• Just nu!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen för halva priset.

    199 kr / 6 månader

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • Numera upptäcker de hellre världen från blomhyllan, med elementet under rumpan…

      Hutter, hutter! Snörvel och host! Jag skulle aldrig erkänna att det är ett ålderstecken men jag har aldrig tidigare varit så trött på den bitande kylan ute. Och aldrig tidigare längtat så efter vårvärmen. Kyla var förr aldrig något större besvär för mig, inte ens vid -25-30 grader. ”Det finns bara dåliga kläder!”
      Jämfört med för några år sedan, har det ju ärligt sagt inte ens varit särskilt kallt i vinter. Men varje morgon har jag spytt galla över minusgraderna när jag stuckit ut näsan för att hämta cykeln.
      Medan en del redan har bestämt sig för att det är vår och plockat fram den garderoben, krånglar jag obstinat på min dunjacka och drar upp fuskpälsluvan över öronen tills jag är motbevisad. Segdragna efterdyningar på förkylningen har även det bidragit till extra mycket hostningar och näsdropp i nordanvinden.
      Antagligen blev känslan värre av att solen lurades med vårkänslorna redan efter nyår och fick ett bakslag nu. Till och med en trana hann siktas vid Hornborgarsjön som säkert förbannade detta bôttfrusna land för att sedan återvända till den spanska högplatån. Den tranan gav nog den svenska besöksnäringen mycket ”badwill”.
      Våra två 14-åriga katter verkar även de börja lida av tidens tand. Trots sitt vinterbonade krypin på altanen är de inte längre lika sugna på att komma ut när termometern
      kryper under noll. Numera upptäcker de hellre världen från blomhyllan, med elementet under rumpan, och måste schasas ut. (Om det inte är för kallt.)
      Jag tror dessutom katterna har blivit senila och gått tillbaka till den virila ungdomen, nu när det är mars, och blir rastlösa inomhus. De verkar ha fått samma attityd som mig, sura och vresiga för att de inte kan vistas ute under normala förhållanden.
      Kattsyskonen är i gång och tjafsar om småsaker så fort de får chans. Ibland försöker brodern ge sig på systern, vilket resulterar i ett våldsamt fräsande under köksbordet. Att de båda är kastrerade sedan många år, verkar vara lagt i senilitetens dunkel.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se