• Just nu!

    Prenumerera på Karlstads-Tidningen för halva priset.

    199 kr / 6 månader

  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 57 kr/mån
      4 mån, 284 kr
      6 mån, 398 kr
      12 mån, 684 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: november 2013

      Revansch för vardagsvillan

      hus

      Vardagsvillorna tar revansch. De har länge  ignorerats inom facklitteraturen. Tills nu då de lyfts fram i praktverket ”Så byggdes villan”. Den inspirerade oss till en tur genom Karlstads villabebyggelse med stadsbyggnadsantikvarie Terese Myrin som ciceron.
      Det var på 1890-talet som de första villaområdena i Sverige anlades. Förutsättningarna för att kunna bo utanför stadskärnan var kommunikationer.
      Man ville komma bort från trångboddhet och osundhet i dåtidens städer och Djursholm var Sveriges första egentliga villaområde. Vilket var Karlstads?
      – Strand är ett tidigt villaområde där de första villagatorna är äldst. Här finns Karlstads största koncentration av äldre villabebyggelse från tiden fram till och med första världskriget.
      Här blandas villor i panelarkitektur med jugend och nationalromantiska villor. Det var runt sekelskiftet 1900 som ägarna till Strands herrgård började sälja tomter för villabyggande.
      Andra tidiga områden är Kvarnberget och Herrhagen där det byggdes lite hipp som happ efter stadsbranden 1865. På Muraregatan 7 finns ett av dessa hus kvar.

      Foto: Sanna Emanuelsson

      Få villor att välja på

      De som är sugna på att köpa en villa i Karlstad med omnejd har inte haft mycket att välja på under hösten.
      Utbudet av villor har varit skralt. En teori till varför det är så är att bostadsrätterna i Karlstad ökat kraftigt i pris och nu närmar sig villapriserna.
      – Och då kan det vara så att villaägaren ställer sig frågan: Varför ska jag betala lika mycket för en bostadsrätt? Det blir ett mentalt hinder, spekulerar Kristoffer Kullberg, mäklare och franchisetagare på Fastighetsbyrån i Karlstad.
      För i början av året steg priserna på bostadsrätter i Karlstad kraftigt, från cirka 12 000 kronor per kvadratmeter till 15 000 kronor per kvadratmeter i snitt. Kristoffer Kullberg förklarar att de 20-25-procentiga prisökningarna kan ha berott på att människor nu köper nyproducerade bostadsrätter igen.

      Fåtal fristående skolor godkänns

      Åtta ansökningar hade lämnats in om att få starta fristående skolor eller utöka sin verksamhet i Karlstad under läsåret 2014-2015. Enbart två av dem godkändes av skolinspektionen.
      Ifjol lämnades 414 ansökningar in om att få starta fristående skola eller utöka sin verksamhet Sverige. Betydligt färre än 2010-2011. Sedan dess har barnkullar krympt och gymnasiereformen införts med nya krav på vad utbildningen ska innehålla. Det är också fler som har fått avslag i år än året innan.

      Nej till lägenheter vid Seminarieparken

      Ett medborgarförslag lyfter fram tanken på lägenheter intill Seminarieparken. Nej, säger stadsbyggnadsförvaltningen.
      Mellan Mariebergs villaområde och Seminarieparken finns en park som i ett medborgarförslag anses dåligt utnyttjad. Därför borde den kunna bebyggas med nya lägenheter eftersom det råder brist på sådana i Karlstad, menar förslagsställaren.
      Stort värde
      Men detta håller inte stadsbyggnadsförvaltningen med om. I detaljplanen är detta parkmark och olämplig att bebygga.

      Köpfest när XXL öppnade

      Sällan har väl ordet köpfest passat bättre än när sport- och fritidsvaruhuset XXL invigdes i Välsviken på onsdagsmorgonen. 8 000 besökare väntades under dagen.
      Ballonger och lång, ringlande kö, markerade att XXL öppnat sitt 13:e varuhus i Sverige. Redan klockan sju slogs portarna upp och för att hålla de köande på gott humör i kylan bjöds på kaffe.
      Väl inne i de 4 000 kvadratmeter stora lokalerna blev det stor rusning till de extraprissatta varorna. Varuhus- chefen Christian Granberg konstaterade nöjt att man fått en flygande start.

      En fullspäckad jul för Mattias

      Det är en hektisk period just nu för Mattias Pettersson. Snart är det premiär gör familjeföreställningen Jakten på Juleskurken med honom som Piprensaren. Samtidigt gör han julshower med sitt Starboys. Dessutom har han nybliven pappa för fjärde gången.
      • Har du alltid varit artist?
      – Jag har stått på scenen sedan högstadiet men har ingen formell utbildning, det har bara hänt. De senaste fem åren har jag jobbat som artist. Jag har jobbat med annat också som undersköterska, lärarvikare och skyltmakare. Jag utbildade mig även till gymnasielärare på universitetet men hoppade av när det började gå bra för Starboys, säger Mattias Pettersson.

      Ledningen repareras med hjälp av bypass

      Den senaste vattenläckan på Hammarö var en ödets ironi. Den skedde nämligen bara ett par veckor innan den nya bypassledningen skulle tas i bruk för att ersätta huvudvattenledningen under reparationstiden.
      Hammarö får sitt dricksvatten från Karlstad via Sörmon. Det når ön dels via sjölagd ledning till Bärstad, dels via nedgrävd huvudledning längs Knappstadleden.
      80 procent av befolkningen är kopplade på huvudvattenledningen, cirka 12 000 personer.

      Rallynästet som blev danspalats

      När OK för 40 år sedan invigde sin nya anläggning på Höjdgatan var det deras största och modernaste motorhotell i landet. Sedan dess har det som nu heter Gustaf Fröding Hotell gått från rallynäste, via bananklubb, till dansbandspalats. Ingela Bissman, som nästan har jobbat där sedan starten, och hotellchef Hanna Åkerstedt vägleder oss genom åren.
      Den 22 november 1973 invigdes hotell- och konferensanläggningen på Höjdgatan. Bakom projektet låg bränslekoncernen OK som expanderade. Man byggde en toppmodern bensinstation längre ner i backen och ett motorhotell uppe på kullen, deras då största motorhotell.

      Kvalitetsjournalistik behövs även lokalt

      Nyheter konsumeras på helt andra sätt i dag än tidigare. Utvecklingen har gått fort. Människors nyhetsvanor har gått från papperstidningar och fasta sändningstider till att ta del av nyheter via webbens olika kanaler. Unga personer konsumerar korta filmsekvenser i högre utsträckning och annan media i betydligt lägre utsträckning.
      Papperstidningarna lever i tuffa tider något som inte bara påverkar pappersproducenter utan också tillgången till kvalitetsjournalistik. Redaktionerna minskar landet över, journalisterna förväntas i allt högre grad bemästra fler områden och fördjupning riskerar hamna på undantaget.
      När läsandet av papperstidningar minskar och utvecklingen av motsvarande webblösningar med tillräckligt hög kvalitet dröjer hamnar mediebolagen med minus på kontot. Det har varit svårt för de flesta tidningsbolagen att hitta fram till webblösningar som människor är villiga att betala för. Tendensen som funnits att det vi kan läsa på nätet ska för den enskilde vara kostnadsfritt försätter mediebolagen i knepig sits. Bristande lönsamhet leder till effektiviseringar och på många håll prioriteras inte vare sig ledarsidor eller fördjupande kvalitetsjournalistik.
      En allvarlig aspekt är att den lokala bevakningen blir lidande. Ett mer gränslöst konsumtionsmönster är något i grunden positivt. Men det är risk för mediebolag i små och medelstora städer och regioner att snabbt tappa bärkraft för att upprätthålla kvalitetsjournalistik. Regional och lokal bevakning har möjlighet att upprätthålla tryck på lokala och regionala makthavare. Förståelse för och kännedom om områden och skeenden inom Karlstad och Värmlands politik, näringsliv och samhälle förbättrar den bevakningen.
      Att kraftsamla nyhetsområden till olika regioner är säkert i grunden klokt. Men dessa regioner bör ju dock inte bli för stora utan att kunna behålla granskande kvalitetsjournalistik på annan nivå än storstäderna. Bland annat TV4 genomgick en dylik förändring för några år sedan där Värmland tyvärr tappade stort. SVT:s regionala enhet är därför helt nödvändig för en adekvat bevakning av Karlstad och Värmland och dess intressen.
      Demokratin förutsätter mediejournalistik med hög kvalitet för granskning av allt från folkvalda till annan samhällsviktig verksamhet. Detta är lika viktigt på lokalt plan som på nationell nivå. Sverige behöver även i framtiden någon form av mediestöd som garanterar Sveriges invånare kvalitetsjournalistik i hela landet. Men även åtgärder som kan förbättra förutsättningen för ökad lönsamhet för mediebolagen. Dessvärre är byråkratin trögare än den medieverklighet som råder. Risken är att när vi väl har ett nytt modernt mediestöd på plats så är det för sent.

      Den portugisiska maran

      Gäääääsp! Huvudet är väldigt tungt när jag ska skriva den här krönikan, dagen efter att det svenska fortbollslandslagets förlust som gjorde att de får stanna hemma från VM-slutspelet den här gången. Den portugisiska maran har ridit mig hela natten. Som i Steven Kings skräckis It, Det på svenska, har Ronaldos huvud återkommande dykt upp i mina mardrömmar iklädd samma hånflin och clowndräkt som Kings monster. Det var Zlatan mot Ronaldo i de här två matcherna och portugisen vann med 3-2. Synd när Sverige äntligen spelade riktigt bra under VM-kvalet.
      Nu närmar sig också lucia och jul med stormsteg, åtminstone här på redaktionen. Ute hoppas jag vädertrenden ska vända. Ge mig 20 minus och två meter snö och storm så börjar jag också få lite julkänsla.
      På vägen hem en dag satt jag och försökte komma ihåg vad man själv gjorde när det vankades jullov på 1970-80-talen. Mobiltelefonen kvar knappt uppfunnen. Det skulle dröja ytterligare några år innan man skulle få råd att köpa sitt första tv-spel och ännu senare sin första hemdator.
      Nej, att sitta och uggla inomhus var inte aktuellt då. Man skulle ha fått mask i hela kroppen. Var det snö, som man i efterkonstruktionen intalar sig att det var, så letade man upp någon kompis och umgicks på riktigt, inte digitalt. Vi åkte pulka utan vare sig vett eller frostkänslor. Jag slog sönder en framtand på det sättet och rev upp ett sår på magen med snowracern som jag just hade fått i julklapp. Var det mycket snö grävde vi grottor i drivorna. Eller så åkte kompisar och familjen till sjön och isfiskade, drack varm choklad och käkade korvmackor. Underbart!
      Då var SVT:s två kanaler och dess jullovsprogram det enda alternativet. Scooby Doo var min stora julfavorit. När det var avklarat redan klockan 10 var det bara att dra på sig overallen och ge sig ut. När mörkret föll hängde man dyngblöta kläder, vantar och mössa på tork med förhoppning att de skulle hinna torka innan nästa anfall i snön dagen efter. Därefter satte man sig med varmt te i en mugg framför kvällens barnprogram och samtidigt försöka värma det frostvärkande fingrarna.
      Det var bättre förr. Och var det inte bättre förr så var det åtminstone roligare förr.

      Sådan dotter – sådan mor … eller är det tvärs om?

      För några veckor sedan kom min dotter hem från skolan med uppgift att skriva en krönika. Det är inte alltid jag kan hjälpa henne med läxor, men denna gång kände jag mig hyfsat bekväm med ämnet.
      Jag försökte förklara att en krönika kan beskriva en händelse eller en företeelse som krönikören reflekterar över. Den ska vara personlig och inte ett referat. Personligen tycker jag att det är bra om man även lyckas få till en liten knorr på slutet.
      Efter denna lilla lektion var det bara att komma på en händelse som hon ville berätta om. Suck, pust och stön! Ta vad som helst, sa jag.
      Nästkommande kväll skrev Annie det här:
      Det är många fördelar med att ha fyllt 15.
      Jag har äntligen fått tagit moped körkort, den efterlängtade navelpiercingen sitter där den ska och sist men inte minst så har min garderob blivit mer varierad. Hur är det möjligt undrar du? Jo, på grund av att jag och mamma numera drar samma storlek på vissa kläder och skor. En gång i våras köpte mamma en tröja som hon stolt visade upp. Självklart la jag märke till denna otroligt snygga och faktiskt ”ungdomliga” tröja. Jag hade redan smått börjat planera hur jag på morgonen efter skulle sätta den på mig utan att hon skulle lägga märke till det. På morgonen, som planerat, smög jag in som en liten tyst och smidig ninja till hennes garderob och hoppades på att den skulle ligga där. Och rätt hade jag. Där låg den och väntade på mig!
      Fort som ögat ryckte jag den och nästan sprang tillbaka in på mitt rum. Mamma hade redan åkt till jobbet när jag gick ned, så planen gick som smort. Det var inget mer med det tills det var lunch i skolan. Då var olyckan framme. Jag gjorde det som absolut inte skulle få hända. Jag spillde. En halvstor brun fläck mot det vita tyget mitt på magen! Dagen gick och jag kom hem. Direkt gick jag med tröjan till tvättkorgen och placerade den smutsiga tröjan längst ned i högen. Sedan tänkte jag inte mer på det. Konstigt eftersom det brukar vara mamma som tvättar… Två dagar efteråt sprang mamma runt som en liten iller och letade efter något. Hon skulle på tjej middag och var stressad. Hon kom inrusande på mitt rum och undrade ifall jag hade sett hennes nya tröja?!!
      I morse när mamma hade åkt till jobbet rusade jag runt som en liten iller och letade efter mina boots… Ikväll lovade vi varandra att fråga först innan vi ”lånar” av varandra.
      Krönikör, Annie Elwin 9H
      Visst har jag stöttat henne lite i kompositionen, men det är hon själv som skrivit.
      Jag är så stolt!
      Nu kanske du undrar om hon vet att hennes krönika är publicerad i Karlstads-Tidningen? Jaaa, självklart, vi har ju lovat att fråga varandra…

      Därför vill de bli Värmlands Lucia 2013

      Webbetta4613
      I förra veckan avslöjade vi de fem finalisterna till Värmlands Lucia 2013. Denna vecka berättar Nathalie Lövgren, Hanna Ingman, Caroline Blomberg, Karin Bergqvist, och Ellen Ögren lite mer om sig själva. Vilka de är och varför de vill delta i omröstningen.
      Foto: HP SKOGLUND

      Stora prisskillnader för att byta däcken

      Halkan väntar runt hörnet och det är hög tid att byta till vinterdäck. KT gjorde därför en rundringning till tio lokala däckfirmor för att jämföra priser.
      Och det finns många hundralappar att tjäna.

      Speeddating för att få in en fot till jobb

      I snabb takt får de arbetslösa ungdomarna träffa fem, sex, arbetsgivare och öka sina möjligheter till praktikplats. Speeddatingen i Swedbanks och Arbetsförmedlingens regi har under åren lett till många praktikplatser.

      Hon ska göra fler fjärrvärmekunder på Hammarö nöjda

      Hammarö Energis nya vd heter Maria Pettersson. En fjärrvärmechef med ett klart uppdrag:
      – Jag ska öka lönsamheten, öka kundfokus och driva framåt.

    • Nyhetsinfo

      Har du en nyhet? Stor, liten, allvarlig, glad? Vi vill gärna ha den – först! Tipsa oss på
      telefon: 054-22 14 20,
      e-post: redaktion@kt.se