• Beställ KT!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen i sex månader för bara 398 kronor.

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 59 kr/mån
      4 mån, 295 kr
      6 mån, 414 kr
      12 mån, 711 kr
    3. Loading ...
  • Författararkiv: Per Scheutz

      De goa gôbbarna i Göteborg

      Foto: Fredrik Sandberg / TT

      Hur står det till med ärligheten och hederligheten i den offentliga sektorn och i det svenska näringslivet?
      Är oförvitligheten det mest utmärkande draget i den välkända svenska naivitetens och aningslöshetens förlovade land? Tyvärr kan vi nog konstatera att såväl korruption som oegentligheter inte är helt ovanliga i vårt land. Allt enligt Transparency International Sverige. Men vad är då korruption enligt samma organisation? Korruption fördjupar fattigdomen i världen, undergräver demokratin och skyddet av mänskliga rättigheter, skadar handel och hindrar investeringar, äventyrar god samhällsstyrning, minskar förtroendet för samhällets institutioner och för marknadsekonomin. Korruption brukar anses föreligga när någon utnyttjar sin maktposition för att gynna sig själv till exempel en beslutsfattare inom förvaltningen eller en inköpschef i näringslivet. Det kan också handla om att gynna ett intresse som står beslutsfattare nära till exempel en politiker som tar emot ett bidrag till sitt parti mot löfte om att verka för att ett visst politiskt beslut. Här följer en provkarta på oegentligheter i landet Lagom.

      För några år sedan utmärkte sig Göteborg för ett antal exempel på tagande av muta och bestickning samt vänskapskorruption. Det gällde det kommunala bostadsbolaget Poseidon, Göteborgs Energi och Göteborgs Spårvägar. Göteborg kom då till och med att kallas Muteborg. Den så kallade Göteborgsandan, som innebär goda relationer mellan den

      kommunala politiken och andra aktörer i staden har ibland inte fått helt hälsosamma konsekvenser. Andra exempel är affären med försvarsminister Peter Hultqvists pressekreterare, som bedrev eget företag inom sitt eget ansvarsområde i departementet, visar på Sveriges aningslöshet när det kommer till jäv och vänskapskorruption. När utrikesminister Margot Wallström fick en lägenhet i Stockholm av fack- förbundet Kommunal utreddes hon av Riksenheten för korruption för eventuellt mutbrott. Enligt utrikesministerns försvarsadvokat var lägenhetsaffären inte en muta utan ”ett uttryck för vänskap” från Kommunals sida. Professorn i rättsvetenskap Dennis Töllborg menade dock att ”lägenheten var en solklar muta ”. Utredningen mot Wallström lades sedermera ner.

      Det ultimata exemplet på politisk korruption enligt statsvetaren Bo Rothstein är LO:s löfte till Stefan Löfven att ge Socialdemokraterna minst 250 000 röster i valet 2018 i utbyte mot politiska tjänster. Uppdrag gransknings grävande reportage kring ett antal bedrägliga säljbolag styrda av en affärsman i London har bevisat att 216 av Sveriges 290 kommuner är mer eller mindre mutbara. Tre av fyra kommuner har alltså har alltså fallit offer för bluffakturor och mutförsök. Konkurrensverket kommer att trappa upp kampen mot korruption. Offentlig upphandling är ett riskområde och mörkertalet är stort, anser verkets generaldirektör Rikars Jermsten.
      Inom privata näringslivet är problemet med korruption och oegentligheter av en helt annan magnitud vad gäller storleken på belopp. Skandalen med Telias misstänkta miljardmutor i Uzbekistan har fått svenska företag att skärpa sig anser Institutet mot mutor. Skandalen med fondbolaget Allras affärer riktar sökarljuset mot fler aktörer än de fyra chefer som åtalas.

      Per Scheutz, ledarskribent.

      Sverige är sämst i Skandinavien och är det sjätte minst korrupta landet i världen enligt Transparency International. Uzbekistan är på plats 157. Tre komponenter är avgörande för ett effektivt regelverk mot korruption: straffsatserna, företagsboten och risken att bli upptäckt och lagförd. Varken straffskalan eller företagsboten har någon som helst avskräckande verkan. Med vår straffskala (max sex år för grovt mutbrott) och företagsbot (max tio miljoner kronor) står vi oss slätt i jämförelse med andra länder, vilket också OECD kritiserar oss för. Med kalla fakta på bordet är det hög tid att ta en riktig diskussion om de förändringar som är helt nödvändiga för att kunna förebygga och förhindra korruption och oegentligheter. Media har också en utomordentligt viktig roll att spela i de här sammanhangen. Program som Uppdrag granskning, Kalla fakta och Kaliber i SR liksom grävande journalister i våra dagstidningar har viktiga och angelägna uppdrag att lyfta fram i dagsljuset hel- och halvskumma företeelser och förhållanden i såväl offentlig sektor som företagsamheten.

      Vart är USA på väg?

      Foto: AP Photo/Charlie Riedel

      Frågan är högst befogad med USA:s osannolike och fullständigt oförutsägbare president Donald J Trump som ledare.
      Det som är positivt är att Trump fått oss att inse hur viktigt och angeläget det är att värna demokrati och frihandel. Under sina första år som president har Trump lyckats med bedriften att låta USA lämna ett antal internationella samarbeten. Här följer några exempel: FN:s människorättsråd som han anser hycklande, kärnkraftsavtalet med Iran, som han menar är katastrofalt, Parisavtalet om miljön, som enligt Trump straffar USA, Unesco, där droppen som fick bägaren att rinna över var Palestinas beviljade medlemskap, Frihandelsavtalet TPP, som var president Obamas hjärtebarn och USA:s införande av olika tullar som har blivit inledningen till ett handelskrig, inte minst med Kina.
      Donald Trump har vidare gjort lögnen till ett centralt politiskt verktyg. Vad som uppfattas som sant och falskt i dagens USA är till stor del beroende av partitillhörighet, menar Erik Åsard, välkänd USA-kännare. Den skada som Trump tillfogar amerikansk konservatism är omätlig. De republikaner som tror att allt ska återgå till det normala efter Trumps frånträde som president lurar sig själva, framhåller Erik Åsard. Var håller USA:s republikaner som är balanserade hus någonstans?
      Den skada som Trump har tillfogat presidentämbetet och USA:s relationer med omvärlden under sin första tid som president är enorm. De farhågor som många uttryckte vid Trumps tillträde om effekterna av hans styre har uppfyllts med råge. Trump snäser mot sina allierade i västvärlden som en ilsken tjur men samma tjur lägger sig sedan på rygg och låter sig klias på magen av Rysslands president Putin. Man undrar försynt vilka hållhakar Putin har på Trump. Deras gemensamma möte härförledes i Helsingfors var direkt vanhedrande för Trump. Man får verkligen hoppas att full klarhet kommer att kunna nås om Rysslands sannolika påverkan och inblandning i valet av Trump som USA:s 45:e president.

      Per Scheutz, ledarskribent.

      Donald Trump är, så länge han är president, ett hot mot global säkerhet. Trumps närmaste medarbetare har gått så långt som att stjäla och byta ut viktiga papper från presidentens skrivbord; allt för att hindra att Trump ska underteckna dem. Allting för att stoppa Trumps farliga impulser, avslöjar journalisten och Watergateavslöjaren Bob Woodward i en ny bok, som nyligen publicerats. Donald J Trump uppvisar alla på marknaden förekommande och kända kännetecken som utmärker en despot. Hur länge ska en man med ett sådant förakt för kunskap och med en sådan likgiltighet inför den osäkerhet han ingjuter i världen få styra världens mäktigaste demokrati?

      Från yuppienalle till snuttefilt

      Foto: Erik Nylander / TT

      Vi lever i digitaliseringens underbara tidevarv. Den tekniska utvecklingen är fantastisk från 80-talets enkla mobiltelefoner till dagens sofistikerade smartphones fullproppade med allsköns appar och olika digitala hjälpmedel och finesser.
      Digitaliseringen är både önskvärd och nödvändig men har vi blivit lyckligare i den framrusande digitala utvecklingen? Visst är det underbart med Facebook, Youtube, Twitter och Instagram. Sociala medier har gett oss allt från fantastiska möjligheter till kommunikation men också oanade tillgångar till information genom sökmotorer som Google och Yahoo. Tyvärr har medaljen en baksida i form av olika hatsaiter och allsköns inte särskilt önskvärd undervegetation på nätet. Sociala medier innebär också en enorm påverkanskraft, som allt från nationella regimer till enskilda personer kan använda respektive missbruka. Ett lysande exempel på det senare är militärregimens i Myanmar utnyttjande av Facebook för att sprida hat och uppmaningar till våld och förföljelse av folkgruppen rohingyer.
      I Sverige använder 56 procent av medborgarna sociala medier dagligen, vilket är dubbelt så många som 2010. Det har visat sig att de flesta lägger mellan en och fyra timmar och i snitt tre timmar per dag till att följa och delta i sociala medier. Det är få aktiviteter utöver sömn som tar sådan tid i anspråk. Det hade kanske inte varit ett problem om inte människor själva upplevde det just som ett problem. Det största ungdomsspecifika problemet på arbetsmarknaden i dag verkar vara mobilanvändandet. På arbetsplatser där man har infört förbud mot mobilanvändande ökar antalet toalettbesök. Skärmtid har dessutom blivit en klassfråga. Data visar att barn till lågutbildade föräldrar har mer skärmtid jämfört med barn till högutbildade. Dagens ungdom tillbringar sin tid på ett helt annat sätt än tidigare generationer. De behöver inte gå hemifrån för att umgås med kompisar. Antalet tonåringar i USA som fysiskt träffar sina vänner nästan dagligen minskade med mer än 40 procent mellan åren 2000 och 2015 enligt en professor i psykologi, Jean Twange.
      Hemmasittandet innebär minskad risk för fysiska faror men psykiskt mår de unga uselt. I USA har depressioner och självmord bland tonåringar skjutit i höjden sedan 2011. En framträdande bov i dramat enligt Jean Twange är den smarta telefonen. Många ifrågasätter sambandet mellan IT/sociala medier och depression.

      Per Scheutz, ledarskribent.

      Hur påverkas samhället när människor interagerar allt mindre med varandra? Varje vänligt möte bygger socialt kapital. Vid varje tillfälle då människor möts under förtroendefulla former skapas socialt kapital. Vi tvinnar en liten tråd av tillit mellan varandra. Normer underhålls och nätverk byggs. Våra samhällssystem fungerar bättre när vi litar på varandra och på systemen. Ytterst är ett fungerande demokratiskt samhälle beroende av socialt kapital. På nätet är vi till hälften dolda. Det är knappast den bästa grunden för att bygga tillit. Det är oerhört viktigt att inte tappa bort människan i vår underbara digitala utveckling. Ju mer digitalt samhället blir desto värdefullare blir det personliga mötet. Demokratin föddes på torget i Athen. Kommer den att dö i handen på en tonårig eremit?

      Den stora oredans tid

      Foto: Johan Nilsson / TT

      Ett nytt politiskt landskap har sett dagens ljus. Det är nära nog dött lopp i riksdagsvalet. Att formera en regering som i bästa fall överlever hösten är skrivet i stjärnorna. Här kommer att krävas oortodoxa lösningar.

      På landstingssidan är det mycket glädjande att Värmlandssamverkan behåller den politiska majoriteten. Karlstadspartiet Livskvalitet kommer in i fullmäktige i Karlstad. Det kommer att krävas såväl kreativitet som nytänkande över blockgränsen för att kunna bilda en stabil politisk majoritet i Karlstad. Det minst positiva i valresultatet är SD:s frammarsch och vänsterns ökade stöd i folkopinionen. Här får två tidigare regeringar ta på sig ansvaret för att genom sin politik ha bäddat för SD:s framgångar. Det ska bli mycket intressant att se hur SD kommer att agera framöver utifrån sin nya position i rikspolitiken. Det mest sannolika och önskvärda är nu att vi får en borgerlig regering med Alliansen som utgångspunkt och med starka inslag av liberal politik. Att SD skulle komma att släppa fram Löfven som statsminister framstår som mindre sannolikt och någon ny decemberöverenskommelse kommer lyckligtvis aldrig mer att komma till stånd. Men det förutsätter att Centerpartiet ger avkall på sin radikala migrationspolitik. Samtidigt kan man konstatera att det i så fall inte är första gången Centern skulle komma att svänga i sina ställningstaganden i sin strävan efter politiskt inflytande. Men osvuret är bäst. I Almedalen i somras lät SD:s gruppledare i riksdagen, Mattias Karlsson, förstå att partiet skulle komma att lägga ned sina röster och släppa fram Löfven som statsminister hellre än att släppa fram Centerns Annie Lööf.

      Socialdemokraterna har mer och mer kommit att anta karaktären av gårdagens parti med gårdagens lösningar på angelägna samhällsproblem. S-politiken känns helt enkelt inte längre särskilt aktuell. Sossarna vet inte längre var stigarna finns i den skog de själva odlat. Argumentationen i valrörelsen har dessutom inte framstått som särskilt övertygande genom bland annat LO:s röda annonshelsidor i dagstidningarna med rena greuelpropagandan om landets snara undergång med en borgerlig regering. LO:s bistånd till S framstår dessutom alltmer som helt otidsenligt, när inte ens hälften av medlemmarna längre röstar på S.
      Miljöpartiet räddas kvar i riksdagen mycket tack vare sommarens torka, värme och skogsbränder och trots språkrören Lövin och Fridolin. Partiet förlorar sin riksdagskvinna på Värmlandsbänken. Efter den här sommaren kommer alla partier i Sveriges riksdag utom SD att vilja verka för att vi i framtiden skall kunna förebygga och möta klimatförändringar och olika klimatvariationer. Liberalerna, som enligt Naturskyddsföreningen har den bästa klimatpolitiken i Alliansen, kommer definitivt att vilja gå i bräschen för detta.

      Per Scheutz, ledarskribent.

      KD har gjort ett mycket bra val och får nu en KD-riksdagsman på Värmlandsbänken. Detsamma gäller tyvärr inte Liberalerna, som verkligen hoppats på att se Arman Teimouri i riksdagen. (Efter att ledartexten publicerats blev den preliminära rösträkningen klar och Teimouri fick en plats i riksdagen, reds anm.)

      Låt oss nu få en regering som man kan känna förtroende för. Låt S och MP ägna sig åt sina respektive nödvändiga förnyelseprocesser i opposition och låt framför allt Vänsterpartiet få påbörja en så lång ökenvandring som möjligt utan någon som helst möjlighet att skåda en hägring i öknen i form av någon som helst påverkan på rikspolitiken. Nu behöver vi en beslutsför regering. Sverige har inte råd med fler kraftlösa regeringar. Vi har redan förlorat alltför mycket av positiv och nödvändig samhällsutveckling under de senaste fyra åren.

      Liberalernas tre stora valfrågor

      Foto: Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT

      Valdagen den 9 september närmar sig med stormsteg. Partierna arbetar för högtryck med olika utspel och att förmedla sina olika budskap till väljarna. Liberalerna, som företräder den sanna liberalismen i original, har valt att främst lyfta fram tre viktiga samhällsfrågor. Det handlar om skolan, integrationen och företagsamheten.

      I skolan är dagens situation klart oroande. Närmare var femte elev som gick ut årskurs nio förra året blev inte behörig till gymnasiet. Nu krävs ett reformpaket för ökad kunskap. Läroplaner och kursplaner behöver revideras för att stärka betoningen på kunskaper i alla ämnen. Elever som inte besitter kunskap saknar helt förutsättningar att tänka kritiskt. Det gör dem mer mottagliga för totalitära idéer och faktaresistens. Undervisningstiden måste utökas med fokus på baskunskaper som matematik och svenska. Det behövs också ett reformpaket för ordning och studiero i skolan. Slutligen behöver Sverige fler skickliga lärare. Yrkets status måste höjas. Förskolan och skolan ska vara ickekonfessionell.

      Nu måste vi se alla se till att vi får en integration värd namnet. Kanske hade engagemanget för detta varit större bland medborgarna, om vi haft en migrationspolitik tidigare, som bättre harmonierat med folkopinionen. Men nu gäller det att göra det bästa av det läge vi befinner oss i. Alla goda krafter i samhället liksom du och jag måste känna ansvar för att integrationen fungerar bättre. Annars hotar ännu mera utanförskap, segregation och kriminalitet. Samtidigt måste vi ställa krav. Vill man skapa sig en framtid i Sverige måste man lära sig svenska och tillägna sig svenska normer och värderingar. Att ställa krav är att bry sig om. Det är viktigt att samordna myndigheternas insatser mot hedersförtryck i en nationell strategi med ett tydligt barnperspektiv. Här får vi inte vara naiva. Klansamhällen utgör en grund för hedersförtryck samtidigt som salafismen, en fundamentalistisk inriktning inom sunniislam har vuxit sig starkare i Sverige. Glöm aldrig Pela och Fadime.

      Per Scheutz, ledarskribent.

      Årets valrörelse lär domineras av flera viktiga samhällsfrågor. Men varken rättsstaten eller välfärden fungerar utan en hållbar och livaktig ekonomi. Den långsiktiga tillväxten räknas och kräver reformer. 53 av totalt 92 initiativ som den rödgröna regeringen tagit under mandatperioden har varit till skada för näringslivet. En väl fungerande integration kan hjälpa till att ge företagen tillgång till den kompetens de behöver för att kunna fortsätta att utvecklas. Ett fortsatt svenskt EU-medlemskap är vidare livsnödvändigt för ett framgångsrikt näringsliv och för oss medborgare.
      Om du liksom jag tror på marknadsekonomi, fri företagsamhet, valfrihet, alla människors lika värde och rätt till ett arbete och tanke- och yttrandefrihet, tveka inte att lägga din röst på Liberalerna den 9 september, liberal politik i original.

      Är samhällskontraktet brutet?

      Foto Bertil Ericson / TT

      I Sverige betalar vi bland de högsta skatterna i världen. I gengäld förväntar vi oss en social trygghet.
      Det brukar heta att vi har ingått ett samhällskontrakt. Får vi då valuta för våra höga skatter? Polisbristen och växande köer i sjukvården är tecken på att vi inte får det. Är samhällskontraktet brutet?
      År 2014 hade Sverige en statsminister som vädjade till svenska folket att öppna sina hjärtan. År 2015 hade Sverige en statsminister som inte skulle bygga några murar runt vårt land. År 2018 tävlar sossar och moderater om att lägga sig så nära som möjligt den politik SD predikat under ett antal år. Det är en fascinerande och rätt skrämmande värderingsförskjutning som skett i det svenska samhället. Socialdemokraterna säger sig vilja ha ordning och reda i migrationspolitiken. Samtidigt låter man 9 000 afghanska ungdomar få en gymnasieamnesti och skickar signalen till omvärlden att man kan få stanna i Sverige även utan asylskäl. Det har nu också Centerpartiet gått med på. Juristen Annie Lööf lamenterar först över lagförslagets dåliga kvalitet och trots Lagrådets inrådan för att i nästa steg acceptera förslaget. Det är närodlad inkonsekvens.

      År 2014 lovade den nykorade utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) att få ordning på skolan inom 100 dagar. Idag är det 17,5 procent av grundskolans elever som inte klarar skolan med godkända betyg. Nu har Fridolin 50 dagar på sig att försöka rädda sitt förminskade Miljöparti kvar i riksdagen.

      Per Scheutz, ledarskribent.

      Från finansdepartementet utgick för ett drygt år sedan ett påbud att de ökande kostnaderna för sjukförsäkringen och LSS måste bromsas upp. Socialminister Annika Strandhäll (S) gav sin generaldirektör i Försäkringskassan, Ann-Marie Begler, klara direktiv. När protesterna och folkstormen mot inhumana och allmänt korkade beslut av Försäkringskassan tilltog i styrka fick sossarna kalla fötter. Den kompetenta och dugliga Begler kallades upp till socialdepartementet, där socialministern gav henne sparken. Att avskeda Begler stärker förvissningen att regeringen Löfven andas panik och desperation. Tala om att skjuta budbäraren.
      Hur står det då till med samhällskontraktet? Det kanske inte är helt sönderbrutet, men man kan lugnt säga att det är utsatt för avsevärda påfrestningar. Vi måste nu få en regering, som man kan känna förtroende för. Det är som bekant graden av tillit som skiljer goda samhällen från dåliga.

       

      Hunden – vår bästa vän

      Foto: Nora Lorek / TT

      Det bästa hos människan är hunden brukar det heta. Det ligger mycket i det.
      I dessa tider när många människor känner oro och otrygghet, kan människans bästa vän ge dig kärlek och tillgivenhet och vara en god följeslagare i livet.
      Det är viktigare än någonsin att vi kan få förtroende och tillit att växa i samhället och här kan hunden vara med och bidra. Är du hundägare vet du att du alltid har en trogen vän i din hund. När du kommer hem, finns det alltid en fyrbent kamrat som hälsar dig välkommen med oförställd glädje och tilltro. Personligen är jag lite misstänksam mot människor som inte tycker om djur och då i synnerhet hundar med undantag naturligtvis för personer med allergier eller andra besvär. Det är ingen tillfällighet att USA:s osannolike president Trump är den förste amerikanske president som inte har någon hund i Vita huset. Sannolikt beror det på att han inte vill riskera att bli utskälld. Ett lysande exempel på hundens tillgivenhet är boken om Arthur – vildhunden som efter en köttbulle och lite visad omsorg troget följde Mikael Lindnord och hans kamrater under flera dagar i djungeln och under hårda strapatser. Ömsesidig kärlek uppstod och nu återfinns Arthur efter lång vistelse i karantän i all välmåga hemma hos familjen Lindnord i Örnsköldsvik.
      Vi svenskar är ett hundälskande folk. Hundarna blir bara fler och fler i Sverige. Snart är de uppe i en miljon. Statistiken säger att hundägare skrattar oftare än andra. Hunden fyller en viktig roll i våra liv. Den tar oss med på dagliga promenader, är en unik samtalspartner för förtroliga samtal och erbjuder en varm päls att dra fingrarna igenom. Det är ganska vanligt att förmänskliga hunden. Varje dag möter man hundar som bär helt andra namn än för en generation sedan. Förr var det Karo, Roy och Fido, nu möter man allt från Vivi till Zlatan, Jakob eller Roger. En springer spaniel hette Hasse; när husse och matte ville tala allvar med honom kallade de honom uppfordrande för Hans.
      Det påminner mig om min både hundälskande och hundägande bror Bobo som för några år sedan hade en beagle med det något udda namnet Uffe Larsson. Uffe hade en tendens att ständigt vilja utöka sitt revir, vilket ofta innebar att han hamnade hos polisen i Vällingby.. Där var man mycket van vid Uffe, så de ringde alltid hem till brorsan och berättade att Uffe nu var hos dem. ”Men vi skickar hem Uffe till er med en radiobil, som vi brukar”, var alltid de vänliga beskedet från Vällingbypolisen.

      Per Scheutz, ledarskribent.

      Själv är jag nu inne på min sjunde hund. Efter en blid och timid svart cockerspaniel, en lika svart men fruktansvärt envis tax, en beagle som vi aldrig fick någon ordning på, tre helt underbara cavalier king charles spaniels med olika färgsättning har vi nu en chihuahua. När den var en mycket liten valp döpte matte henne till Micro. Efter hand blev hon större och fick namnet Mickan. Själv har jag som den Muminvän jag är alltid kallat henne Filifjonkan. Filifjonkan förstår nästan allt vad husse säger till henne. En hundforskare som Per Jensen kan berätta att hundar kan skilja mellan verb och adjektiv. Filifjonkan är husses ögonsten.
      Man brukar ibland säga att köpa hund är att köpa sig en framtida sorg. Men hundars liv är lika ändliga som människors men under hundens levnad har du en trogen vän här i livet.Men skaffa en hund som passar dig. Olika hundar ställer olika krav på sin husse och matte.
      Fredrik den store i det gamla Preussen, der alte Fritz, har myntat några mycket talande visdomsord: ” Ju mer jag ser av människorna, desto kärare har jag min hund.”

      Hur mår sjukvården i Sverige?

      Foto: Claudio Bresciani / TT 

      Svensk hälso-och sjukvård står inför en nationell kris. Utvecklingen är tydlig. Vårdköerna växer i Sverige, både inom specialist- och primärvården.
      Men skillnaderna är stora, på vissa håll i landet är köerna långa och på andra ställen förhållandevis korta. I Värmland är andelen patienter som har väntat mer än 90 dagar på förstabesök i den specialiserade vården 14 procent. Längsta köerna har man i Norrbotten och i Västernorrland med 39 procent medan Stockholm har kortast köer med sex procent. Allt enligt uppgifter från Sveriges kommuner och landsting, som publicerats i DN. En gemensam faktor för de här norrlandslänen är att båda har en mycket stor brist på vårdpersonal. ”Det enskilt största problemet för oss är kompetensförsörjning av sjuksköterskor för att kunna hålla tillräckligt många vårdplatser öppna. Vi kan inte operera om vi inte har vårdplatser för eftervård”, svarar region Västernorrland. Landstingen har aldrig varit några föregångare, när det gäller att bedriva en framåtsyftande personalpolitik och att ta hand om sina medarbetare. Lönebildningen är ett stående problem.

      I internationella jämförelser har Sverige en hälso- och sjukvård av mycket hög kvalitet. Läkare, sjuksköterskor och andra medarbetare gör ovärderliga insatser under dygnets alla timmar. En mångfald av vårdgivare ger patienter valfrihet. Det stora problemet är tillgängligheten. Vården måste vara tillgänglig. Det är den absolut inte idag. Långa köer har växt fram under Stefan Löfvens tid som statsminister. Löfven gick till val 2014 med löftet att korta köerna och utvecklingen har blivit den motsatta. Nu när mandatperioden snart är till ända kommer han med en ny målsättning för 2022. Nu lovar sossarna 14 000 fler anställda i vården till 2022 utöver de tiotusentals som går i pension och måste ersättas. Hur realistiskt det är står skrivet i stjärnorna. En uppenbar risk är att effekten av de 14 000 nya tjänsterna dessutom helt äts upp av befolkningsökningen. Med en sannolik tilltagande anhöriginvandring kan Sverige år 2022 haytterligare någon halv miljon fler invånare. Vårdbehoven kan ha ökat utan att skattekraften vuxit i samma takt. Dessutom har vi en åldrande befolkning som i framtiden kommer att efterfråga en mera utbyggd sjukvård. I Värmland till exempel kommer det att behövas 9 000 undersköterskor under de närmaste tjugo åren medan det med nuvarande utbildningstakt då bara kommer att finnas 3 000. Regeringen saknar idag helt och hållet en egen politik för att korta vårdköerna. Det är hög tid att byta regering och införa en ny och uppdaterad kömiljard; något som sossarna var snara att avskaffa när man tillträdde 2014.

      Målsättningen med hälso-och sjukvårdslagen är att vård ska ges på lika villkor till hela befolkningen. Så är definitivt inte fallet idag. Ett slående exempel är cancervården, där förutsättningarna för en god cancervård varierar beroende på var du bor i landet. I en nyligen publicerad studie av Cancerfonden har cancervården dessutom blivit en klassfråga under regeringen Löfvens tid vid makten. Enligt studien är det betydligt lättare för en högutbildad  att komma intill och få en god behandling än för en lågutbildad. Sannolikt beror det på att den högutbildade har lättare att kommunicera med vården och trycka på än den lågutbildade. Alla ska ha rätt till samma vårdkvalitet. Ojämlikheten i sjukvården måste bort. Vi kan inte ha ett system där människor i ett län får bättre sjukvård än i ett annat eller beroende på socioekonomisk bakgrund.

      Våra sjukhus är dessutom minst produktiva i Norden. Vi har signifikant fler läkare än våra grannländer men får ändå inte ut mer för pengarna.”Det är påtagligt ineffektivt” konstaterar Göran Stiernstedt, som är något av en nestor inom svensk sjukvård och ständigt anlitad som utredare. Primärvården är kraftigt underdimensionerad, vilket leder till läkarflykt och stafettläkare. Läkarna skyr vårdcentralerna på grund av dåliga arbetsvillkor medan sjuksköterskorna flyr sjukhusen. Resultatet är en kronisk brist på läkare på vårdcentralerna och en lika kronisk brist på sjuksköterskor på sjukhusen.

      Per Scheutz, ledarskribent.

      Det är hög tid att göra något åt systemfelen. Varför inte tänka i termer av sjukvården i vårt grannland Norge? Låt staten ta över ansvaret för sjukhusen som i Norge och gör det attraktivt att arbeta som sjuksköterska på sjukhusen genom en modern lönebildning och goda arbetsvillkor. Låt vidare primärkommunerna ta över ansvaret för primärvården och gör det lika attraktivt att arbeta där genom en dynamisk och framåtsyftande personalpolitik för läkarna. Landstingen har överlevt sig själva och landstinget i Värmland håller på att omstruktureras till den nya Region Värmland. Om det är den nya regionen eller en framtida värmländsk kommunsammanslagning i fyra storkommuner med en kommun i varje väderstreck som ska ansvara för primärvården får framtiden utvisa.

       

      (S) utrikespolitik i praktiken

      Foto: Johan Nilsson / TT

      Den rödgröna regeringen säger sig utöva en feministisk utrikespolitik med den feministiska utrikesministern Margot Wallström i spetsen. Det är gott och väl och mycket lovvärt.
      Vad den feministiska utrikespolitiken innebär i praktiken är dock till stora delar höljt i dunkel om inte viss vägledning kan hämtas utifrån ett antal famösa ställningstaganden och uttalanden av utrikesministern. Tidigt i sin karriär som utrikesminister lyckades Margot Wallström reta upp Saudiarabien med ett antal mindre välbetänkta uttalanden. Något som föranledde vår ärade monark kung Carl-Gustaf att behöva uppsöka ort och ställe för att medla och gjuta olja på vågorna.
      Wallström var också tidigt ute med att erkänna Palestina som egen stat; något som förutom Sverige endast ett fåtal företrädesvis mindre länder också gjort. Det åstadkom en djupfrysning av relationerna med staten Israel. Huruvida ett erkännande av staten Palestina i aktiv grad kan bidra till en bestående fred i Mellanöstern är skrivet i stjärnorna.
      Förvirringen med Wallströms uttalanden vid Folk och försvars konferens i Sälen i januari i år gjorde med all önskvärd tydlighet klart sprickan mellan utrikesministern och försvarsminister Peter Hultqvist. Man får det bestämda intrycket av att Wallström har en egen agenda. Frågan är bara om den är sanktionerad av vår otydlige statsminister.
      Miljöpartiet och delar av socialdemokratin med Margot Wallström i spetsen vill att Sverige ska skriva under FN-deklarationen om förbud mot kärnvapen. Under utrikesdebatten i riksdagen härförleden ifrågasatte Wallström Nato gång på gång. Hon undrade retoriskt hur det står till med Nato med tanke på vem som är dess överbefälhavare – alltså USA – och ”verkligen bestämmer i Nato”. Det är fullkomligt häpnadsväckande uttalanden av en svensk utrikesminister. Alldeles oavsett om vi väljer att gå med i Nato eller inte har Sverige som land ett stort intresse av att Nato finns och förblir starkt. Sveriges säkerhet är avhängigt Nato. När vi talar om att bygga säkerhet tillsammans med andra är det i praktiken Nato som åsyftas. Det är därför som Sverige har undertecknat ett värdlandsavtal med Nato för att underlätta att ta emot hjälp i en konfliktsituation. Sverige är redan inbäddat i Natos säkerhetsarkitektur.

      Per Scheutz, ledarskribent.

      Den rödgröna regeringen arbetade hårt för att få en plats i FN:s säkerhetsråd. Ett av de bärande motiven var att verka för att åstadkomma en större öppenhet och transparens i FN-organisationen. Nu har det blivit full cirkus om den rapport om utvärderingen av Sveriges kampanj för att komma in i FN:s säkerhetsråd, som rapportförfattaren ambassadör Anders Liden personligen lämnade på UD. Plötsligt var rapporten ”försvunnen” men nu har den återuppstått för att kunna visas för utrikesutskottets ledamöter. Så var det med den transparensen. Därför känns det mera angeläget än någonsin att låta sosseikonen Wallström flytta ur Arvfurstens palats och styra kosan hem till Hammarö för gott.

      Ensam är inte stark

      Foto: Fredrik Sandberg / TT

      I bilden av den lyckade nutidsmänniskan ingår ett stort socialt umgänge. Idag toppar Sverige den internationella statistiken över singelhushåll.
      Fyra av tio hushåll består av bara en vuxen. Av personer som är 60 år eller äldre bor drygt två av tre ensamma. Malin Hansson har i en intressant artikel i DN analyserat begreppet ensamhet. Hon menar bland annat att en teori är att kvinnornas frigörelse med möjlighet att arbeta, få en egen inkomst och råd att skiljas, kan ha haft betydelse. Till saken hör också en övertro att äldre människor vill bo kvar hemma även när man är i behov av tillsyn och omsorg. Också urbaniseringen och välfärdssystemet skapar en trygghet och uppmuntrar individualism. Trots bostadsbrist har Stockholms län närmare en miljon hushåll. Hela 380 000 av dessa, närmare 40 procent, är ensamhushåll. I Stockholm bor drygt 2,3 miljoner invånare. De 380 000 som bor ensamma utgör 17 procent av dessa. Det innebär att nästan var femte stockholmare bor ensam. Ensamhushåll är idag Sveriges vanligaste boendeform. Också personer som bor i ensamhushåll kan ingå i en kärleksrelation men någon sådan statistik existerar inte. Men vad innebär ensamhet? Forskaren Peter Strang vid Karolinska Institutet har forskat på de psykologiska effekterna. Man måste skilja mellan ensamhet och självvald avskildhet. Vi lever i en stressig värld där egentid är viktigt och en positiv sak men ensamhet är inte positivt. Du kan vara gift eller omringad av vänner och familj men ändå känna dig ensam, på samma sätt som du kan bo i singelhushåll men ha många nätverk. Det är den sociala ensamheten som är den farliga, säger Peter Strang, som skrivit den populärvetenskapliga boken ”Att höra till. Om ensamhet och gemenskap”.
      Flera studier visar att ofrivillig ensamhet och social isolering är en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning och till och med en större riskfaktor än fetma eller fysisk inaktivitet. Det är till och med så att ensamhet ökar risken för hjärt- och lungsjukdom på ett sätt som motsvarar 15 cigaretter per dag, säger Peter Strang. En studie från 2017 visar att hög social isolering leder till en nästan 50 procent högre sannolikhet att dö i förtid. Ensamheten hör ihop med kroppens varningssystem menar Peter Strang. Vid ensamhet tror kroppen att vi är i fara och det är påfrestande för hjärta och kärl.
      Hur kan man då bryta sin ensamhet? Psykologen Liria Ortiz hänvisar gärna till socialpsykologen John T Cacioppos handlingsplan EASE för hur man kan göra sig kvitt sin ensamhet.

      Per Scheutz, ledarskribent.

      E står för ”Extend yourself”. Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
      A står för ”Actionplan”. Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök till dem, exempelvis en kör eller en förening.
      S står för ”Selection”. Välj vilka du vill bli vän med och investera i det fåtalet personer.
      E står för ”Expect the best”. Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.
      Och sist men inte minst: Tyck om dig själv. Då är det lättare att lära känna dig själv och också tycka om andra människor.
      Ensam är inte stark.

      Vad är kunskaper och fakta egentligen värda i dag?

      Foto: Vilhelm Stokstad / TT

      Efter Donald Trumps installation som USA:s 45:e president hävdade Trump själv att det var den största publiken vid en presidentinstallation någonsin.
      När etablerade medier som New York Times rapporterade att publiken var betydligt större när Barack Obama installerades 2009, framträdde Trumps talesperson Kellyanne Conway på TV och gjorde ett uttalande enligt följande: ”Det som presenterats av Vita Huset är bara alternativa fakta.”

      Det har kommit att kallas faktaresistens, oviljan att ta till sig fakta. Ett annat häpnadsväckande uttalande av Trumpadministrationen är som följer: ”Det finns tyvärr inte några fakta längre”. Det var en reaktion på Trumps påstående att flera miljoner människor röstade olagligt i presidentvalet. Under presidentkampanjen var enligt Politifact 70 procent av Trumps påståenden falska, fyra procent helt sanna och elva procent mestadels sanna. Washington Post har räknat Trumps vilseledande eller falska påståenden och i maj var det 586 stycken. Det är helt obegripligt. USA:s osannolike president är den yttersta representanten för en tidsålder där ledande makthavare kan ljuga i en hittills okänd omfattning – och det utan konsekvenser. Det är farligt när begrepp som sanning och lögn förlorar sin innebörd. Då förlorar också världen sin fakticitet. Vad gäller Trump har 27 av USA:s främsta praktiserande amerikanska psykiatriker och forskare i psykiatri slagit fast följande: ”Det krävs ingen psykiatriker för att kunna notera att presidenten inte fungerar mentalt optimalt.”

      Utöver alternativa fakta och ”fake news” kan i propagandan inrymmas en skala allt från förskönande omskrivningar till medvetna lögner. Ett lysande exempel på det senare är de trollfabriker som dväljs i Ryssland. Facebook har medgett att en trollfabrik i Sankt Petersburg har öppnat 470 ryska konton och köpt över 3 000 reklamannonser. Det är inte alls märkligt att vi i vårt land hyser en hälsosam misstro till den nye tsaren i Kreml och hans politik. Det ska bli mycket intressant att se vilken form av påverkan som kan komma därifrån i den svenska valrörelsen i år.
      Vi kan kallt konstatera att en ny kommunikationskultur kommit att utvecklas med fabricerade nyheter och påståenden i sociala medier som Google, Facebook och Twitter.
      I denna nya sköna värld är kritiskt tänkande av utomordentligt stor vikt. Årtionden av hjärnforskning menar en sakkunnig på området visar att kritiskt tänkande inte går att lära ut och att förmågor förutsätter faktakunskaper. Allt kritiskt tänkande kräver kunskap. Thomas Nygren, docent i historia, har specialiserat sig på källkritik i digitala medier och han betonar att all källkritik kräver en sorts allmänorientering.

      Per Scheutz, ledarskribent.

      Att återupprätta kunskapsskolan är därför viktigare än någonsin. Att läsa böcker har idag fått ordentlig konkurrens av sociala medier. Man kan lugnt säga att bokens ställning bland främst unga människor på sikt kommer att vara hotad. Författaren Zadie Smith talar i Vi Läsers februarinummer om hur sociala medier krymper utrymmet för litteratur:”Jag hör författarkollegor säga: Jag hinner inte läsa längre, jag är ju på Twitter.”
      Twitter, Facebook, Instagram, Spotify, Netflix, HBO etcetera lägger beslag av mycket av vår dagliga tid. Bokens position är med andra ord grovt konkurrensutsatt. Låt oss slå fast en gång för alla att kritiskt tänkande förutsätter en kunskapsbas att utgå ifrån. Den 13 mars är det Källkritikens dag. I dagens informationssamhälle där vi överöses av allehanda uppgifter från olika håll känns den dagen mer angelägen än någonsin.

      Bildning och utbildning

      Per Scheutz, ledarskribent.

      Vad är bildning? En definition given av samhällsdebattören och författarinnan Ellen Key är: Bildning är det som är kvar sedan vi glömt allt det vi lärt oss.
      En annan definition av begreppet är: Bildning är den kunskap som blir en del av din personlighet. En beskrivning i nutida terminologi säger att bildning är motsatsen till utbildning, där utbildningens mål är en bestämd och begränsad yrkeskompetens, medan bildning syftar till att omvandla hela människan, dess inre förmåga, insikter, moraliska och etiska uppfattning också känt som personlighetsutveckling. Idehistorikern Sven-Eric Liedman menar att bildning är förmågan att kunna se sig själv och sin tillvaro i ett större sammanhang; att förstå hur världen och tillvaron hänger ihop. Och det är inte ett tillstånd utan en process. Där är det lustfyllda lärandet en viktig förutsättning.

      I högtidstalen hörs ofta att Sverige ska konkurrera med kunskap. Att den svenska skolan håller hög kvalitet. Den stora Pisamätningen 2013 visade dock nedslående resultat. Svenska elever halkade efter omvärlden i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Inget annat land hade tappat mer i matematik på tio år och Sverige låg långt efter OECD-genomsnittet. Ungas bristande svenskkunskaper har redan börjat få konsekvenser. ”Det släpps igenom människor med en läs- och skrivförmåga som gör att vi inte kan börja där vi skulle önska med att lära dem historia”, säger Paul Sjöblom, studierektor i historia vid Stockholms universitet. Var femte ny högskolestudent har stora problem med att skriva ordentligt. I början av 2000-talet föll svenska elevers textförståelse raskt nedför grafernas stup. En sjuttonåring som läser och har blivit läst för kan ha ett ordförråd bestående av upp till 50.000 – 70.000 ord. En sjuttonåring som varken läser eller har blivit läst för har ett ordförråd som består av cirka 15.000 – 17.000 ord enligt Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik. Grundskolans läroplan i svenska har nyligen reviderats för att inkludera skrivningar om ”digital kompetens”. Det vore mycket bättre om man började med lite grundläggande kompetens.

      I juli 2017 levererade Gustav Fridolins utbildningsdepartement en tunn promemoria kallad ”Brett deltagande i högskoleutbildning”. Syftet med lagförslaget är att sänka kvaliteten på utbildningen på universitet och högskolor så att alla som har klarat skolan också kan klara en högre utbildning. Tünde Puskas, universitetslektor i Linköping, är en av dem som fasar inför regeringens nya antikvalitetskrav. Och hon påminner om att kvaliteten på den högre utbildningen redan har sjunkit. På DN-debatt skriver hon att uppskattningsvis 20 procent av lärarstudenterna har svårigheter med grundläggande läs-och skrivfärdigheter. Hon vill att ett basår inrättas för att ge studenterna verktyg att klara studierna. Det är unga med en bakgrund bland annat från ickeakademikerhem som har mest att förlora på låga krav och svaga normer kring bildning och utbildning.
      Det som ibland lyfts fram som den svenska skolans osynliga kvaliteter – kreativitet och samarbete – kan inte uppväga bristen på traditionella ämnesfärdigheter. Elever i bland annat Finland och Sydkorea, som får uthärda mer av korvstoppning och katederundervisning är bättre också på gemensam problemlösning. Det är hög tid att återupprätta kunskapsskolan. Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation, kan vi inte vara ett intellektuellt b-land. Politiken behöver inte uppfinna något nytt; det räcker långt att upprätta kunskapsuppdraget. Eller för att citera Havamal: Bättre börda bär ingen med sig än mycket mannavett. Eller med en modernare skrivning: Ingen börda bäres så lätt som mycken kunskap.

      Demokrati – alltid värd att försvara

      Själva tron att liberala demokratier förblir demokratiska gör dem sårbara för auktoritära hot, varnar Harvardforskaren Yascha Mounk. Hans dystra profetia innebär att de liberala demokratierna inom några år kan ha förvandlats till diktaturer.
      Vad är det då som gör att de etablerade demokratiska partierna tappar stöd medan populisterna får allt fler anhängare? Hans svar är nedslående. Stödet för demokratiska och liberala principer – som minoritetsskydd, yttrandefrihet och individuella fri- och rättigheter är på nedåtgående. På frågan ”Tycker du det är viktigt att leva i en demokrati?” svarade 85 procent av de yngre generationerna i Sverige på 1950-talet, enligt Journal of democracy, att det är viktigt medan andelen sjönk till 58 procent på 1980-talet. Ändå är den siffran högre än motsvarande i både Storbritannien och Nederländerna. Demokratin är under attack av starka krafter i många länder.

      Det blåser iskalla vindar genom Centraleuropa i länder som Polen, Ungern, Tjeckien och Ryssland. I Turkiet fängslas och mördas nu de som ifrågasätter makten. I Polen försöker regeringen ta kontroll över landets domstolar. Ryssland är inte bara i ett eländigt demokratiskt skick för egen del utan försöker dessutom påverka de fria valen i andra länder. Alla demokratier lever på tillit. Att den angrips med nya kraftfulla vapen är skäl nog att tänka efter före 2018 års svenska val. Det är hög tid att nätjättarna Google, Youtube, Facebook och Twitter städar upp. Det finns inget skäl för dem att underlätta ”fake news” genom sina tjänster. I en intern utredning av Facebook, efter amerikanska presidentvalet, upptäcktes till exempel att omkring 3 300 digitala annonser under valkampanjen ska ha sålts till det ryska företaget Internet Research Agency. Flera nyckelpersoner i Donald Trumps valkampanj har sagt att Facebook avgjorde det amerikanska valet till deras fördel. Timbro översatte i våras den amerikanske filosofen och författaren Jason Brennans bok ”Efter demokratin” som argumenterar för ett expertvälde inte minst inom klimatområdet bland annat för att det demokratiska systemet låter de ”okunniga och irrationella”

      Att svensk demokrati övergår i ett teknokratiskt expertstyre är precis den utveckling som den förre sosseledaren Håkan Juholt – nu ambassadör på Island – varnade för i en SvD-intervju nyligen. Det offentliga Sveriges reaktion på Juholts profetia var att Håkan Juholt skulle hålla klaffen. Men tyvärr ligger det en hel del i Juholts uttalanden. Det finns många belägg för att avståndet växer mellan vanliga medborgare och eliten. Där spelar inte minst den låga kunskapsnivån hos många väljare en viktig roll. Det visar inte minst framgångsvågen för populister i olika länder och former.
      Därför är det en moralisk plikt att kämpa emot sådana företeelser. Den enskilda människan kan känna sig maktlös men alla kan vi bidra till att bevara och utveckla demokratin.
      Världen behöver fler demokratier.

      Hur cyklar du egentligen?

      Karlstad är en fantastisk cykelstad. Vid foten av cykel- och gångbron vid museet kan vi enligt kommunens räkneverk konstatera att nästan 650 000 cyklister passerade där under 2016. Ingen dålig siffra verkligen. Karlstad kommun har också synnerligen föredömligt satsat på att göra våra cykel- och gångbanor säkrare genom markerade avskilda fält för gång- respektive cykeltrafikanter.

      Detta naturligtvis så länge inte strecken blir alltför konstnärligt utformade. I egenskap av flitig fotgängare ofta med hunden i sällskap kan jag inte låta bli att göra några reflexioner om trafikvettet bland några olika kategorier cyklister. Först har vi mörkrets svårsedda cyklister med cyklar utan belysning. Att de utsätter såväl sig själva som andra som befinner sig på banan för stora risker behöver man inte vara raketforskare för att förstå. Karlstadspolisen gjorde i höstas ett ryck med kontroll och bötesföreläggande. Fler sådana kontroller vill vi gärna se i höst.

      Nästa kategori som svishar förbi är de så kallade telefoncyklisterna, som är mer intresserade av vad som rör sig på sociala medier än vad omgivningen har för sig. Vi får verkligen vara glada för att de inte släpper styrstången helt för att kunna avlåta ett SMS. Ett gott råd kan vara att stanna cykeln och kontrollera vad som kan anses vara så viktigt. Detsamma borde även vara att rekommendera, om du behöver kommunicera med omvärlden via mobiltelefonen. En annan kategori cyklister är de medelålders männen iklädda cykelkläder i lycra med allsköns reklam på, så kallade memils. Dessa män, för det är uteslutande män, måste ha ett ouppfyllt mål att kanske någon gång få delta och tävla i Tour de France eller Giro d’Italia. Träning på cykel är en utomordentlig form av motion men den måste kombineras med hänsyn till fotgängare och andra cyklister. Ett gott råd till dessa män i lycra: Lyft huvudet från bockstyret och betrakta omgivningen under framfarten.

      En sista grupp cyklister är de så kallade trottoarcyklisterna, som betraktar alla trottoarer som cykelbanor. Trottoarerna är till för fotgängare och inga andra. Ett fenomen som också återfinns på våra cykel- och gångbanor främst under vår och sommar är rullskidåkarna och rollerbladeåkarna. Två mycket hedervärda kategorier trafikanter, när de uppträder i dagsljus. I mörker är de lika farliga för andra som mörkercyklisterna. Någon form av ljuskälla på ekipaget vore mycket önskvärd. Något som alltid fascinerat mig är möjligheten för så kallade EU-mopedister att få framföra sina fordon på våra cykel- och gångbanor. I min värld är EU-mopeder att betrakta som motorfordon och därmed hänvisade till gator och vägar, där andra motorfordon framförs. Ungdomar på EU-mopeder i hög fart på cykel- och gångbanor är en styggelse och borde förbjudas. Av omsorg om alla våra cyklister vill jag slutligen bara lämna en viktig rekommendation: Använd alltid cykelhjälm. Den är din krockkudde i trafiken.

      Är Stefan Löfven en landsfader?

      IT-skandalen i Transportstyrelsen har blottlagt kusliga brister i den rödgröna regeringens handhavande av kriser och kommunikation. Har vi en regeringschef som inte har kontroll över sin regering?

      Eller med andra ord en lagledare där lagmedlemmarna kör respektive inte kör sina respektive race utan kommunikation sinsemellan. Var finns samordningen i regeringskansliet? Ytterst handlar det om ledarskap och det som nu kommit idagen så här långt visar att det brister betänkligt härvidlag. Att ha fungerande rutiner för krishantering och kommunikation i regeringskansliet måste vara elementära för en regering, vilken färg den än har. Ytterst är det regeringschefen som bär det yttersta ansvaret. Anders Ygeman har i egenskap av samordningsminister haft stor del i att det gått snett i handläggningen i regeringen. Ygeman har varit ett kraftigt övervärderat statsråd. Vad han har åstadkommit under sin tid som inrikesminister är mest en massa prat.

      Bara det faktum att han låtit Dan Eliasson sitta kvar som rikspolischef är en skandal i sig. Det blir ingen ordning på svensk polis förrän den nya polisorganisationen utvärderats och verklighetsanpassats, polislönerna höjts och Eliasson avlägsnats från sin post som rikspolischef. Digitaliseringen i näringsliv och samhälle är en nödvändig och en önskvärd utveckling men den digitala världen är en skör värld. Den får aldrig komma att vidareutvecklas utan nödvändiga åtgärder för att säkra en tillförlitlig IT-säkerhet. Vad krävs då för att förebygga nya IT-skandaler i myndighetsvärlden? För det första att en samlad fungerande uppföljning och kontroll av IT-säkerheten för skyddsvärd verksamhet och information görs på nationell nivå. Möjligheten att utdöma böter till myndigheter som försummar säkerheten bör övervägas.

      För det andra krävs betydande kompetenssatsningar. Sverige har för få IT-säkerhetsexperter idag samtidigt som behov och efterfrågan ökar. För få utbildas idag och få anställs. För det tredje krävs förändringar av organisationskulturer på myndigheterna. IT-teknikens möjligheter nyttjas inte som den skulle kunna på grund av föråldrat tänkande och förlegade strukturer. IT-säkerhetsexperterna uppfattas ofta som besvärliga. För det fjärde är det hög tid att återupprätta ämbetsansvaret, som avskaffades 1976. Är Stefan Löfven en landsfader? Nej som någon sådan kommer Löfven aldrig att gå till historien. Snarare då, som någon uttryckt det, som en hustomte men med dålig ordning på nycklarna till visthusboden.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se