• Just nu!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen för halva priset.

    199 kr / 6 månader

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • Där låg huggormen!

      Jag har fått kritik för att mina krönikor mer handlar om relationen till min pappa än om relationen till min mamma. Det är säkert en riktig iakttagelse. Men denna gång står mamma i fokus. När det gällde trädgården, grönsakslandet och bärskogen var det vi två, mamma och jag som hade huvudansvaret.
      Jag minns att mamma hade stort intresse för dahlior. Hon skickade ibland efter dahlior på annons i Jordbrukarnas Föreningsblad. Det var största möjliga diameter på blomman som gällde. Sedan fick man passa så att dahliorna inte frös under kalla augusti- och septembernätter.
      Det var i bärskogen vi kom varandra nära, mamma och jag. Vi var i blåbärsskogen nästan varje dag och det var ett måste att jag skulle vara med. Nu, själv gammal, förstår jag att det var för att minska hennes oro. Backarna till skogen är branta. Överviktig som hon var och med hjärtproblem, var det tryggt för henne att ha en liten pojke med sig. Detta var ju innan mobiltelefon var påtänkt.
      Vi hade ibland sällskap i bärskogen av en av våra katter. Det var en hankatt som kommit vandrande till oss och som fått namnet Ämmadkatt (= främmande katt) av pojken som inte talade rent. Katten var lite besvärlig, gick och puffade på bärplockarnas händer. Men en dag blev han verkligt populär: han slog till med tassen och fräste när mamma just skulle sticka ner handen i en blåbärstuva. Där låg huggormen!
      Vi talade inte ofta om livet, mamma och jag. Det var mycket som var främmande för henne, till exempel mitt idrottande. Jag tror hon kanske drömde om att jag skulle bli präst. Hon oroades säkert att mina donjuan-försök skulle kunna göra att någon hamnade i olycka, som man sa på den tiden. Hon led hela livet av att själv vara uä – utom äktenskap. Helt klart är att hon också oroade sig för att jag skulle bli beroende av alkohol, hon hade en sårig relation till sin bror, som var periodare.
      Ibland när vi plockade bär, talade mamma om hur hon ramlat i bärskogen, när hon var i åttonde månaden. Att det blev en svår förlossning för den 38-åriga förstföderskan har jag bevis på i form av ett kvitto, som visar att hon/vi tillbringade hela tolv dagar på sjukstugan i Bäckefors. Kostnad 1 krona per dag.
      På gamla dar har jag grunnat en del över att mamma berättade detta för mig. Den svåra förlossningen var nog en preventiv åtgärd. Det tror jag ganska säkert. Min far sa en gång till mig att han nog velat att jag skulle fått syskon. Men sånt bestämmer man inte ensam, som han sa.
      KJELL FREDRIKSSON

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se