Senaste tidningen från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 640 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: januari 2013

      Lasse Jönsson tillbaka i Svenska Rallyt

      Webbetta0513

      Lasse Jönsson är ett välbekant ansikte i de värmländska rallyskogarna men också som tidigare återförsäljare av Porsche på Färjestad. När det stod klart att Svenska Rallyt har premiär för en nostalgitävling, var han snabb att anmäla sig själv och den Porsche han utan lov körde här för nästan exakt 30 år sedan.

      Foto: MATS ZETTERBERG

      P-syndarna gillar Älvgatan

      Det är nära Mitt i city, Systembolaget, Filmstaden och McDonalds dit man ska på snabbärende. Många bilister chansar på Älvgatan och struntar i att köpa parkeringsbiljett – trots att p-vakterna patrullerar här ett par gånger om dagen.

      Det våras för nöjesevenemangen

      Våren och värmen är kanske inte riktigt i Karlstad och Hammarö än, men på nöjessidan ser det riktigt ljust och roligt ut. Inom en snar framtid kommer artister och underhållare som Mando Diao, Jonas Gardell, Petra Marklund, First Aid Kit, Raw comedy club, The Hives, Wyclef Jean, Takida, Manowar, Shrek, Petter, Olle Ljungström och Miss Li till en scen nära dig. Kolla in vår extra stora nöjeskalender som räcker ända fram till maj!

      Startade företag med unik helhetsidé

      David Wänergrip och Sofie Hedén valde medvetet ett brett anslag när de i somras startade Quality Time. Man vill erbjuda helhetslösningar av hög kvalitet för hushållsnära tjänster, från städning till pedagogisk barnpassning.

      Kyrkan vill bli bättre på att ta hand om ideella

      Frivilliga kommer att få allt större betydelse i Svenska kyrkan. Därför måste man bli bättre på att ta hand om dem. En inspirationskväll i Norrstrandskyrkan blir avstamp i den processen.

      Mötesplats med korsord i fokus

      Det är lodrätt och vågrätt, klurigt och roligt i Stadsbibliotekets korsordshörna dit trogna besökare återvänder varje måndag.

      66 tomter på Kartberget

      Hustillverkaren Trivselhus släpper 66 tomter på Kartberget. Arbetet med att bygga upp infrastruktur och vägar på området påbörjas snart.

      Plura sjöng för kvinnorna

      Att låta sig pysslas om stod högt i kurs hos deltagarna på mässan Kvinna 2013 som arrangerades på Nöjesfabriken i lördags.
      Många deltog i massage, solterapi och träning och fick håret lockat, sminket på plats och naglarna förlängda. Kläder, smycken, inredningsprylar och mycket annat fanns att köpa med sig. För den sugne erbjöds smakprov från flera  restauranger.

      Skidnyheter för alla smaker

      Vi har vaskat bland vinterns bästa charternyheter i Alperna och svenska fjällen. Okända skidbyar i Italien och Frankrike ska locka lystna skidåkare.
      En stark trend i år är att skidarrangörerna satsar på små mysiga alpbyar, de flesta i Italien. Maten, prisläget och charmen lockar såväl soldyrkare som matglada skidfantaster.

      Nu tas sjuka träd ner i Karlstad

      Nu är det dags för kommunens 50 sjukaste träd i centrala Karlstad att tas ner och ersättas med nya. Arbetet ska pågå fram till våren.

      Mos byggde denna kropp

      Det är märkligt hur vissa sånger man hör påminner om vissa personer eller hur vissa situationer påminner om vissa händelser. Varje gång jag åker hiss kommer jag till exempel alltid att tänka på Mallorca i början på 70-talet. Jag var i 13-årsåldern och måste förmodligen åkt mycket hiss eftersom detta etsats fast i minnet. Det var en gammal ”tant” på dryga 30 år som varje gång jag delade hiss med henne (hon åkte också ofta hiss, återkommer till det) sa följande ramsa på släpande Stockholmsdialekt.
      – Ner kommer man alltid, säger Benke. Benke är hissmontör, jag kokade ägg åt Benke i morse!
      Denna kvinna gjorde ett starkt intryck på mig trots att jag i dag inte kommer ihåg hur hon såg ut. Jag var väl glad att en människa av kvinnligt kön tilltalade mig och hon såg ”busigare” ut för varje hissresa hon gjorde. (Hon åkte säkert upp på rummet och förbättrade vätskebalansen.
      Solen är ju ganska stark och man har ju hört vad farligt det är med vätskebrist!) Så varje gång jag går in i en hiss så hör jag denna ramsa i mitt huvud, stôlligt! Nu borde jag kanske tänka på samma charterresa varje gång jag äter kyckling, men så är inte fallet. Detta trots att jag under 14 dagar åt en sak var gång vi käkade. Kyckling och pommes frites! På den tiden var varken jag eller familjen särskilt bra på engelska men flaxade jag med armarna och kacklade som en höna så fixade det sig!
      Jag var, och är i ärlighetens namn fortfarande, väldigt ”feschlig” när det gäller mat, jag äter inte vad som helst. Jag äter inte fisk, skaldjur, ägg och en massa annat. Däremot så älskar jag mos och ugnstekt falukorv, mos och bacon, mos och värmlandskôrv, ja ni hör. Jag är alltså uppväxt på mos och utan det hade jag aldrig blivit så ståtlig som jag är!
      Till sist en historia som har en del med ovanstående att göra. En dag kom åttaåriga Emma hem från skolan och när pappa frågade om hon lärt sig något så svarade hon:
      – Massor, men jag hörde ett ord som jag inte förstod.
      Hon frågade därför pappa om hjälp.
      – Visst, vilket ord är det? frågade pappan.
      – Olla, svarade Emma.
      Pappan genomfors nu av en inre kris, precis som Karl-Bertil gör på julafton. Berätta den vulgära sanningen eller ljuga för sin bedårande och oskyldiga dotter? Nej, det är bäst att tala sanning, även om den kan vara brutal. Han förklarade därför att olla är något som män gör genom att trycka sin penis mot saker. Flickan gjorde stora ögon och funderade på vart mänskligheten var på väg. När hon nästa dag kommer hem från skolan rusar hon fram till pappa och sätter händerna i sidorna, hon är väldigt upprörd.
      – Pappa, alla har skrattat åt mig i skolan idag. Du ljög för mig igår, olla betyder inte alls det du sa i går!
      – Jaså, sa pappan, vad betyder det då?
      Emma svarade:
      – Olla betyder faktiskt hej på spanska!

      En rallybrud på nostalgitripp

      Svenska Rallyt är kul påstår jag entusiastiskt och får både ris och ros för min inställning. Det finns sura typer som påstår att det bara säger brumbrum och så svischar bilarna förbi. Men dom fnyser jag bara åt på sant Ingemar Stenmarkvis: det är ingen idé å förklar för den som inte begrip.
      Så mycket roligt som jag hade kring rallyt under mina 20 år som allmänreporter på Värmlands Folkblad, minnen som tål att återberättas hur länge som helst.
      Som när de eleganta italienarna insåg att deras blanka kostymer inte klarade ett vinterrally och köpte upp många fotsida pälsar hos lika glad som paff pälshandlare i stan.
      Eller den portugisiske föraren som aldrig sett is förut och kom hit det året en sträcka kördes på Inre hamnens is. Det var på mycket skakiga ben han ytterst motvilligt baxades ut på isen för bildens skull.
      Eller franske föraren Olivier Hugla som alltid kom sist och blev lite maskot för oss journalister. Vi försäkrade oss alltid om att han anmält sig. Ett år hade han inte råd att köpa vinterdäck så de andra förarna tyckte synd om honom och skramlade till en uppsättning. Hans bil brukade enligt franskt manér stå parkerad på trottoarerna i stan.
      Eller paradigmskiftet vid fyrhjulsdriftens intåg 1981 då Audi Quattron rattades av Hannu Mikkola och alla tappade rallyhakorna när han nästan ljudlöst körde skjortan av samtliga och vann.
      Fartfyllt var det också när Michèle Mouton gasade på nära Glava. Det var på natten och Mikkola hade kört av men lyckats ta sig upp på vägen igen. Bara för att direkt puttas långt ut i terrängen igen av Michèles Quattro som startat efter. Bägge satt sedan fast medan Stig Blomqvist smet förbi. Ingen publik till hjälp. Mikkola var inte glad…
      Komiskt var det också när några ryska Vaz Lada tuffade ut på sträckorna och snabbt blev effektiva bromsklossar för de riktiga fartvidundren. De brukade tuta på ladorna, men hur tänkte de att de skulle kunna väja mellan snövallarna?
      Men den allra roligaste historien från rallyt som jag har hört gällde kenyanske föraren Joginder Singh. Han fullfartstestade en sträcka uppe i nordväst bara för att strax bli effektivt stoppad av en butiksbil. Teamet tutade och tutade men kom inte förbi förrän föraren kikade ut, fick syn på Singh som är sikh och bär turban:
      – Oj, en skadad.
      Mest lär Singh själv ha skrattat.
      Han körde Safarirallyt 22 gånger, vann första gången 1965 i en Volvo PV544 som Tom Trana tävlat med året innan.
      Nu stundar årets rally och kanske ska jag ta mig ut. På travbanan lär man se bilarna bra. Vi kanske ses med eller utan maken som är den rallysura typen ni läste om inledningsvis.

      Integrationspolitik diskuteras för lite

      Integrationspolitiken har genomgått stora förändringar sedan alliansen kom till makten 2006. Folkpartiets väl genomarbetade program inför valet 2002 lade grunden till alliansens fokus på jobb och svenska språket. Dessa faktorer är nämligen nycklar till en lyckad integration.

      Integrationspolitiken diskuteras dock för lite. Riksdagsoppositionen har fastnat i retoriken från förr. Vänsterpartiet och Miljöpartiet talar fortfarande i omhändertagandetermer, som om att människor som kommer hit inte kan ta hand om sig själva. Socialdemokraterna ställer förvisso upp på det mesta integrationsminister Ullenhag och alliansregeringen lanserar men kommer med få egna förslag.
      I brist på integrationspolitisk debatt har istället utrymme getts till ”invandringspolitik”. Däri är stor skillnad. Migrationsverkets uppblåsta ”bedömningar” över hur många invandrare som kan förväntas komma till Sverige får huvudfokus när media plockar upp populistisk retorik och ställer frågor som; hur mycket invandring klarar Sverige av?
      Frågan är förenklad och missvisande. Bland andra faktorer hänger det naturligtvis ihop med hur väl människor integreras. När Sverige under 90-talets katastrofer på Balkan blev hemvist för många skyddsbehövande personer så var det under en tid då integrationspolitiken knappt hade några verktyg alls, än mindre ordentlig styrning gentemot jobb och svenska språket. Trots detta lyckades de som kom hit etablera sig på arbetsmarknaden och bidrar idag i stort och smått.
      Att människor söker sig till Sverige är ett bra betyg vi ska vara stolta över och vårda. Men den öppenhet som för oss är både nödvändig men också önskvärd är inte utan utmaningar. Det utanförskap som många invandrare hamnar i måste brytas. Annars göds felaktiga uppfattningar, frustration och desperata handlingar vilket vållar stora problem.
      I dag har Sverige lagt grunden för en integrationspolitik som kan lyckas. Sedan 2006 har ett antal reformer sjösatts som alla syftar till att människor ska komma i arbete och lära sig det svenska språket. I höstens budget inför detta år lanserades ännu fler åtgärder för att se till att Sverige lyckas med integrationspolitiken.
      Bland annat arbetsmarknadsinsatser för utrikes födda med kort utbildning; praktiskt basår för personer över 30 år med högst 9 års utbildning, 1000 platser/år. Tillgång till praktikplatser för 6000 personer genom att arbetsgivare får mer kostnadsersättning för att skapa praktikplatser. Utvidgad målgrupp för etableringsreformen, inklusive anhöriginvandrare. Nyanlända invandrare ska ha en skyldighet att acceptera ett erbjudande om lämpligt arbete.
      Åtgärder inom utbildningsområdet är bland annat utökad undervisningstid för nyanlända elever, bättre kartläggning och uppföljning av nyanlända elevers kunskaper, kompetensutveckling för skolpersonal, fortsatt individanpassning av SFI.
      I december var det två år sedan den så kallade etableringsreformen trädde i kraft. Innan reformen fanns var det en minoritet av vuxna invandrare som deltog i arbetsmarknadsinsatser. Av de som deltog i kommunernas introduktion hade hälften inte fått någon arbetsmarknadskontakt alls under de första tolv månaderna.
      I dag skrivs en stor majoritet in på arbetsförmedlingen och får därmed ta del av arbetsförberedande insatser. Det föreligger tydliga incitament eftersom etableringsersättningen är kopplad till att man är inskriven på arbetsförmedlingen.
      Av de nyanlända som är inskrivna på arbetsförmedlingen idag är det mer än 90 procent som tagit del av arbetsförberedande insatser. Det är viktigt. Forskning visar att tidiga arbetsmarknadsinsatser är avgörande för att komma i arbete. Långvarigt försörjningsstöd leder till passivitet.
      Mycket har gjorts men mer behöver göras. Vi behöver locka till oss fler människor med internationell bakgrund, inte minst i Värmland och Karlstad.

      Med åttiotalsglimten i ögat

      Turbotitts

      Turbotits är damorkestern som spelar hits från 1980-talet enligt devisen ”harder, better, faster, stronger.”
      – Allt runt omkring görs med glimten i ögat, men på musiken har vi hårda krav, det är seriöst, säger Åsa Gillberg, basist och sångerska i trion.
      För bakom det neonrosa och glittriga finns tre musiker med lång och bred erfarenhet.

      Foto: HELENA DAHLGREN

      Lediga tomter men få köpare

      Just nu har kommunen cirka 50 lediga tomter i bland annat Alster, Gustavsberg, Stockfallet och Zakrisdal.
      – Det är mycket fina och bra tomter, men folk får inte lån och då har det blivit ett stopp för både försäljning och framtagning av nya tomter, säger Gunilla Söderlund, handläggare på mark- och exploateringsenheten.