Senaste tidningen från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 640 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: augusti 2012

      Hellre fotbollsfru än fotbollsmorsa!

      Båda mina döttrar spelar fotboll och har så gjort ett par år. Och att ungarna får motion ska man väl som förälder vara glad för i dessa fetma- och dataspelstider. Men smakar det så kostar det. Nu för tiden räcker det tyvärr inte att betala medlems- och säsongsavgift. Nej, i tillägg ska det säljas bingolotter, restauranghäften och annat elände. När varenda unge i Molkom samtidigt ska kränga dessa till grannar och bekanta så blir de rätt svårsålda. Det brukar sluta med att vi föräldrar tvingas lägga ut.

      Fast värst av allt är ändå de påtvingade kioskpassen. I den ena dotterns lag förväntas man dessutom ta ledigt från jobbet för att bemanna kiosken under en vardagseftermiddag. Och i den andra dotterns lag SKA man även ha med sig fika, underförstått hembakt. Nej, är det något jag hatar så är det att stå i en torftig kiosk och sälja korv som legat i äckligt lagerbladsvatten. Så om ni känner till en sport där man slipper lottförsäljning och kioskpass får ni gärna mejla mig!

      Och från maj till oktober är i princip varenda ledig helg ”förstörd” av fotbollsmatcher kors och tvärs i Värmland. ”Samling 0815 vid Preem för avfärd till Lesjöfors” är ingen drömstart på min söndagsmorgon. Då vill jag sova, äta långfrukost och läsa DN i sängen. Inte stå och huttra i snålblåst och regn längs sidolinjen på en fotbollsplan i en öde bruksort. Inte blir humöret bättre av att matcherna genom åren oftast slutat i förlust – tvåsiffrigt dessutom. Men till en åttaåring kan man ju inte säga ”ni suger” utan det får bli ett klämkäckt ”ni kämpade jättebra”.

      Nyligen upplevde jag min allra första fotbollscup, och kanske sista, som fotbollsmorsa. Resultatmässigt gick det kanon – tolvåringens lag, hon har denna säsong bytt till ett vinnarlag, vann hela cupen. Men det var en seger med bitter eftersmak: dottern fick endast spela 20 minuter på sex matcher. Det kallas för toppning, har jag fått lära mig. I min värld kallas det för orättvis och knäckande behandling av barn. I huvudet gjorde jag voodoo på tränarna.
      Stämningen runtomkring var inte heller så gemytlig; tränarna vrålade direktiv, expertföräldrarna likaså. Under finalen osade ”hatet” mellan lagens föräldrar och sura kommentarer fälldes.

      Nej, att vara fotbollsmorsa är helt enkelt inte min grej. Men fotbollsfru till ett utlandsproffs hade jag gärna kunnat tänka mig att vara. Då hade jag fått resa över hela Europa, lärt mig ett nytt språk vart tredje år och definitivt sluppit den ständiga stanken av sura fotbollsstrumpor i min tvättstuga!

      Nobody puts Baby in a corner

      Det hör inte till vanligheterna att Karlstads-Tidningens ledare har en rubrik på engelska, men den här veckan passade det. Anledningen är naturligtvis den debatt som har förekommit, inte minst på sociala medier, om lämpligheten i att Karlstads universitet har valt att sätta rubrikens ord som en konstnärlig utsmyckning på en av sina byggnader.
      Orden är en av filmhistoriens mest klassiska filmrepliker, hämtad från 1980-talsfilmen Dirty Dancing.

      Läs mer →

      Värmländska löv blir skog i Afrika

      Vill ni bidra till Vi-skogen i Östafrika? Då kan ni passa på att delta i auktionen av hemslöjdslöven på Liljevalchs konsthall varav 60 är gjorda i Värmland.

      Målningarna som omfamnar Gustaf Frödings diktarvärld

      Inte bara för elever och skolpersonal. Utan för alla som vill ta del av Gustaf Frödings diktvärld. Så vill Gustaf Frödingsällskapet genom årsboken ”så målar jag” lyfta fram och skapa intresse kring utsmyckningarna i Sundstagymnasiet och Frödingskolan.

      Skattkärrs trafikfällor byggs bort

      Nu är arbetena med att bygga bort trafikfällorna i Skattkärr snart klara. Både utanför skolan och dagiset Morkullan har nya hållplatser byggts.

      Kanoten får gröna tak

      700 nya lägenheter, 90 00 kvadratmeter till handel och kontor och en förtätning av Karlstad som stad. Det möjliggörs av detaljplanen för området Kanoten som nu ska ställas ut.

      Löfbergs utan lila

      – Färgen släpper vi aldrig det är bara ordet vi tar bort ur företagsnamnet för att ge oss fler möjligheter.

      Karlstads utvecklare bjöd på stora visioner

      En massiv brainstorm, kan man förenklat beskriva måndagen när Karlstads kommun bjöd in strategiskt viktiga personer att visionera fritt om stadens framtid.

      Mariebergsskolans elever gillar sin nya skola

      – Härligt! kan man sammanfatta reaktionerna från elever och lärare när de fick återse Mariebergsskolan vid terminsstarten i torsdags.

      Möt politikerna på Facebook

      Snart kan du prata med kommunpolitiker på Facebook. I september startas nämligen sidan Kommunpolitik i Karlstad. Det ska fungera som en mötesplats och ge Karlstadsborna möjlighet att vara med och påverka Karlstads framtid.

      Nu får Edsvallaborna en central mötesplats

      En mötesplats. Det har stått högst upp på önskelistan när kommunen träffat Edsvallaborna i referensgruppen för upprustningen av centrummiljön. I tisdags togs första spadtaget.

      Flottrace nu öppen för alla

      I år får även allmänheten vara med och tävla. Det är nyheten i den traditionella studenttävlingen längs Klarälven som går av stapeln på onsdag.

      Nu ska även bakgården få rejäl ansiktslyftning


      Det riktigt strålar om nyrenoverade Monitorn 2, det tornförsedda kulturhuset i hörnet Drottninggatan- Östra Torggatan. Nästa steg blir att ta tag i bakgården, berättar delägaren Birgitta Skoog-Jansson.

      Brobyggarminnen

      Hur och när blir en pojke man? Det kan ske på många sätt och det är givetvis en successiv process, även om det finns händelser som kan bli livsavgörande. Att lumpen hade stor betydelse för många pojkar är helt klart, liksom det att vara inackorderad under studietiden. I vår sexfixerade värld fokuseras kanske enligt min mening alldeles för mycket på förlusten av svendomen.

      Själv tänker jag ofta på arbetslivet, när man kom med i de vuxnas arbetsgemenskap och kände att man hade en alldeles egen arbetsuppgift. Att vid tröskningen svara för att agnarna blev bortforslade var tidigt en sådan uppgift som jag svarade för.

      Speciellt tänker jag på när jag var med och byggde den nya bron över bäcken därhemma. Då fick jag vara med i ett externt arbetslag och inte bara de vanliga arbetskarlarna hemma på gården. Eftersom jag åker över bron varje dag, när jag är nere på min gård, så tänker jag ofta på detta brobygge den sommaren, då jag skulle fylla 13 år.

      Det var en mycket varm sommar och jag minns hur vi släckte törsten. Byggbasen gjorde varje morgon i ordning en hink vatten i vilket han hällde ett paket Gyllenhammars havremust. Hinken satte han i skuggan av någon al i det kalla bäckvattnet. När man blev törstig, så gick man ner och drack en slev av denna dryck, som inte lakade ur kroppen så som bara vatten gör, som byggbasen sa.

      En dag kom distriktssköterskan till brobygget. En av arbetarnas gamle far hade dött och tydligen hade man upptäckt att han haft tbc. Nu skulle sonen kontrolleras genom en tuberkulinspruta. Detta klarades av bakom närmaste albuske. Dock under hela resten av brobygget pikades den nog ganska blyge mannen för denna vistelse bakom albusken av de andra i bygglaget. 13-åringen begrep nog egentligen inte varför. Fortfarande, drygt 60 år senare minns jag emellertid hur gyllenmusten i skopan smakade och jag minns hur förlägen mannen såg ut, när han återvände från sprutsejouren bakom albusken.

      Jag minns inte om jag gjorde någon egentlig nytta som brobyggare, men jag minns fortfarande hur stolt jag var varje morgon att gå till jobbet tillsammans med far och de andra riktiga arbetskarlarna!

      * * * *

      Härom natten, när jag med ålderns rätt gjorde en liten rundvandring i lägenheten, upptäckte jag något som jag inte hade sett tidigare. På ett par ställen längst inne i hörnen alldeles nere vid golvet satt det små tomtar och jobbade. De hade en nästan osynlig grön arbetsbelysning. När jag kollade på morgonen, fanns inga tomtar där, utan bara dosor, som tydligen har något med vårt bredband att göra.

      Protektionism motverkar utveckling

      I tider av oro är det inte ovanligt att intoleranta vindar tar fart. Främlingsfientlighet och rent utav rasistiska tendenser är den mest avskyvärda utav dem. Men även protektionism i form av falskt värnande av den egna hemmamarknaden motverkar utveckling. Det tar sig uttryck genom att på ett eller annat sätt hindra eller motverka olika former av handel med andra delar av landet, regionen eller världen. Ett exempel är statsminister Fredrik Reinfeldt som inför julen krisåret 2008 manade till att hålla sig till svenska julklappar. Det var en lättvindig, lätt populistisk men fullständigt kontraproduktiv uppmaning. Men stockholmaren Fredrik Reinfeldt är inte ensam. Protektionistiska yttringar hörs nästan dagligen i olika former, även i områden där utflyttning råder och befolkningsunderlaget för service och arbetstillfällen urgröps.

      Det är lätt att bli hemmablind. I febrila försök att få den egna kommunala verksamheten och näringsverksamheten att gå ihop försöka hitta vägar till att gynna just den lokala verksamheten är dock inte rätt väg att gå, tvärtom. Ska företag överleva och vårdinrättningar upprätthålla tillräcklig kvalitet så behövs tillräcklig mängd kunder och besökare.

      Att marknadsföra sina tjänster och produkter för att locka boende i närområdet är såklart bra. Men går det från att handla om marknadsföring till att bli mer utav påbud är vi inne på ett sluttande plan. I synnerhet i områden med hög utflyttning är dylika påbud direkt kontraproduktiva eftersom marknadsunderlaget är sviktande. För att kunna locka till sig nya kunder, köpare och nya besökare kräver det öppenhet. Vill vi att andra ska köpa varor måste signalerna vara att även vi kan tänka oss handla annorstädes.

      Det enda som är säkert om framtiden är att vi inte vet hur den ser ut. Tänker vi oss tillbaka femtio, hundra eller tvåhundra år är det väldigt mycket som är annorlunda. Det är därför inte givet att det vi känner till idag kommer se likadana ut eller ens finnas. Många tätorter, byar och verksamheter befinner sig i tider av motgångar och röda siffror. Lösningen är inte, och kommer aldrig att vara att krampaktigt hålla fast vid det som varit och lyfta protektionistiska påbud för att skydda det. Tvärtom bör omvandlingen omfamnas och det faktum att vissa verksamheter går i graven accepteras.

      Genom att anpassa verksamheter till de trender som råder och genom att flytta fram positionerna kan såväl tätorter, byar och diverse verksamheter utvecklas och vända negativ spiral till accelererande raket. Alla kommer dock inte att lyckas och det är därför viktigt att lyfta blicken och fokusera på de styrkor och de möjligheter till framgång som finns.

      Också vällovliga ändamål tas som förkläde för protektionistisk verksamhet. Att handla närproducerade livsmedel är av många anledningar positivt, man känner till att djuren har det bra, den håller hög kvalitet och det har inte skett längre transporter som genererat stora mängder utsläpp av växthusgaser. Men att handla från andra delar av landet, regionen eller världen har även det fördelar så som att lyfta delar av världen ur fattigdom eller att stärka handelsutbytet. Ökade kontakter världen över ökar förståelsen för varandra och bidrar till en säkrare värld. Dessa olika faktorer måste vägas mot varandra i varje enskilt fall. Närproducerat är inte alltid rätt, av fel anledning är det protektionism i sitt lömskaste slag.

      Att begränsa människors valmöjligheter är alltid av ondo men dessvärre en alltför lättvindig väg för vissa. Att omfamna förändringar och att ställa sig så man ser över murarna kommer vara avgörande för om vi om några år ser ljust på de kommande hundra åren eller ej.