90 procent av befolkningen har syskon. Då är det klart att det ses som det normala, och vi ensambarn betraktas som lite udda.
      Det är ganska löjligt alltihop, och personligen tycker jag att det är fel att säga ensambarn. Det ordet har blivit laddat med ångest. Ett barn utan syskon är sällan ensamt. På engelska säger man “only child”, vilket direkt kan översättas till “enda barnet”. Jag är mina föräldrars enda barn, inte ett ensamt barn.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se