Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • Året som inte får nämnas vid namn

      I hörlurarna sjunger Tomas Andersson Wij att ett skitår är slut. Jag kan relatera. Jag känner mig fortfarande lite lamslagen av hur hänsynslöst fjolåret var. Om det hade varit en Star Wars-film så hade det onekligen varit Rymdimperiet slår tillbaka. Man kunde ju praktiskt taget höra The Imperial March spelas i huvudet medan Trump gick mot valseger.
      Vi miste prinsessan Leia också. Carrie Fischer gick bort bara några dagar efter jul. I processen förlorade vi inte enbart en kompetent skådespelerska utan även en viktig talesperson för psykisk ohälsa. Mörkret vann den matchen med 2-0.
      Vi såg många stjärnor släckas. David Bowie, Leonard Cohen, Muhammad Ali, Alan Rickman, Anton Yelchin, Prince, George Michael. Mörkret steg för varje rubrik och för varje nyhetsinslag. Framåt slutet av året hade man ytan vid halsen och kippade efter luft. Sökte något att få grepp om. Något att hoppas på.
      Jag hoppas att 2017 blir mer som Jedins återkomst. Att ljuset segrar. Men det händer inte om vi bara sitter och betraktar. Mörkrets hantlangare fortsätter snickra på dödsstjärnan.
      Jag tänker på det Bob Marley sa när han frågades varför han valt att kliva upp på scenen efter att ha blivit skjuten: de som försöker göra världen sämre tar inte ledigt, så varför skulle Jag?
      Det är lätt att bli håglös när mörkret hopar sig runt en. Man vet inte vart man ska börja. Finns det ens en ände på detta gigantiska svarta garnnystan? Ja. Det finns alltid en ände. Men man kan inte nysta upp mörkret bara genom att sitta och betrakta det. Man måste använda händerna och aktivt söka upp den lilla fliken.
      Så när ni inte är upptagna med att infria era nyårslöften kan vi ju hjälpas åt att hitta änden. Vi kan börja söka från varsitt håll och mötas på mitten. Med lite tur kanske vi hittar den innan året är slut, och lyckas frigöra ljuset som nystats in i den där svarta garnbollen. Dödsstjärnan som hotar att förstöra allt.
      Men likt en Jedi måste vi börja med att nysta upp oss själva. Vi måste lätta på alla lager av stress, ångest och tvivel. För hur ska vi kunna nysta upp eländet runt oss om vi inte kan nysta upp eländet inom oss?
      Som vise Yoda en gång sa: rädsla leder till ilska, ilska leder till hat, hat leder till lidande. Så lev inte i rädsla. Lev i hopp. Lev i tron att 2017 blir bättre än skitåret som inte får nämnas vid namn.