Senaste tidningen från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 640 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: januari 2014

      Det är högtryck för skidskolorna

      skidskola

      Skidskolan samlar 200 barn varje vecka i Bryngfjordsbacken och det står över 70 i kö för att få vara med.
      – Det är väldigt roligt och bra stämning, säger Ulrika Sewik från skidskolekommittén i Karlstads slalomklubb.
      Foto: HP SKOGLUND

      Polisen väntar på nästa inbrottsvåg

      Villainbrotten nådde i november all time high i Värmland. Bland de som har drabbats är familjen Hansen på Färjestad. Alla smycken som Tommy Hansen gett sin fru under 40 års äktenskap blev stulna. Sedan den vågen drog förbi var det markant färre som fick påhälsning av tjuvar.
      – Nu väntar vi bara på nästa våg. Den kommer, säger analytikern Mikael Skoglund på Värmlandspolisen.

      Fattiga kvinnor fick bo i pampiga Malmgården

      När skyddsnäten inte räckte till och fattigvården ogärna användes av kvinnor som tidigare haft det bättre ställt, blev Malmgården i Klara en lösning. Den byggdes för denna kategori, pauvres honteux och inleder nya artikelserien ”Tio hus i Karlstad”.

      Prinsen till rallyfesten

      Prins Carl Philip är prisutdelare när Rally Sweden avslutas med målfest på Stora torget lördagen den 8 februari. Stig Blomqvist är dragplåster i historiska delen.

      Fredrik tar Karlstad in i årets WRC-rally

      Karlstad har faktiskt en förare i WRC-klassen under Svenska rallyt. Möt 22-årige Fredrik Åhlin som tidigare bland annat haft framgång i junior-VM och för andra gången deltar i tävlingen på hemmaplan och för första gången i WRC.

      Höstens platsbrist löst för skolbarnen på Hammarö

      Bärstadsskolan kommer inte att vara färdig till nästa läsår. Därför har skolpersonal och föräldrar på Hammarö oroat sig för hur man ska lösa platsbrist under hösten. Nu verkar man ha hittat en lösning.

      Osäkert om träden på Älvgatan får bytas ut

      Kommunen vill ta ner två tredjedelar av trädallén utefter Älvgatan eftersom de håller på att dö. Därefter vill man ersätta dem med andra träd. Men länsstyrelsen är mycket tveksam.
      – Alléer tar man inte ner hur som helst, säger Lars-Ove OIsson, chef för enheten för miljöskydd och förvaltning på länsstyrelsen i Värmland.

      Christian Edwertz ny krönikör i KT

      Christian Edwertz är ny krönikör på Karlstads-Tidningen. Till vardags jobbar han på reklambyrån Ord & Bild i Karlstad som digital strateg och med PR.

      Brothers & Sisters läggs ner i Duvan

      Herr- och dammodebutikerna Brothers & Sisters lägger ner verksamheten i Galleria Duvan och utförsäljning pågår.

      Supervalåret märks på vårens etiska pubar

      I år är det val både i EU och i Sverige. Det ville arrangörerna ta fasta på när man planerade vårens etiska pubar. Vid den första läser politiskt engagerade personer ur föreställningen Det är dyrt att vara fattig och samtalar efteråt. Vid nästa pub medverkar tidigare riksdagsledamot Solveig Ternström. På vårens sista deltar Monirah Hashemi som arbetar med kvinnogrupper i Afghanistan.

      Nu kan Skåreborna själva öppna sitt bibliotek

      Skåre blir först i Karlstad med ett meröppet bibliotek. Det innebär att de själva kan låsa upp biblioteket på tider det inte är öppet.

      Seniorernas Hus blir ett danspalats

      Soladansen är namnet på den nya satsningen på pardans som Ann-Sofi Bengtsson ikväll drar igång i Seniorernas Hus.

      Ett jobb – det är lösningen

      Det var 16 000 personer som slöt upp i Kärrtorp. Och vi var drygt 3 000 Karlstadsbor som manifesterade för mångfald sista söndagen i december. Det kanske är väldigt många. Eller så är det egentligen inte alls så många som vi lurats tro. I Stockholm med omnejd bor det ett par miljoner människor ändå var det alltså inte fler än 16 000 som gav sig ut till den södra förorten.
      Och även om 3 000 personer inte utgör mer än ett par procent av alla i och runt Karlstad som skulle kunna ha deltagit den där höstiga söndagen så är det inte antalet som bekymrar mig.
      Det bestående minnet, förutom hur långt tåget faktiskt var, är hur lika alla var. Det var medelåldersmänniskor i trendiga funktionskläder med 2,1 barn i precis lika fina och funktionella plagg.
      Och vi hälsade glatt på varandra, vänner, bekanta, kollegor och andra fotbollsföräldrar. För vi känner ju varann. Men var befann sig de som inte ser ut som oss? De som står för just den mångfald som vi säger oss omfamna och uppskatta. Människorna som tagit sig till vårt land och inte bara berikar (vägrar låta rasister sno det ordet) det kulturellt utan även bidrar till dess utveckling.
      Eftersom jag har den stora turen att vara vän med Andreas, Hanna, Karin och Susanne som arrangerade mångfaldsmarschen vet jag att de gjorde sitt yttersta för att få så många som möjligt att känna sig välkomna och delaktiga, och de gjorde det med den äran. Och detsamma gäller andra initiativ som tas för att öppna upp vårt samhälle, och det är tur att dessa engagerade människor finns, men vi måste också vara ärliga och inse att någonstans brister det.
      Problemet är inte huruvida ett tåg för mångfald är fyllt av världens alla färger eller inte. Nej, problemet är att det är så här det funkar på de flesta ställen i Karlstad. Det spelar ingen roll att vi har seminariedagar, konferenser och mer eller mindre ordnade mingel där vi diskuterar möjligheterna och potentialen i att folk från andra länder har flyttat hit. Eller som när vi sitter och konferensfikar och nickar hummande åt övertygelsen om vinsterna och lönsamheten med att ha arbetsplatser med människor med olika bakgrund. Det sker ju ändå inte någon förändring. Vi väljer ändå att anställa någon som vuxit upp där vi vuxit upp, bor på samma gata eller som pluggat i samma skola.
      Så om inte konferenser och kurser är lösningen, vad gör vi? Ska vi bjuda in de här andra svenskarna ännu mer, vara ännu trevligare och förstående? Nej.
      Det ska vi naturligtvis inte. De behöver exakt samma sak som du och jag. Ett jobb.
      Och jag tror inte en enda medelbegåvad svensk behöver gå någon mer kurs för att förstå det. Däremot måste någon gå i bräschen, visa vägen och öppna upp för andra människor än de som vi är mest bekväma med.
      Enda problemet med lösningen är naturligtvis att jag inte kommer känna mig lika unik, men det bjuder jag så gärna på.

      Den stora oredan i Årjängs kommun

      Det är ett tragiskt skådespel som visats upp i Årjängspolitiken. I veckan nådde det sin kulmen då kommunalrådet Katarina Johannesson (c) till sist insåg att det var omöjligt för henne att sitta kvar. Hon och övriga nämndordförande för Centern har begärt att få bli entledigade från sina uppdrag.
      Det är svårt för utomstående att till fullo förstå hur Centern har lyckats att totalt bränna alla broar och göra sig omöjlig som samarbetspartner. Traditionellt har Centern i Årjäng varit ett mycket starkt parti. I samtliga val utom två sedan 1970 har man varit största parti. Undantagen är 1985 och 2010. Ofta har Centern och Folkpartiet tillsammans haft majoritet i fullmäktige och kunnat styra kommunen. Starka politiker som Centerns Kjell Ericsson och Folkpartiets Runar Patriksson har kunnat se till att det funnits majoritet för den förda politiken.
      Men kanske är det just detta att man har varit ett så dominerande parti som har blivit problemet. Katarina Johannesson tog över som kommunalråd 2008. I valet 2010 gjorde Centern sitt sämsta val sedan storkommunen bildades. Socialdemokraterna är idag betydligt större än Centern. Men insikten att man minskat så kraftigt tycks inte ha trängt in i centerpartisterna, utan man har trampat vidare som om man hade egen majoritet.
      Först lyckades man spräcka samarbetet inom den borgerliga alliansen. Centern anammade socialdemokraternas skolpolitik och lade ner byskolor, trots att en folkomröstning gav en klar majoritet för nejsidan. Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna bildade som en följd av detta Nya Alliansen.
      Därefter har Centern styrt med Socialdemokraternas nådiga bifall. Men även detta samarbete sprack, när centerpartisterna försökte sparka skolchefen trots att ett sådant beslut inte var förankrat i någon politisk majoritet i kommunen.
      Nu saknar Årjäng politisk ledning, även om socialdemokraten Kristina Kristiansson tillfälligt har fått ta över kommunalrådsposten. Den positionen har hon dock bara i kraft av att ha flest tjänstgöringsår i kommunstyrelsen. Ett nytt kommunalråd och nya nämndordförande måste snarast väljas av kommunfullmäktige. Dessa kommer att ha sina uppdrag till årets slut.
      Socialdemokraterna kommer säkert att vilja ha Daniel Schützer som kommunalråd, men samtidigt kan man inte bortse ifrån att det finns en stor borgerlig övervikt i kommunfullmäktige, även om detta inte har varit en fungerande majoritet. Ett blocköverskridande samarbete mellan Socialdemokraterna och Nya Alliansen verkar mindre troligt, eftersom konflikten kring skolfrågan inte kan sägas vara löst.
      Kanske är det bästa att Folkpartiets Lars Gustafsson får ta över kommunalrådsposten fram till valet. Nya Alliansen har trots allt ett väl etablerat samarbete.
      Valrörelsen i Årjäng kommer att bli synnerligen intressant att följa. Valnattens röstsammanräkning kan bli en rysare för Centerpartiet.

      Tysk träbildhuggarmästare finner inspirationen i Väse

      Hartmut Hoven

      Väse gamla skola är inte bara kafé, det är träbildhuggeri och finsnickeri också. För hit har tyske träbildhuggarmästaren Hartmut Hoven flyttat sitt exklusiva hantverk.
      Foto: HELENA DAHLGREN