Senaste nytt från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 660 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: mars 2013

      Fira påskhelgen med höns, harar och häxor

      Webbetta1313

      Påsken står för dörren och för er som inte redan dekorerat klart och kanske vill ha lite förnyelse och tips har vi kikat på vad Karlstads butiker erbjuder.

      Foto: Eva Dahl

      Två församlingar blir en

      Snart kommer Karlstad att få en ny församling, när baptistförsamlingen och missionsförsamlingen går ihop. Det formella beslutet tas på ett möte 27 april.
      – Det handlar om resurser, det är till exempel inte rimligt att två församlingar har varsitt jättehus i stan, säger Anders Möller, pastor i baptistförsamlingen.

      Lärare vill överbrygga den digitala klyftan

      – Nu när de flesta barn har tillgång till en dator, pratar man om den andra digitala klyftan. Hur använder man tekniken?
      Det berättade bland annat Ulrika Ryan, lärare i Lund, när hon föreläste på Karlstads universitet, för lärare som ville kunna mer om digital undervisning.

      Strandvägen kan få 18 nya lägenheter

      Tre nya fastigheter med totalt 18 lägenheter vill Lundbergs bygga på Strandvägen ett stenkast från Inre hamn och Pråmkanalen.

      Mässlingsutbrott följs noga av Smittskyddet

      Det pågående utbrottet av mässling i Uppsala och Stockholms län har inte lett till någon allmän rekommendation för värmlänningar att vaccinera sig.
      – Men vi följer läget jättenoga, säger tillförordnade smittskyddsläkaren Ingemar Hallén.

      Begränsad risk för vårflod här

      Sen vår och kall vinter gör att boende längs vissa svenska älvar oroar sig för höga flöden om allt töar samtidigt. I Karlstad är den risken inte lika stor.

      Ica kanske blir granne med Coop på Nolgård

      Hammarö kommun och Ica förhandlar om ett marköp för butiksetablering söder om Coop Extra vid Nolgårdsrondellen.

      Trafikstörande vägarbeten efter påsk

      Vägarbeten i centrala Karlstad kommer att medföra störningar i trafiken. Till exempel kommer Hagabron att vara helt stängd för motorfordon under två veckor och sänkt hastighet på Hamngatan.

      Gränslös påskmat

      Låt påsken bli en gränslös mathelg. Med skånsk sill, norsk laxssås och en rysk tårta blir det både överraskande och gott.

      1001 uppfinningar från den muslimska världen

      Från tandborsten till det massproducerade pappret. Från algebra till första boken om kirurgi. Listan kan göras lång över vetenskap och uppfinningar sprungna ur den muslimska civilisationen. 31 augusti öppnar den internationella utställningssuccén ”1001 Inventions” på Värmlands museum.

      Bortkastade pengar för böter

      Plötsligt så står jag där med väskan i halsen och gråten i näven! (Det är tvärsom, jag vet, men det är lite roligare att säga på det här sättet). Jag har precis hämtat posten som jag sprättar upp och läser ”Påminnelse om ej betald p-bot”! Alltså, är det något jag tycker illa om så är det p-böter. Jag gör verkligen allt för att inte få en sådan onödig utgift. När skulle jag ha fått den?
      Jag bor på Skoghall och där är vi välsignade med gratis parkering på hela ön, du kan få böter men då har du ställt dig på en förhyrd plats eller direkt på ett övergångsställe! I Karlstad är det värre, där är man ganska nitiska, men där är jag så sällan och jag betalar alltid och är noga med att flytta bilen innan tiden går ut. Läser vidare och ser att boten kommer från Bromma flygplats och minns tillbaka när vi vinkade av äldsta dottern som reste iväg på ett tremånaders äventyr på andra sidan jorden. Många kramar och pussar gjorde att vi kom tre minuter försent till bilen men eftersom vi inte hade någon lapp på rutan så andades vi ut.
      Man har ju hört hur djävligt det är i Stockholm. När vi åker därifrån ser vi mycket riktigt en P-nisse som lappar bilar för brinnande livet och vi tackar vår lyckliga stjärna att vi klarade oss. Men icke! Tydligen var denne P-nisse en kille med svart bälte, nionde dan, i att lappa bilar. Han var så ivrig att han inte ens hann sätta lapp på rutan! Bara att bita ihop så plomberna krasar och betala.
      Just p-böter och fortkörningsböter rankar jag som de mest bortkastade pengar som finns. Naturligtvis ska man betala när man gör fel men jag känner att pengarna skulle kunna ha använts till något bättre. Fortkörningsböter har jag något lättare att ta (det har hänt två gånger på 32 år) för slår man ut böterna på alla gånger man kört för fort så blir det ju ganska billigt, som min fru påtalade sist det hände.
      Om man ändå visste att dessa böter gick till något viktigt så skulle det kännas lättare att betala. (Jag vet inte var de tar vägen men de verkar inte gå till vägunderhåll i Värmland i alla fall). Tänk om pengarna gick till välgörande ändamål i stället, då kunde det ju kännas riktigt bra med en bot av något slag. Ett annat förslag är att myndigheterna varje år tar hundra miljoner av alla böter och lottar ut en miljon till hundra lyckliga vinnare, då kunde man faktiskt kunna ta en p-bot då och då!
      När jag är inne på utgifter, dock inte onödiga, så läste jag i VF förra veckan att ett barn har kostat cirka en miljon de första arton åren. Värt vartenda öre! Jag är också väldigt glad att inte skattemyndigheterna låter oss skatta för hur mycket man älskar sina barn, då hade det ju blivit riktigt dyrt! (Ooops! Visa inte detta för finansminister Anders Borg, då kommer det som ett förslag snabbare än blixten, och jag ber i sådana fall om ursäkt).
      Glad Påsk!

      En attraktiv stad

      April är månaden då uteserveringssäsongen börjar. Folk tar sig man ur huse för att vända ansiktet uppåt himlen och njuta av varenda solstråle våren har att erbjuda. När solen visar sig mer och mer och sommarhalvåret närmar sig får människor ett kvitto på om de bor på rätt plats. En plats med tillräckligt bra lägen utomhus, som knyter ihop inne och ute, kan i stor grad öka en stads konkurrenskraft.

      Huruvida människor i en stad lyckas göra staden och platser i staden attraktiv beror på en rad faktorer. I Karlstad har kommunen under många år arbetat målmedvetet för att få till stånd en attraktiv stad som i högre utsträckning kan locka till sig folk från andra delar av världen. Inte bara som turister och studenter utan också permanent.
      Till stora delar har man lyckats väl, medan det på andra håll finns mycket kvar att jobba för. På den bra listan finns strandnära boende, palmer och blommor på gator och torg, nya och spännande flyglinjer till och från Karlstad flygplats, båtbussar och större sport och kulturevenemang med mera. På listan att förbättra finns fortfarande saker att jobba med bland annat när det gäller spretig handel, förtätning av staden, tillståndsgivning och transparens i olika processer.
      Soltörstande svenskar är förvisso beredda att genomgå allsköns vedermödor för att få en liten stund i solen. Få som är mer vana vid den varan kan tänkas sitta genom vind och kyla en tidig vårdag. Men tillgången på bra uteplatser är betydelsefullt. Allmänna områden är en del. Men i synnerhet spelar caféer, restauranger och nattklubbar en viktig roll. Här måste det finnas en generositet från beslutsfattare men också ett driv som uppmuntrar enskilda näringsidkare att knyta samman inne och ute.
      Tillståndsgivning måste hanteras skyndsamt och med stor transparens genom processen. Restauranger och nattklubbar fördubblar många gånger sin verksamhet under sommaren vilket betyder fler arbetstillfällen och fler möjligheter för unga att få in en fot på arbetsmarknaden.
      Generositet måste även finnas i synen på öppettider för såväl krog som för uteserveringar generellt. Därav är dialog med närboende helt avgörande. DJ och livemusik hör även uteserveringar till. Boende i stadskärna måste acceptera höge ljud och ljusnivåer än andra, allt annat blir omöjligt. Men mycket missnöje kan hanteras genom en bra dialog och goda och transparenta förankringsprocesser.
      Karlstad kommun och en rad företag i Värmland är duktiga på att arrangera evenemang av olika slag. Sport, teater och musikevenemang är givande för stunden inte minst för de direkta besökarna. Men det betyder mer än så. Vid sidan av ökade intäkter för butiker och restauranger och möjligheterna att göra sig sedd och hörd i samband med olika evenemang så finns också möjligheten till kraftsamling. Att enas bakom större insatser av olika slag i samband med mer omfattande evenemang kan ge en skjuts åt näringsliv och skapa bättre förutsättningar för tillväxt. Det kan röra sig om infrastrukturåtgärder eller andra större ombyggnationer.
      I området mellan offentliga satsningar och utrymmet för enskilda näringsidkare är dock svårmanövrerat. Det offentliga måste alltid balansera mellan att inte ge vissa enskilda otillbörlig fördel och att konkurrera ut verksamhet som skulle ha kunnat genomföras på marknadsmässig grund. Kommunens generositet bör snarare ligga i synen på tillstånd för plats, tid och musik med mera, än att med finansiella medel skjuta till resurser för olika evenemang. Även om det också stundom är nödvändigt.
      Utan enskilda människors driv och vilja blir det ingenting av. Tjänstemän och politiker kan ha egna idéer och med olika medel försöka styra saker i en viss rikting. Men om detta görs åt annat håll än vad som är efterfrågat från människor och företagare så faller projekten platt. Därför bygger en stads attraktivitet i grunden på hur väl människors drivkraft tas tillvara, såväl när det gäller uteserveringar som musikarrangemang.

      En frisinnad gentleman berättar

      Jag har just läst Ingemar Eliassons memoarer Jag vet var jag kommer ifrån, med undertiteln stycken om mitt liv. Det är alltså inte en heltäckande skildring och den som är intresserad av illasinnat skvaller göre sig inte besvär. Däremot finns här en hel del skarpa iakttagelser och det ska erkännas att Eliassons sympatier ligger varken längst åt höger eller vänster. Han har förblivit trogen mitten i svensk politik.
      Boken är uppdelad i sex avsnitt, språket, uppväxt, politiken, landshövdingeår, uppdrag och konungens troman.
      Det är en värmlänning som berättar och var och en som lyssnat till Ingemar Eliasson vet att han är en förnämlig talare. Därför är det inte märkligt att språket spelar en stor roll i hans framställning. Dels berör han det inledningsvis. Man hör inte längre att Eliasson kommer från sydöstra Värmland. Den dialekten slipade han av mycket medvetet som ung. Han trodde det var en förutsättning för att lyckas i Stockholm. Kanske var det så. Dels berör han vikten av att förbereda sig noggrant inför alla talen egenskap han odlat inte minst som konungens talskrivare. Jag undrar om den frikyrkliga bakgrund han har inte varit en utmärkt grogrund för talaren Eliasson.
      Föräldrarna drev en liten lanthandel i Medskog och kämpade för att ge sina fyra barn en så bra utbildning som möjligt. Hemmet var byggt på frisinne, frikyrklighet och fri köpenskap. Morfar var mycket intresserad av politik och en hängiven anhängare av liberalen Karl Staaff.
      Efter tvåårigt handelsgymnasium i Kristinehamn fortsatte Ingemar sina studier på Handelshögskolan i Stockholm och efter några år som gymnasielärare trillade han in i politiken via folkpartiets riksdagskansli. I tjugo år blev han politiken trogen, mestadels som statssekreterare och tjänsteman men också som arbetsmarknadsminister, energiminister och ordförande i socialutskottet. Vi får intressanta inblickar i maktens korridorer och spelet bakom kulisserna fram till slutet av 1980-talet då Odd Engström frågade om han fick sätta upp Eliasson på listan över tänkbara kandidater till chefsposter inom statsförvaltningen.
      Det var dags att lämna den slitsamma politiken och Ingemar Eliasson tackade ja till att bli landshövding i Värmland 1990, en post han lämnade 2002. Under de tolv åren skedde en omvandling av näringslivet  och Eliasson berör     flera av de förändringar som påverkade företagandet i länet, som Böhlers uppköp av Uddeholm, stålverket i Lesjöfors, kartongfabriken i Skoghall, tillkomsten av Karlstads flygplats och universitetet.
      Sist men inte minst berättar han om livet som riksmarskalk och hur det kom sig att en folkpartist som ideologisk borde vara republikan kom att bli konungens troman. I ett kåseri från 80-talet skriver han Min hjärna kräver republik, Mitt förnuft erkänner kungen, Mitt hjärta tillhör drottningen.
      Detta är en generös och lärorik bok skriven med den humor som är så karakteristisk för Ingemar Eliasson.

      Numera upptäcker de hellre världen från blomhyllan, med elementet under rumpan…

      Hutter, hutter! Snörvel och host! Jag skulle aldrig erkänna att det är ett ålderstecken men jag har aldrig tidigare varit så trött på den bitande kylan ute. Och aldrig tidigare längtat så efter vårvärmen. Kyla var förr aldrig något större besvär för mig, inte ens vid -25-30 grader. ”Det finns bara dåliga kläder!”
      Jämfört med för några år sedan, har det ju ärligt sagt inte ens varit särskilt kallt i vinter. Men varje morgon har jag spytt galla över minusgraderna när jag stuckit ut näsan för att hämta cykeln.
      Medan en del redan har bestämt sig för att det är vår och plockat fram den garderoben, krånglar jag obstinat på min dunjacka och drar upp fuskpälsluvan över öronen tills jag är motbevisad. Segdragna efterdyningar på förkylningen har även det bidragit till extra mycket hostningar och näsdropp i nordanvinden.
      Antagligen blev känslan värre av att solen lurades med vårkänslorna redan efter nyår och fick ett bakslag nu. Till och med en trana hann siktas vid Hornborgarsjön som säkert förbannade detta bôttfrusna land för att sedan återvända till den spanska högplatån. Den tranan gav nog den svenska besöksnäringen mycket ”badwill”.
      Våra två 14-åriga katter verkar även de börja lida av tidens tand. Trots sitt vinterbonade krypin på altanen är de inte längre lika sugna på att komma ut när termometern
      kryper under noll. Numera upptäcker de hellre världen från blomhyllan, med elementet under rumpan, och måste schasas ut. (Om det inte är för kallt.)
      Jag tror dessutom katterna har blivit senila och gått tillbaka till den virila ungdomen, nu när det är mars, och blir rastlösa inomhus. De verkar ha fått samma attityd som mig, sura och vresiga för att de inte kan vistas ute under normala förhållanden.
      Kattsyskonen är i gång och tjafsar om småsaker så fort de får chans. Ibland försöker brodern ge sig på systern, vilket resulterar i ett våldsamt fräsande under köksbordet. Att de båda är kastrerade sedan många år, verkar vara lagt i senilitetens dunkel.

      Varma händer skor kalla hovar

      hästar

      Tidigare var veterinär drömmen för hästintresserade Karin Palm. Men till slut föll valet på att bli hovslagare och hon har nu jobbat som det i två år.

      Foto: LINN MALMÉN