Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: augusti 2017

      Finlands 100 år som land

      I söndags firades Finlands 100 år som egen nation, i bland annat Mariebergsskogen. Här berättar Gabriel Bladh på Karlstads universitet hur det firades och att den delen av Norden har en lika gammal historia som Sverige.
      – Redan på 1200-talet, när konungariket Sverige grundades, fanns det befolkning och samhällen i det som i dag kallas Finland. Men det begreppet syftade då på den östra delen av Sverige, säger Gabriel Bladh.
      Foto: Mats Zetterberg

      Trygghetsarbete som ständigt växer

      Ideella krafter brukar stå för nattvandringar och trygghetsarbete i landet. Men i Karlstad har man en lösning som fortfarande är nästan unik. Här är det anställda ungdomar som står för det. Nu växer verksamheten.

      Allt fler gör som Brottsplats Skåre

      Digitala och sociala nätverk är en växande trend i hela landet. Där kan medlemmarna tipsa om skumma händelser och hittade saker, för att få en tryggare stadsdel.
      – Men ska det inte få motsatt effekt måste man städa den hela tiden, säger Jonas Andersson som sköter en av dem, Brottsplats Skåre.

      Ny vända för konstrunda

      Under helgen är det dags för nionde omgången av Ö-konstrundan på Hammarö, där lokala konstnärer visar upp sina verk och samtidigt visar att Hammarö är en konstkommun att räkna med.

      Unik satsning på förskola

      Sångtrastens förskola på Färjestad har fått sig ett lyft som gör den helt unik i sitt slag. Den största satsningen har gjorts kring utemiljön.

      Fritidsbanken i Karlstad är nu ett år

      Den 29 augusti var det exakt ett år sedan Fritidsbanken öppnade på Kronoparken. Karlstad blev därmed den sjunde kommunen i Värmland.

      Bra start för Fritidsbanken i Skoghall

      Medan Fritidsbanken i Karlstad firar ett år kan Skoghallsborna glädjas åt att deras fritidsbank snart är inne på sin andra vecka.

      Sista veckan som rektor

      Åsa Bergenheim har gjort sina sista dagar som Karlstads universitets rektor. Här berättar hon bland annat vad hon kommer att sakna mest och minst.

      Unik forskning i didaktik

      Kenneth Nordgren har gått från skoltrött gymnasieelev till nybliven, och landets första, professor i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik på Karlstads universitet.

      Mark & Porko bjuder på humorpop

      Under fredagskvällen får The Bull Bar besök av duon Mark & Porko, som egentligen heter Marcus Sturewall och Per Mörner. De kommer att backas av sex stycken musiker.
      Marcus Sturewall från Karlstad har tidigare varit keyboardist i bandet Bara på låtsas. Nu läggs krutet på humorgruppen Mark & Porko som han startade med Per under 2013.

      Hemslöjdens dygn firas

      Den 1 september är det dags att fira hemslöjdens dygn. I Karlstad blir det en workshop med återbrukstema av Bilda och Länshemslöjdsföreningen i Värmland.

      Höstguiden: Skinnslöjd för nyfikna

      Ann Gullbrandsson har arbetat med textilt hantverk i hela sitt liv och har allt mer fastnat för fårskinn. KT har bett henne om råd om hur även de oinvigda kan lyckas med skinn.

      Att resa som en människa

      När man tillbringar lång tid ombord på en segelbåt, blir det mycket tid till tanke och reflektion, och något som jag har funderat en del på i sommar är hur vi reser. Att segla är ett mänskligt och människovärdigt sätt att ta sig fram, som människa och miljö mår bra av. Att puttra fram i fem knop på en kanal ger inte heller särskilt stora avtryck i form av nedsmutsning av vatten och luft. Men jag tycker ärligt talat att ägarna till de där gigantiska, energislukande motorbåtarna, som vrålande vräker sig förbi och efterlämnar gigantiska svall, faktiskt borde skämmas riktigt ordentligt. Att ta sig rätten att förbruka så mycket av jordens resurser och fördärva så mycket för så många ger inga pluspoäng till eftermälet.
      Likadant är det med att flyga. Det är inte okej att flänga fram och tillbaka i luften bara för att man kan. Det sker på andras bekostnad – nu och i morgon. Själv har jag dåligt samvete varje gång jag bokar en flygresa (och det ska man ha), även om det inte sker särskilt ofta om jag jämför med många andra – men absolut alldeles för ofta om man ser till alla människor på denna jord, som naturligtvis har lika stor rätt att förstöra miljön som jag! Dessutom är flyget ett resesätt som är ganska människofientligt. Efter några timmar i luften dimper man ner på ett ställe långt, långt hemifrån – kanske med en kraftfull jetlag som extrabonus, och när den väl har gett med sig, är det dags igen. Hur bra är det?
      Alternativet är naturligtvis tåg. Min första långa utlandsresa gick med tåg till Italien tillsammans med min familj – med sovvagn genom Tyskland och ett alplandskap som tog andan ur mig! Fjorton minuter tog det genom den längsta tunneln, och på perrongen i Bolzano kunde man köpa de läckraste mackor och de ljuvligaste persikor. En storartad upplevelse för en elvaåring på sextiotalet!…
      Det har blivit en hel del tågresor med åren men efter hand har det blivit både billigare och enklare att flyga. Trots det har maken och jag envisats med att då och då byta ut flyget mot järnvägen – inte minst för att tågresor liksom segling verkar ha en välgörande och stresslösande effekt på oss, när vi reser som människor. Om tågen går i tid och inte blir stående på spåren förstås.
      Tyvärr är det numera både krångligt och dyrt att ta tåget; SJ säljer inte längre några utlandsbiljetter, utan man får försöka boka dem på egen hand hemma vid datorn. Men till min glädje finns det också minst en facebookgrupp, där man diskuterar tågresande och ger varandra användbara tips. Så nästa gång jag ger mig ut i världen vill jag – trots dyra biljetter och risk för förseningar – resa med tåg. Kanske till Italien med sovvagn genom Tyskland (jo, det går fortfarande om man jobbar bra vid datorn!) och en macka på perrongen i Bolzano!

      Både och-politik inte antingen eller

      Värmlands stolthet Selma Lagerlöf och över 200 andra liberaler skrev tillsammans under det upprop som bildade dåtidens liberala parti. Det som i dag stolt bär namnet Liberalerna. Första världskrigets fasor, svårigheterna för näringslivet samt den skenande arbetslösheten gjorde att de agerade. I dag står Liberalerna återigen inför ett vägskäl. Partiet kan inte längre vila på gamla meriter. Det gäller att istället omsätta idealen i praktisk politik.
      Vi liberaler på hemmaplan bör lyssna på tonen, tyngdpunkten och trovärdigheten som burit liberala partiers framgångar internationellt de senaste åren. Den fantastiska resa som Macrons liberaler gjort i Frankrike på bara ett år eller hur etablerade äldre liberala partier i Nederländerna och även Tyskland lokalt tagit sig tillbaka. Det finns nämligen mycket att lära. Det som förenar de liberala framgångarna den senaste tiden är modet att både våga lyssna till väljarna och samtidigt våga stå för en tydlig vision för framtiden. En tydlighet som inte ska förväxlas med förenkling.
      Detta förutsätter en liberal ”både och-politik” fast förankrad i den politiska mitten. Att vara tuff mot kriminaliteten, men också tuff mot dess orsaker. Att inse att en skola med arbetsro och kunskapstörst är ett lika viktigt vapen för trygghet och tillit som fler poliser. Att erkänna att det inte räcker med fler poliser ute på gatorna utan det måste också till fler som utreder brotten. Att förstå att jämställdhetspolitiken inte kan börja när en kvinna väl blivit lönediskriminerad vid 28-årsålder utan måste starta redan på förskolan. Att förklara att en arbetsmarknadspolitik som utgår från att både kvinnor och män försörjer sig själva är ett lika starkt verktyg för integration som obligatorisk SFI-undervisning och skrotade vårdnadsbidrag. Att tydliggöra att tidiga stödinsatser för trasiga familjer är ett lika nödvändigt redskap för att stötta ett barn som en lärarroll med respekt, höga förväntningar och ansvar. Att försvara rätten till asyl, men också vara tydlig med att alla som kommer till Sverige inte har fullgoda asylskäl och därför inte får stanna. Att pedagogiskt kunna visa kopplingen hur en god välfärd förutsätter ett friskt företagsklimat som skapar fler jobb och ger fler skattebetalare.
      Men ”både och-perspektivet” förutsätter en berättelse om varför och hur politik ska gå ihop. En socialliberal berättelse som inte väljer mellan ensidiga krav eller naivitet. Jag tror på det jag kallar för ”förväntansliberalism”. Inte bara krav uppifrån, utan en tro på att människan växer genom förväntningar och meritokrati. I ett samhälle där tilliten brustit är det viktigt att varje generation återerövrar drivkraften att sträva mot att nästa generation ska få det bättre. Mer frihet, bättre levnadsstandard och större möjligheter. Att din bakgrund inte ska avgöra din framtid och att möjligheternas måttstock är densamma för alla.

      Sommarens väderlek är bra för Leos lekland

      Det har varit en bra besökssommar för inomhusaktiviteter. Dagar när solen lyst med sin frånvaro har man i stället hittat på annat.
      KT besökte Leos Lekland på Gräsdalen som också haft en bra säsong. Denna sommar har de samtidigt startat en stegräknartävling för att få barn att röra sig mer.