Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • Finskt kräftkalas i svensk uniform

      Häromsistens hittade jag mitt betyg från plutonschefsskolan. Under femton månader 1958-59 gjorde jag lumpen här på I2 i Karlstad. Betyget visar att jag var något av en elitsoldat. Jag var kurstrea, bara någon tiondel sämre än kurstvåan Bo Pellnäs – sedermera medialt känd överste och opinionsbildare. Hade jag också blivit överste, om jag valt att fortsätta?
      Jag är en stark anhängare av värnpliktsmodellen och begriper inte varför den avskaffades. Kanske kommer Putin och Trump att ”återinföra” värnplikten i Sverige.
      Jag har verkligen ställt upp för fosterlandet. Utöver de femton månaderna så har jag gjort sju repövningar av olika modell på tillsammans fyra månader. Dessa fem olika repövningar har gett mig många härliga och förvisso drastiska minnen. När det var som bäst, var det verkligen en fungerande demokrati – ingen brydde sig om vad man gjorde i det civila. Däremot kunde man utnyttja den civila kompetensen i det militära vardagslivet som repgubbe.
      En eftermiddag när vi var förlagda uppe i norr, bjöds befälen på en rekreationsresa med buss in till Haparanda. Vi var fyra kulturellt kreativa sergeanter, som då gick över bron till stadshotellet i Torneå och satt några timmar och åt ett par tjog kräftor med tilltugg. När vi återsamlades vid bussen för hemtransport, fick alla frågan vad vi hade hittat på i Haparanda.
      När vi fyra då slog till med att vi varit och ätit kräftor på stadshotellet i Torneå, så sa vår kapten ironiskt: ”jag förutsätter att ni hade civila kläder med så ni kunde byta. Annars är ju straffet för besök i annat land iförd svensk uniform minst två dygn i buren. Såvida man inte blir internerad i Finland, förstås.” Så ett avväpnande ”Hoppas de finska kräftorna smakade bra!”
      Detta var hösten 1968. En dag träffade vi befälhavaren för försvarsområdet, en överste X. Det var en riktig stridis, tyckte vi. Han berättade om de fina vägarna i norra Finland och om överdimensionerade bensinstationer. Han sa att om sovjetstyrkorna i Murmansk slår till en natt, så är de här vid tretiden på morgonen. Så berättade han att han varje kväll kysste sin hustru god natt med orden ”hoppas de inte kommer i natt”. Vi tyckte det var lite komiskt och några kallade honom överste Münchhausen.
      Nästa morgon kl. 06.00 står vi och tvättar oss och någon slår på transistorradion. Då hör vi ”Idag på morgonen har Warszawapaktens trupper besatt Prag”. Då kände vi oss faktiskt ganska små. Ingen vill längre göra sig löjlig över överste X.
      Kursettan – vem var han? Han hette då 705 Johansson. Han bytte namn och som Grinnemo blev han rektor här i Karlstad. Om hans fortsatta militära cv vet jag ingenting.