• Just nu!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen för halva priset.

    199 kr / 6 månader

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
    • Moderaterna sviker eleverna

      Skolfrågan har varit het bland de politiska partierna den sista tiden. Först deklarerade skolminister Jan Björklund (FP) något oväntat att han redan från vårterminen 2014 (valår…) vill ta bort de individuella utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena i årskurserna sex−nio. De är överflödiga då betyg infördes från årskurs sex höstterminen 2012. ”Lärarna ska undervisa, inte vara byråkrater”, sa skolministern självkritiskt. Allmänt jubel utbröt i landets lärarrum eftersom alliansens skolpolitik, med skriftliga omdömen och fler nationella prov, har tvingat lärarna att bli administratörer och dokumenterare.
      Sedan gav sig Moderaterna in i debatten och lanserade ”Kunskapsskolan” på DN debatt förra veckan. Om Moderaterna får som de vill ska betyg införas redan i årskurs tre, vilket de hävdar gynnar de svaga eleverna. De påstår vidare att ”forskning visar att mer lärarledd undervisning, läxor och prov är det bästa sättet att klara både kvalitet och likvärdighet”. Inte helt oväntat efterlyste oppositionen, men även kritiska lärarförbund, rektorer och lärare, deras vetenskapliga källor.

      En förkrossande majoritet av lärarna dissar betyg redan i årskurs tre. Enligt en undersökning som Lärarnas Riksförbund gjort vill endast åtta procent ha betyg före årskurs sex. För mig är det en gåta varför politikerna inte lyssnar på lärarna? De är ju ändå experterna på undervisning och elevers inlärning, inte politikerna. Moderaternas utspel idiotförklarar hela lärarkåren. Förslaget är också ett svek mot de svaga eleverna som inte hjälps av tidigare betyg. Det är på tiden att skolpolitiken formas på vetenskaplig grund och forskning. Skolan kan inte fortsätta att vara ett politiskt experiment!
      De senaste fyra veckorna har jag praktiserat som lärare på ett högstadium i Karlstad. Jag funderar nämligen på att bli lärare (trots den usla lönen) men ville ”möta verkligheten” innan jag fattar mitt beslut. Det var klokt. Visserligen har jag mött goa elever och proffsiga lärare som brinner för sitt yrke, men jag har också träffat på många ”problemelever”, bevittnat stökiga lektioner och upplevt lärarnas frustration och uppgivenhet. ”Vi ges inte förutsättningarna för att kunna utföra vårt uppdrag”, säger de. Och jag håller med.

      För hur ska du som ensam pedagog få 28 elever att uppnå målen, när flera har adhd, dyslexi eller sociala problem? Eller bara är vanliga hormonstyrda tonåringar med allt vad det innebär. Och hur ska du som pedagog få tid till att leda de duktiga eleverna när de svaga tar all tid? Jag har inte alla svar. Men en bra början är färre elever i varje klass, fler speciallärare och minskad dokumentationsbörda för lärarna. I stället för betyg i årskurs tre och fler nationella prov!

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se