Senaste tidningen från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 640 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: juni 2016

      Sommarutflykten: Deje gamla Kraftstation

      deje_7_428979

      Under sommaren tipsar KT om utflyktsmål i Karlstad och Värmland och första turen går till Deje kraftstation där det onekligen finns en hel del att titta på speciellt för en som aldrig varit här tidigare. Den finns små rum och vrår att upptäcka och från loftet dit en smal trappa leder är utsikten nästan lite hisnande.

      – Att blanda konstnärer och konstarter och tekniker är en viktig del av vårt koncept, säger Linn. Vi försöker alltid ha något dragplåster som folk känner igen. Tidigare år har det varit Lasse Åberg, Caroline Af Ugglas och i år är det Plura Jonsson och Madeleine Pyk.

      Se fler bilder och läsa hela reportaget från Deje i papperstidningen.

      Foto: Johanna Skoglund

      Allt fler går i parterapi

      Allt fler par söker hjälp hos familjerådgivningen i Karlstads kommun. 2015 genomfördes omkring 200 fler samtal jämfört med för fem år sedan.
      – Vi märker definitivt av en ökad efterfrågan hos oss, säger Ulla Michel, legitimerad psykoterapeut och familjerådgivare i Karlstads kommun.

      Ann Bergman är professor i arbetsvetenskap vid Karlstads Universitet och menar att just semestern kan innebära problem.

      – När vi arbetar har vi en struktur som vi följer men när det blir semester blir tiden fri och vi måste hitta en ny form för tillvaron. Ofta är det just frånvaron av struktur som kan leda till irritation eller frustration, säger hon.

      Läs hela reportaget i papperstidningen.

      Nytt HVB-hem på Hammarö

      Ett nytt boende för ensamkommande flyktingbarn kommer att öppna i Gula Villan i Skoghall.
      Boendet ska ha sju platser och vara ett mellanboende för ungdomar som fått permanent uppehållstillstånd.
      – Vi har ett avtal med migrationsverket som gäller 86 ensamkommande ungdomar och i dagsläget har vi inte så många enkelrum att erbjuda, säger Annika Lückner som är biträdande socialchef i Hammarö kommun.

      Hanna Hellqvist ger ut ny bok

      Nästa vecka släpper den forne KT-medarbetaren Hanna Hellquist sin andra bok, En tryckare på Blue Moon Bar. Vi möter henne i torpet i Grums, där hon berättar mer om boken men även om sitt nuvarande liv som radiopratare och DN-skribent.

      Se hela intervjun i papperstidningen.

      Putte i Parken intar Mariebergsskogen

      I dag, torsdag, intar gratisfestivalen Putte i Parken åter Mariebergsskogen för tre musikintensiva dagar som i år siktar mot att bli ännu bredare.
      – I år har vi ett jättebrett spelschema. Där kommer det att vara något för alla, säger festivalgeneralen Niclas Lagerstam.

      Läs mer om Putte i parken och se hela programmet i papperstidningen!

      Få reda på vad det är för rosor du har hemma

      Rosens dag i Stadsträdgården
      Har du en ros hemma som du inte vet vilken sort det är? I så fall finns det tillfälle att komma till Rosens dag som anordnas i Stadsträdgårdsparken på lördag och söndag för att få svar.
      Under lördag och söndag anordnas för första gången Rosens dag i Stadsträdgårdsparken i Karlstad. Dit kan besökare komma som bland annat vill ha reda på vad det är för slags rosor man har hemma.
      – Bertil Bjerge kommer att vara på plats för att svara på frågor. Han har sysslat mycket med gammaldags rosor och kommer förhoppningsvis kunna berätta för den som kommer vad det är för sort, säger Åke Gunnarson.

      Café Artist har blivit Brasserie Winn

      Nu är det som förr hette Café Artist hos Scandic Winn i det närmaste färdigrenoverat. Det har inte bara fått en ny profil, med stadens antagligen första rotisserie, det har också bytt namn till Brasserie Winn.

      Läs  mer om hela renoveringen i papperstidningen.

      Jordgubbar lockar många till självplock

      Jordgubbssäsongen är tidig i år. I Karlstad har även självplocket dragit i gång.
      – Ännu mer hände bland plantorna under midsommarens fina väder. Så nu är det hög tid att plocka dem, säger Anna Wilén på Ängebäck Trädgård, en av stadens jordgubbsodlare.
      Det verkar vara ett bra år för värmländska jordgubbar i år. En del av odlarna, som Ängebäck Trädgård, lyckades till och med att ha dem klara innan midsommar.

      Läs hela artikeln om självplock i papperstidnigen!

      Nu kan du bli en språkvän

      Karlstads kommun och Röda Korset lanserar ett nytt projekt för att få nyanlända och redan etablerade svenskar att mötas. Projektet kallas språkvän och fokuserar på att öka förståelsen för varandra samtidigt som nyanlända får träna på det svenska språket.
      – Det finns en efterfrågan på att kunna träffas under mindre uppstyrda förhållanden och det här blir som en slags fadderverksamhet, säger Amanda Klint som är integrationssamordnare på Karlstads kommun.

      Läs hela artikeln i papperstidningen.

      When life gives you lemons

      Ja, vad ska man säga? Just nu är jag mestadels uppfylld av frustration över Storbritanniens beslut att lämna EU. Oerhört idiotiskt. Speciellt nu med tanke på att Europa är mer sårbart än någonsin. Vi behöver varandra. Jag tycker synd om mina brittiska vänner som känner sig svikna av sitt eget land. Jag tycker synd om nästa generation som ska ärva eländet.
      I början av juli ska min sambo till England i jobbsammanhang. Det lär vara billigt att hänga där just nu. Men jag blir kvar i Karlstad med katterna. Det känns helt okej faktiskt. Det här är första sommaren på tre år som jag kunnat vila lite. Jag har dock förklarat krig mot bladlössen som angripit vårt citronträd på balkongen. Såpa och vatten. Är det över huvud taget effektiv ammunition? Jag beväpnar mig och hoppas på det bästa. I värsta fall kommer citronerna smaka grön såpa.
      Om man bortser från kriget på balkongen har det varit en ganska fridfull sommar på det personliga planet. Jag har hunnit ägna mig åt saker och människor jag tycker om. För ett tag sedan fikade jag med min lillebror och min lillasyster som jag inte sett på flera år. Något av det jag ångrar mest är att jag lät min sargade relation till pappa bli en kil mellan oss syskon.
      Ju äldre jag blir desto större behov tycks jag få av att knyta ihop säckar. Vi har ju alla de där säckarna som ligger i förrådet och väntar på att bli bearbetade. Det känns skönt att ta itu med saker. Att göra upp med det förflutna. Det ger en känsla av att befinna sig i rörelse. Att man utvecklas i stället för att bli stillastående.
      Om det är något jag lärt mig så är det att man inte ska sluta sig själv. Ibland måste man sträcka ut sina händer och våga luta sig mot andra. Det gäller både personligt och globalt. Alla behöver en cirkel. En vänskapskrets. Människor att vända sig till när det krisar. Ensam är aldrig stark.
      När de tektoniska plattorna börjar knaka, och världen sakta glider isär, vill man inte vara den enda som står på ens sida. Så räkna inte ut mig. Jag vill finnas där för andra, och jag vill att andra ska finnas där för mig. Jag har inte gett upp hoppet om mänskligheten än. Vad gäller citronträdet… ja, det återstår väl att se. When life gives you lemons, make lemonade.

      ”Brexit” prisas från höger och vänster

      Så har nu England röstat sig ut ur EU. Detta prisas från höger och vänster. Men inte däremellan. Den värmländska riksdagsledamoten Håkan Svenneling (V) var tidigt ute på sociala medier där han förnöjt konstaterade att en av EU:s största ekonomier valt att lämna unionen. Han påpekade förvisso att han inte gillade sällskapet; Nigel Farage:s världsfrånvända UKIP var ledande i Brexit-kampanjen, påhejade av högerextrema Marine Le Pen i Frankrike, Vladimir Putin i Ryssland och Donald Trump i USA.
      Samme Håkan Svenneling var under Vänsterpartiets kongress drivande för att lyfta V:s krav på ett Svenskt, efter en folkomröstning, utträde ur EU, vilket partistyrelsen dock inte ställde sig bakom. Sverigedemokraterna driver dock den linjen, helhjärtat. Som utomstående observatör ställer man sig naturligtvis frågan: vad är det som förenar extremhögern och vänstern? Vi vet att båda sidors mer fanatiska anhängare inte är främmande för att ta till våld. Det är sällan vi läser om liberaler som startar gatuslagsmål eller moderater som misshandlar demonstranter. Men kärnan i deras politik är också densamma; stäng ute omvärlden.
      Att högerextrema partier över kontinenten aktivt driver denna linje är väl återspeglat i svenska medier. De vill inte att människor från andra länder ska komma hit. Vi svenskar reder oss bäst själva. Ur ett vänsterperspektiv handlar det om att stänga ute idéer och förhindra konkurrens. De drömmer sig tillbaks till industrisamhällets dagar, precis som om det vore något eftersträvansvärt i dagens digitaliserade och globaliserade värld.
      Men medan Sverigedemokraterna får löpa gatlopp i svenska medier ställs vänsterpartister sällan till svars för vidlyftigt utdelat stöd. Från gräsrotsnivå upp till partiledningen uttalades exempelvis idel lovord till Hugo Chavez maktövertagande i Venezuela, ett land som nu befinner sig i fritt fall med hyperinflation och ransonering på i princip allt, inklusive toalettpapper.
      EU är för all del inte perfekt. Byråkratin är för omfattande, många subventioner skadar mer än de gör nytta, exempelvis jordbruksstödet, och den huvudlösa flyttkarusellen mellan Bryssel och Strasbourg lämnar de flesta arga och oförstående. Men vi har också fått en fri marknad mellan EU:s medlemsländer. Svenska ungdomar kan gå i grundskola på Kvarnberget, plugga vidare i Frankrike för att fördjupa sig och arbeta i England. Vi kan sommarjobba i Wien och investera i Prag. Den fria rörligheten av varor och tjänster har visat sig enormt framgångsrikt. Och EU startade som ett fredsprojekt.
      I England har dagstidningarna systematiskt målat upp en nidbild av EU. En demonisering av det fredsprojekt som har skänkt oss trygghet och tillväxt. Och i ett sådant klimat frodas ytterlighetspartierna och dess företrädare. När komplexa frågor får enkla svar, understödda av den nationella mediecirkusen väntar elände. Vi är naturligtvis inte där än, men media behöver ställa de tuffa uppföljande frågorna även till våra politiker.
      Vad tycker Håkan Svenneling om utvecklingen i Venezuela? Varför fungerade inte Hugo Chavez reformer? Vad för gott kommer ur ett Svenskt utträde ur EU? Det går alltid att skylla på någon annan, men varje familj, kommun, län och land måste få plus och minus att gå ihop. Och i ett modernt samhälle så kräver det samarbete.

      Far och son

      skanna0008

      – Nog har du också lagt märke till en sak, sa min personlige tränare Holger Hermanson. Förlagen här i landet ger ut en anmärkningsvärd mängd böcker om hur knepigt författaren har haft det i unga år.

      Holger avbröt mina armhävningar och räckte mig i stället ett par sjukiloshantlar med den hjärtlösa uppmaningen att lyfta dem tio gånger i följd. Sedan fortsatte han.
      – I de här böckerna träder skrivarens pappa eller mamma i förgrunden, återgiven i all sin stundom elakartade mänsklighet. Oss emellan arbetar jag själv på en memoarbok med min far som centralgestalt. Vill du höra några smakprov ur boken?
      – Knappast, flåsade jag i ojämn kamp med hantlarna och den larmande högtalarmusiken.
      – Då börjar jag, sa Holger och hämtade ett korrektur.
      – Min far hette som bekant Bruno, och en ömmare pappa har jag svårt att föreställa mig. Försökte jag ge honom en allra som varsammaste liten kram under ishockeysäsongen skrek han högt. I och för sej inte att undra på med tanke på de många ömmande musklerna. Skavanker i form av frakturer och ledbandsskador kunde förekomma lite varstans på far, allt i enlighet med spelets karaktär och praktik.
      Utanför rinken gjorde sig skadorna genast påminta. Däremot inte under matcherna, ty väl på isen föreföll oss far osårbar. Oberört inkasserade han – och levererade själv – den ena tacklingen mot sargen efter den andra. Annat var förbjudet enligt regelboken men praktiserades lika fullt så snart tillfälle gavs; jag tänker på interference och tripping med mera.
      – De två eller tre första revbensbrotten för säsongen drar ner humöret, anförtrodde mig far. Men snart faller det sig helt naturligt. I själva verket behöver jag ett par tre ordentliga påkörningar för att få igång adrenalinet, sa far. Ett och annat slagsmål i målgården brukar ha samma uppfriskande effekt.
      Fars spelstil var med andra ord utpräglat ’fysisk’. Han sökte, och fick, hela tiden kraftigast möjliga kroppskontakt med motspelarna, och vårt hem blev efterhand en sjukvårdsinrättning med far som enda men stadigvarande patient. För omhändertagandet svarade med allt större kompetens min mor, assisterad av vår empatiskt begåvade fårhund Lotta. Knappt hade en skada läkt så var det dags för en ny blessyr.
      Mor vågade föreslå far att sluta med ishockeyn medan det ännu fanns några oskadade kroppsdelar kvar av honom. Men far lyssnade inte på det örat. Hans fritid upptogs i huvudsak av träning, och efterhand fick jag nöja mig med att se honom i bild, ofta med ett brett leende (där två tänder saknades).
      Ishockeyn uppslukade min far, och jag saknade honom. Men en dag fick jag en ide’. Bästa sättet att komma i närkontakt med pappa, tänkte jag, måste ju vara som massör. Med mors tillåtelse hoppade jag av gymnasieutbildningen och sökte istället in på Axelsons Gymnastiska Institut för utbildning till medicinsk massageterapeut.
      Min far underkastade sig tacksamt min behandling, och vi kom snart på god fot med varandra. Far visade sig vara en trevlig bekantskap, även om ishockey var ett ämne som alltför sällan ersattes med något annat.
      Men den dagen kom ju till sist när far fann tiden inne att lägga ishockeyutrustningen på hyllan. En pådrivande faktor var förstås det katastrofala tappet av fans och autografjägare.
      Far fick nu den tid han behövde för att med mig som biskrivare färdigställa sina ishocheymemoarer.
      Även som författare gick far offensivt fram. Favoritoffer för hans verbala tacklingar var några misshagliga potentater inom ishockeyförbundet. Därutöver drabbade en serie hårda puckar de sportjournalister som haft fräckheten att påtala fars tilltagande ålderstecken (till exempel att han måste få hjälp med snörningen av skridskorna). Redaktörerna gav tappert igen, och inom kort fann sig far inbegripen i ett stimulerande råkurr med sina vedersakare, fast nu med pennan som enda tillhygge. Fars hockeymemoarer (Mina bästa tacklingar) blev en hejdundrande säljframgång.
      Memoarskrivandet tycks ha gått i arv i familjen, för jag har just i dagarna ertappat min son med att arbeta på sina ’minnen medan de fortfarande pågår’, alltså en form av dagbok. Där får vi väl alla veta vilken sorts far jag är, slutade min tränare dystert. Nu avslutar vi med en halvtimmes spinning, sen behöver du nog gå hem och ta igen dig.
      Jag satte mig lydigt på motionscykeln.

      Midsommarrecept från Tallbacken

      Mat&Vin - Tallbacken Gastronomi

      Midsommar är i antågande och i och med det delar Tallbacken Gastronomi vid Hammarö Golfklubb med sig av några recept. De är inte bara goda utan också lätta att tillaga för att slippa helgstressen i köket.

      – Den här menyn börjar med en variant på gubbröra med kavring. Det blir också lite trevlig bonusrätt för att ta vara på matjessillen. Som varmrätt har vi värmländsk grillad ryggbiff med dragonkräm och som dessert en sabayonne på färska jordgubbar, säger köksmästaren Roger Björkman.

      Foto: Jeanette Dahlström

      Färre värmländska barn överviktiga

      Övervikt och fetma hos barn har minskat något de senaste åren, men fortfarande är en av fyra elever i årskurs fyra överviktig.

      – Vi ser en positiv trend, det är för tidigt att dra några slutsatser men jag tror att medvetenheten kring det här med generellt arbete mot övervikt och fetma har ökat, säger Lisbet Engh, länssamordnare medicinsk elevhälsa.

      Samtidigt är sommaren en period som ofta innehåller mycket socker i form av söta drycker och många utflykter med fika under sommarlov och semester.

      – Unga idag överkonsumerar livsmedel med för mycket socker men det handlar framför allt om att de rör på sig för lite, säger Jannette Grahn Vera som är dietist inom barnhälsovården.

       

      Nu börjar Saluhallen ta form

      Den 25 augusti slår portarna upp för Karlstad Saluhall. I bottenvåningen på Handelskvarteret Valvet byggs det just nu för fullt för att göra klart för de omkring 50 handlare som ska husera här.
      – Vi ska vara en mötesplats där man möter handlarna och får inspiration, säger Virginia Ullström, saluhallschef.