• Just nu!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen för halva priset.

    199 kr / 6 månader

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
    • Det är väl tusan vad man ska vara emotionell för ett gammalt kattskrälle

      Var är du Trisse?
      :-((
      När jag sitter och skriver detta har en av våra två syskonkatter varit borta i en vecka. Det är väl tusan vad man ska vara emotionell för ett gammalt kattskrälle. Det är ju inte första gången han försvinner och under sina 14 år har han förbrukat sina nio liv sedan länge. Man borde vara van vid det här laget… Men… Utan att göra några andra jämförelser så har de faktiskt varit med i familjen längre än dottern.
      Han har inte varit helt frisk denna sommar och det börjar märkas på dem båda att åldern tar ut sin rätt. Bekymret med katter som vistas ute mycket är att när de blir skadade, sjuka och kanske känner att de har gjort sitt i livet, drar de sig gärna undan i skogen och inte kommer hem. Men det inte roligt som kattägare att inte veta vad som har hänt och om han lever.
      Där har ni förklaringen till varför jag just nu kanske verkar ännu mer ofokuserad och disträ än vanligt. Hemma hittar man på en massa saker att göra för att få tankarna på annat än att stå som en äggsjuk höna och spana genom fönstren eller eftersöka i skogen.
      En dag hittade inte min dotter sin mobil- laddare på kvällen, som vanligt. Vi sa att då får hon fortsätta leta tills den dyker upp, som den alltid gör. Efter flera timmars letande visade det sig att jag i förvirringen hade stoppat ner den tillsammans med min egen till jobbet. Det har aldrig hänt förr.
      Kattsyskonen brukar sällan vara bästa vänner. Men nu börjar till och med hans syster bli orolig och ska genast ut på morgonen på spaning i skogen. Och när hon är hemma på altanen, sitter hon alltid på stället med bästa utsikten.
      Det är som sagt inte första gången någon av katterna försvinner och jag har haft djur nästan hela livet. Trots det är man fortfarande inte mentalt rustad när något sådant händer. För sådär tio år sedan hade vi exempelvis en del marsvin hemma. Men de var inte roliga för en blödig man som mig. De dör ju som flugor för minsta lilla förkylning och ett tag hade vi rena massgraven bakom uthuset.
      Annars har det här varit den bästa sommaren på väldigt länge med underbart väder, bröllop i familjen, 50-årskalas och en massa bär och svamp som väntar på oss i skogen. En semester att minnas när höstmörkret kommer. Förutom det här smolket i bägaren.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se