Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: mars 2014

      Hos Jensens blommar sommaren

      jensens blommor

      Ett hav av gula, lila, blåa blommor och en fantastisk blomdoft. Det möter besökarna just nu i Lena Jensen och hennes syskons stora växthus på Hammarö.
      Penséerna säljs för fullt och sommarblommorna står i startgroparna.
      Foto: HP SKOGLUND

      Här är det mycket stor risk för föroreningar

      Oljehamnen och Blombacka bruk i Karlstad och Uddeholms kemiska i Skoghall. Det är några av de platser där länsstyrelsen i Värmland bedömer att det är mycket stor risk i deras hela listan över potentiellt förorenade platser.

      Författaraftnarna succé på residenset

      Författaraftnarna drar fulla hus på residenset och landshövding Kenneth Johansson har fått precis den öppna mötesplats för kultur och andra aktiviteter han sökt. Ett bra sätt att sprida värmländska författarskap och litteratur, menar han.

      Frivilliga hypnotiseras på scen i Karlstad

      Dan Ahtola är underhållare med en annorlunda inriktning – han bjuder upp frivilliga på scen och hypnotiserar dem. Någon tror att skorna är deras keldjur, andra hypnotiseras att tro att deras tatueringar flyttat på sig.
      På lördag uppträder estradhypnotisören på Arenan i Karlstad.

      Kämpig ekonomi för de kommunala skolorna

      Det är en konstant kamp för skolorna att nå ekonomisk stabilitet. Men senaste bokslutet från Barn- och ungdomsnämnden visar ett totalt överskott på 14,3 miljoner kronor. Särskolan går dock minus med två miljoner.

      Sommarjobb till alla födda 1997

      Det finns 157 ungdomar födda 1997 på Hammarö. Alla får ett kommunalt sommarjobb under några veckor om de vill.
      – Det är mycket generöst, men ett ställningstagande kommunen har gjort. Man vill ge ungdomarna chansen att komma ut och testa på att jobba och tjäna lite pengar, säger Klas Johansson, enhetschef på Arbetsplats Hammarö.

      Krismottagningen firar tio år i Karlstad

      Hos tioårsjubilerande krismottagningen för män i Karlstad ser man att allt fler av dem som söker deras hjälp också utövar våld i hemmet. Inte för att våldet har blivit vanligare i samhället utan för att man blivit rekommenderade av andra män som gått den vägen tidigare.

      Stort intresse när Gräsdalen utvidgas

      Bygg, bil och lager är några branscher som nu köar för att få bygga på de nya tomter som skapas på östra Gräsdalen. Området ska växa med 15 000 kvadratmeter industrimark.

      Hjärtan som jagar allena

      Vissa böcker upptäcker man sent! Hjärtat jagar allena av Carson McCullers gavs ut redan 1940 men kom i nyutgåva 2013 med ett upplysande förord av Monika Fagerholm. Läsningen har lämnat lång eftersmak.
      Carson McCullers var bara 23 år när boken kom ut. Redan som trettonåring hade hon strukit bort sitt förnamn Lula. Lula Carson Smith växte upp i djupaste södern i USA och tjugo år gammal gifte hon sig med Reeves McCullers som liksom hon drömde om att bli författare.
      Hjärtat jagar allena blev en omedelbar succé och recensenterna frågade sig hur en så ung människa kunde veta så mycket om livet.
      Tiden är 1938-39 i Georgia, USA. Vi får följa fem ensamma människors sökande efter en mening med livet. Det är den unga flickan Mick, tretton-fjorton år gammal, som växer upp i en fattig men godhjärtad storfamilj. Mick är begåvad och mycket musikalisk – hon sköter sina småsyskon och dagdrömmer om allt hon ska uträtta när hon blir stor. Hon ser allt som händer runtomkring men har ingen som hon kan dela sina tankar med. Jag inbillar mig att hon har många av Carson McCullers egna drag.
      En annan drömmare är den alkoholiserade grovarbetaren och bolsjeviken Jake Blount, full av idéer som han är oförmögen att förverkliga. Blount hänger dagligen hos kaféägaren Biff Brannon, en vänlig och gåtfull person och lika ensam och kontaktsökande.
      Den fjärde huvudpersonen är den svarte läkaren och idealisten Dr. Copeland som offrat sin familjelycka för att hjälpa och förgäves upplysa sina godtrogna och vidskepliga medbröder. Romanen gestaltar de färgades rättslösa situation i den tidens södern mycket starkt.
      Den person som alla dessa drömmare söker sig till är den dövstumme Mr. Singer. Genom sitt sätt att lyssna och ständigt vara tillgänglig tröstar han dem och ger deras liv en viss mening. Själv törstar och längtar Mr Singer efter den ende vän han kan kommunicera med, den dövstumme Antonapoulos, som han i många år delade bostad med. När Antanapoulos dör rasar Singers värld.
      Skarpt men ömsint tecknas ett myller av gestalter kring dessa huvudpersoner.
      Tonen är osentimental, stillsam. Carson beskriver ett stillastående, outvecklat samhälle där man tappat tron på förändring till det bättre. De rika, välmående, skymtar bara, som till exempel när Mick smyger sig till de välbärgade kvarteren för att genom de öppna fönstren lyssna på deras radioutsändningar. Oförglömlig är scenen där hon hopkrupen bakom några buskar smyglyssnar på Beethovens tredje symfoni.
      Min pappa Ann-Christine. Esters pappa Åke har också ett ensamt jagande hjärta. I nästan 60 år har han burit på sin stora hemlighet. I 60 år har han dolt att han känt sig som kvinna men nu går det inte längre. Kyrkoherden Åke, Esters underbara pappa, tvingar sin omgivning att acceptera hans läggning. Det blir början på en svår anpassningsprocess för familj och församling när han avslöjar sin hemlighet. Ester Roxberg berättar om sin egen svårighet till acceptans i boken Min pappa Ann-Christine. Roxberg har tidigare bland annat gett ut den starka ungdomsboken Antiloper.

      Våga skapa utanför trygghetens famn

      Jag har sagt upp mig. Inte från krönikerandet i den här eminenta tidningen, utan från mitt vanliga jobb. Och startar nu eget företag. Det har lett till två funderingar.
      Vi har det för bra som anställda och det är banne mig inte enkelt att starta eget företag.
      För ett drygt år sedan stod jag på en scen på en båt ute på ett böljande hav och ledde en diskussion mellan företagare, politiker och representanter för offentliga organisationer. Snacket gick ut på att vi måste få fler att starta företag, inte minst med tanke på att 4 av 5 jobb skapas i företag med färre än tio anställda.
      Jag själv hade umgåtts med tanken på att starta eget ett tag men en massa annat kom emellan. Men det var när jag ställde frågan till en egenföretagare som sagt upp sig från en ledande position på ett välmående företag om hur man vågar ta steget att gå från en trygg anställning till att starta eget som allt föll på plats för mig.
      Magnus svar: Vad kan vara tryggare än att själv ha koll på varenda krona som kommer in, och varenda krona som går ut ur företaget. Ett lika bra som givet svar.
      Men varför startar inte fler företag, då? Vi läser ju trots allt rapporter vecka in och vecka ut som berättar om den ekonomiska osäkerheten, varsel och uppsägningar. Jo, därför att vi har det förbannat bra som anställda.
      Och här är det på sin plats att säga att jag är medveten om att det finns väldigt många därute som sliter ont, inte minst inom vård och omsorg, men det finns också väldigt många som har ett minst sagt behagligt arbetsliv. En handfull tusenlappar i träningsbidrag, gratis frukost, rätt att träna på arbetstid och fri flextid och möjlighet till komp. Så varför riskera detta i gengäld mot att själv behöva dra in de nödvändiga slantarna till löner, hyra och försäkringar?
      Mitt svar är samma som Magnus, jag vill ha koll, kunna styra min egen vardag och framför allt se vad jag går för.
      När det kommer till att starta företag kommer jag att tänka på en annan vän.
      Han blev sjuk och konstaterade krasst att du måste vara jävligt frisk om du ska orka ta dig in igenom systemet till sjukvården. Väl där är det bra, problemet är att ta sig dit. Ungefär så upplever jag det att starta företag. Jag tvingas fylla i lika mycket papper, ha kontakt med lika många myndigheter och satsa lika mycket i kapital som  Volvo. Och det fortsätter månad in och månad ut. Min momsredovisning ser exakt likadan ut som Ikeas.
      Om nu politikerna menar allvar och vill att fler ska starta företag kanske man skulle fxundera kring detta. För startas företag skapas arbetstillfällen –  inte enbart på bolagsverket –  och det är bra för alla.

      Jämställdhet är en viktig valfråga

      3,6 miljoner skiljer i livsinkomst mellan en genomsnittlig man och en genomsnittlig kvinna. Detta beror till del på den könsuppdelade arbetsmarknaden. Det beror också på att män jobbar mer medan kvinnor exempelvis tvingats till ofrivillig deltid. Den stora löneskillnaden mellan män och kvinnor har också att göra med det skeva uttaget av föräldraförsäkring, som rustar män för karriär och kvinnor för att ta ett större ansvar hemma. Ytterligare en del av de 3,6 miljonerna går bara att hitta förklaring till i ren och skär diskriminering.
      Men även på närmare håll ser vi betydande skillnader mellan män och kvinnors livsvillkor. Nyligen uppmärksammade Karin Vangstad i Karlstad genom inlägg på facebook i vilken omfattning män och kvinnor skildras på de värmländska tidningarnas sportsidor. Resultatet var nedslående. Enligt henne var en överväldigande majoritet av alla idrottare som syntes på sportsidorna män.
      Det är dessvärre inget unikt. Diskussioner kring idrottstiderna i sporthallarna har länge varit en het fråga i kommuner över hela landet. Där är allt som oftast fallet att de populära tiderna i hallarna ges till “pojktider” och de mindre populära tiderna går till flickors sportande. Inte heller konstigt att idrottande kvinnor då lägger ner sitt utövande när de kommer upp i åldrarna.
      Att man kan förvänta sig ett visst överskott av män på sportsidorna i Värmland på grund av mansdominerade lagidrotter och framgångsrika värmländska lag är förstås en invändning. Men allt som oftast handlar det om att inte ha sina genusglasögon på sig. Framgångsrika kvinnor inom olika idrotter finns det gott om, även i Värmland. Det handlar dock om att lyfta blicken och vidga fokus till att inkludera andra sporter än de största drakarna, men även se de framgångsrika kvinnor i stora sporter som exempelvis fotboll.
      Några som lyfter blicken in i framtiden är FBK. Färjestad startar nu damhockeylag. Det är verksamheten i anrika Skåre BK som tas upp i FBK, med den äran. Det är riktigt bra för sporten damhockey att en storklubb som Färjestad nu väljer att vidga verksamheten och bli mer inkuderande. Det är också bra för varumärket Färjestad. Mer eller mindre inskränkta uttalanden från företrädare har tidigare gett bilden av en machokultur utan större intresse för omvärlden. Detta beslut, att även inrymma damhockey, lägger en bra grund för att bryta nidbilden.
      Det ökade intresset för jämställdhet är ingen fluga. Det är en ökad medvetenhet i samhället som kommit för att stanna. Politiker och partier gör bäst i att ta jämställdhetsfrågan på allvar. Inför valet i höst behöver politiken kunna svara på frågor om vad vi kan och bör göra för att minska och radera lönegapet mellan män och kvinnor, hur mäns våld mot kvinnor ska elimineras och hur pojkars nedåtgående resultat i skolan ska kunna brytas. Jämställdhetsminister Maria Arnholm lyfter precis dessa frågor som några av de absolut viktigaste jämställdhetsfrågorna Sverige står inför. Det bådar gott för framtiden.

      Här förvandlas Karlstad till Toscana

      Utanför Medborgarskolan i Karlstad vräker regnet ned. Men innanför väggarna är det som en varm fredagskväll under Toscanas sol. Senaste träffen inom arrangemanget Caffè Italiano lockade uppemot 20 Italien-fantaster.

      Nya krogar lockar äldre och köpstarkare publik

      Nya krogar lockar äldre och köpstarkare publik
      Inom Karlstads krogvärld satsas det nu på en mognare publik. Cava 42 och Bröderna Olssons Elektriska är två nya krogar som snabbt blivit populära bland publik som passerat 30-strecket.
      – Det är en köpstarkare publik, säger Claes Nordsäter, platschef för Nöjesfabriken och Cava 42.

      Efter 41 tveklösa år lämnar Lena Fries Karlstads universitet

      Lena Fries hann nästan bli en egen institution efter att ha stöttat studenter på Karlstads universitet under fyra decennier. Nyligen gick hon i pension och har fortfarande inte riktigt landat i den rollen.

      Tioåriga Yogaskolan ser snabbt växande yogatrend

      För 20 år sedan började Hanna Staaff utöva yoga. För tio år sedan började hon arbeta med det på heltid och flyttade Yogaskolan till egna lokaler längs Västra Kanalgatan. Här berättar hon om den snabbt växande skaran utövare.