Senaste tidningen från KT
  • Prenumerera

    1. Prenumerera på Karlstads Tidningen

    2. Autogiro, 55 kr/mån
      4 mån, 275 kr
      6 mån, 388 kr
      12 mån, 640 kr
    3. Loading ...
  • Månadsarkiv: december 2011

      Ett omtumlande 2011 går mot sitt slut

      Året lider mot sitt slut. Det har varit ett händelserikt och omtumlande år på många sätt, både i stort och smått. En tillbakablick ger otalet nedslag. Den magnifika rörelsen i den arabiska våren som störtade diktator efter diktator och där vi ännu inte ens kan överblicka var det slutar. De fruktansvärda illdåden som skedde precis på andra sidan gränsen i Oslo och Utöya påminde oss alla om att kampen för frihet och demokrati aldrig avstannar. Hur välmående ett samhälle än är.
      Tsunami blev ännu en gång ordet på var mans läppar och vi lärde oss namnet på ännu ett misskött och felplacerat kärnkraftverk. Skuldkrisen i flera av Europas länder har blivit alltmer påtaglig och på vissa håll akut. Räddningspakt och paket förhandlades och inte heller där kan vi överblicka riktigt var det slutar. Men utgången för EU och euron torde vara ljusare än dagsläget. För mycket står på spel för att ge upp, inte ”bara” en valuta utan hela grundtanken med EU nämligen att saker och ting blir bättre om vi gör det tillsammans, inte minst för att hålla sams.
      Svensk ekonomi går ännu så länge som tåget, eller som tåget borde göra. Vad som däremot inte alls går som på räls är Saab som i dagarna innan jul lämnade sin konkursansökan. Inte någon borde vara förvånad.
      Äntligen fick en svensk Nobelpris, i litteratur. Nu fattas bara Sveriges Marie Curie, och nog vore det roligt att se fler pristagare som är kvinnor, inte minst bland vetenskapsmännen(!).
      Håkan Juholt blev partiledare för Socialdemokraterna och Annie Lööf för Centerpartiet. Ytterligare två partiledarprocesser har präglat hösten, vänsterpartiet och kristdemokraterna, utgången i dessa är tippade: Jonas Sjöstedt och Göran Hägglund. Såvida inte (KD)s partisekreterare Acko Ankarberg tar upp stafettpinnen, men ännu så länge är hon lojal gentemot Hägglund.
      I Värmland firade Filipstad 400 år, Karlstad CCC öppnade portarna, Färjestad tog ännu ett SM-guld, Arvikafestivalen gick i konkurs och Karlstads universitet fick en ny rektor. Sandgrund aviseras gå i graven som danspalats, i landstinget röstar de borgerliga för höjd skatt och Karlstad energi har åter fått välförtjänt kritik för än det ena än det andra, senast soptunnornas utformning.
      Lärdomarna från 2011 är många. Inte minst på det humanistiska och demokratiska planet finns anledning till reflektion. Att ett terrorbrott så illasinnat som det i Oslo och på Utöya kan få förekomma är nästintill ofattbart. Hur kan en fundamentalist och psykiskt inte helt frisk person kunna utvecklas obehindrat på detta sätt är frågan som många ställer sig. I Norge är dessutom behovet av upprättelse och ett klargörande av ansvarsfrågan en än tyngre önskan än det skulle vara i Sverige.
      Hur vi kan hjälpa och bistå de strävanden för demokratisk utveckling som finns i de länder där arabiska våren forsat fram, detta utan att misstolkas som påtvingande av västerländska värden, kommer att bli en vansklig balansgång framöver.
      För Värmlands och Karlstads del kommer kampen mot utflyttning och kampen för investeringar och nya arbetstillfällen att hårdna alltmer. Många ljuspunkter kan skönjas men det finns anledning att fokusera och kraftsamla på dessa för att så småningom kunna bredda Karlstads utbud och framstå som ett attraktivt alternativ för människor att söka sig eller återvända till.
      På önskelistan inför 2012 står kommunsammanslagning. Värmlänningar och Karlstadsbor kan inte leva på gamla meriter, att inse att rejäla strukturomvandlingar står inför dörren och detta innebär nya gemensamma tag borde vara en självklarhet. Att exempelvis slå ihop ett antal av Värmlands kommuner är ett första steg, fler steg behövs.

      Blickarna från medpassagerarna vägrade jag möta

      Mellandagar på hemmaplan är något som jag uppskattar. Jag tycker det är jobbigt att vara på resande fot, oavsett vilket transportmedel det är. Bussresor ger mig faktiskt rysningar på grund av allt som jag råkat ut för på sådana. En resa genom ett tyfondrabbat Thailand spar jag till en annan krönika men jag ska berätta om några andra händelser. En resa jag aldrig kommer att glömma var när jag fick ta bussen från Göteborg eftersom tåget var inställt. Bussen var precis smockfull och jag kände när jag steg på att jag inte mådde bra. Lite kallsvett och en mage i uppror är ju inte något önskescenario men det var precis vad som hände. Akut matförgiftning, kul! Jag som normalt drar mig får att ens gå in och kissa på en buss! Toan är ju inte precis stor och väggarna inte direkt ljuddämpande. Om man dessutom sitter ner för att det sprutar ur arslet så blir man ju inte så där jätteglad när man känner att det även är dags för ett uppkast. Blunda en stund, se bilden framför er. En kille i sina bästa år som är genomsvettig, spyr i toan samtidigt som han nyper ihop skinkorna i ett desperat försök att hålla tillbaka även denna kroppsvätska! Blickarna från medpassagerarna var något som jag vägrade möta men efter sjätte resan in på toan så tror jag att de faktiskt tyckte synd om mig, även om ingen direkt kom fram och kramade mig. Det var i alla fall väldigt långt till Karlstad.
      Jag har mött många sorters förare, både dåliga och bra. Den senare är en kille (oftast) som är vänlig, hjälpsam och skapar en bra stämning i bussen. En kille som var precis så var som den värsta komikern. Hela bussen skrattade så tårarna sprutade. Han ställde en fråga till oss resenärer. Tycker ni att jag är världens bästa busschaufför? Precis när han ställt frågan bromsade han mjukt två gånger vilket gjorde att allas huvud nickade. Tycker alla det, sa han, uh vad snälla ni är. Mer skratt på det naturligtvis. Innan vi skulle stiga av bad han oss att kolla så vi fick med alla saker från bussen. Han berättade att han hittat alla möjliga och omöjliga kvarglömda saker men en sak hade aldrig någon glömt. Vi fick fundera en stund och komma med förslag men det var ingen som lyckades pricka rätt. Jo, sa han, det är aldrig någon som glömt kvar en tax-free påse!
      En annan chaufför var ute på resa med bussen full av pensionärer. Under resans gång kommer en gammal dam fram och knackar på hans axel. Hon frågar om han vill ha en näve jordnötter vilket han tacksamt äter upp. Efter femton minuter kommer hon tillbaka och ger honom ytterligare en näve. Hon upprepar detta åtta gånger och när hon kommer den nionde gången så frågar han den gamla damen. Varför äter ni inte upp jordnötterna själva? Hon svarar Det är inte möjligt på grund av våra gamla tänder, det går inte att tugga dem. Varför i hela friden köper ni då? Frågar han förbryllat. Den gamla damen svarar Vi bara älskar chokladen runt dem!

      Rena rama tomteverkstan

      Med en stämning av tomteverkstad skred entusiastiska, jullovslediga, barn till verket med att förvandla gamla tavlor och porslin till egna konstverk.

      Styrkelyftande brandman

      – Jag höll på med simning och vattenpolo och det var därför jag började stryketräna. Nu är jag helt fast.
      Så säger den 22-åriga brandmannen Mathilda Skystedt från Karlstad som, trots att hon inte tävlat så länge, redan har kammat hem en SM-medalj i styrkelyft.

      Vinranka och Pyro fortsatt populära

      Mycket folk trängdes när det i tisdags vankades Antik- och samlarmässa i Tingvallahallarna.

      Sarbast hoppas att fler ska hitta till pizzerian

      Förr fanns många butiker och mataffärer. Idag återstår Bellevue Pizzeria, områdets enda kvarvarande matservice.

      Affärerna försvann men lugnet är kvar

      ”Förr fanns många barn i varje lägenhet”
      På 1960-talet fanns en hel del service på Bellevue. Alltifrån sparbank till småskola. Vi har mött tre generationer Bellevuebor.

      Lyxa till nyårsmaten med inspiration från Frankrike

      Ostron, hummer, tryffel och oxfilé står på menyn. Inspirationen är hämtad från Frankrike när Peter Backlund, kökschef på Båten, sätter ihop en trerätters nyårsmeny för Karlstads-Tidningen.
      – Det är lite lyxigare och exklusivare mat än vad man kanske annars lagar, säger han.

      Avancerat filmhus byggs i Molkom

      En blackbox fri från ljud- och ljusinsläpp, stor biosalong och redigeringsutrymmen. 17-miljonersinvesteringen vid Molkoms Folkhögskola blir en tillgång för hela regionen, menar rektor Gunilla Frykensjö.

      Nyårsfyrverkeri minskar busliv

      På tolvslaget på nyårsnatten avfyras det årliga fyrverkeriet från Sandgrundsudden. Ett fyrverkeri polisen anser har skapat större trygghet på stan.

      Fantastiskt men tufft operaår

      Hans egen 60-årsdag kommer lite i skugga när Värmlands operans chef, Ole Wiggo Bang, sammanfattar året. För honom har teaterhusets återinvigning varit i fokus.

      – Det har varit ett fantastiskt år med fruktansvärt mycket jobb.

      Strålande gott nytt år!


      Nyårsafton är en av årets festligaste kvällar och då vill de flesta av oss känna sig lite extra fina. Paulina Josefsson, årets lucia, och hennes mamma, Anette Josefsson, blev feststylade.

      – Precis så här vill jag se ut på nyår, säger Paulina Josefsson efteråt.

      Foto: Håkan Strandman

      Jag drömmer om en alternativ jul

      Här sitter jag med munsår och mensmage och försöker uppbåda julstämning blott några dagar före jul. Jag spelar julsånger, proppar i mig pepparkakor, dricker julmust, tänder ljus, men inget tycks hjälpa. Det enda jag känner är julstress. Visserligen är de flesta julklapparna redan köpta, men de perfekta julkorten på den lyckliga familjen är inte skickade (de hade varit perfekta om inte sambon blandat versaler och gemener på ett olyckligt sätt, så kan det gå när husmor delegerar julbestyren och inte korrekturläser innan framkallning), köttbullarna inte gjorda, kakorna inte bakade, julmaten och julgranen inte inhandlade, tomten inte fixad, tvätten inte tvättad och svärmor är på ingång. Fast även om vi inte hinner med alla måsten så blir det ju jul ändå. Som alltid. Och på julaftons kväll tänker jag samma sak som den som just förlorat oskulden: ”Var detta allt”? Med andra ord är det ingen idé att hetsa upp sig så förbaskat inför årets mest överskattade dag.
      Fast det är just det som tusentals mammor gör under december månad. Men har inte papporna också det jobbigt? Jo men visst, hur kunde jag glömma deras storartade insats som består av att fixa julgranen och hänga upp utebelysningen! Vi mammor behöver bara köpa julklapparna till barnen, resten av släkten och lärare på skolan, baka, laga maten, städa huset, julpynta och försöka se till att alla är glada och belåtna. Inte så konstigt att det jäser i de svenska hemmen under julhelgen… Personligen har jag tröttnat på att vara martyr och försöker att inte göra mer än nödvändigt. Min bästa julklapp till mina barn är att vara en glad (försöka måste man i alla fall) och pigg mamma på julafton, inte ett nervvrak! Men det är ingen lätt process att släppa på kontrollen, utan man får ta det stegvis.
      Jag vägrar numera till exempel att köpa julklappar till min sambos sex syskonbarn i Norge, det får han allt fixa själv. I år fick jag honom att föreslå för sin storasyster att vi skulle sluta med detta i mina ögon meningslösa byte av pengar med varandra, men hon blev förfärad och deklarerade att julklappar ska man minsann köpa så länge barnen bor hemma. ”På den måten viser man at man er glad i sine söskenbarn”. Och så tog den ”diskussionen” slut. Att försöka ändra jultraditioner är som att gå på minerad mark!
      Varje år drömmer jag om att fira julen på ett helt annorlunda sätt, gärna utan svensk julmat som man ändå äter året runt, nästan i alla fall. Jag skulle gärna befinna mig utomlands i solen, men det vill inte barnen. Eller varför inte ett julfirande med främlingar som faktiskt kan vara att föredra framför den egna släkten? Man kanske skulle bjuda hem en flyktingfamilj, ett gäng utbytesstudenter eller bjuda in sig själv på Ängsbacka här i Molkom där de verkar ha ett skönt och avslappnat julfirande? Men som sagt, att ändra på jultraditioner gör man inte i en handvändning – det krävs mod att stå emot tjocka släkten. Fast en dag så… Jag önskar er alla en riktigt God (och vit, i dubbel bemärkelse) Jul och ett Gott Nytt År, oavsett hur ni väljer att fira eller inte fira.

      Allting går att sälja med mördande reklam

      I kupletten ”Allting går att sälja med mördande reklam” exemplifieras påståendet med konserverad gröt. Tyvärr finns många fler exempel på att rent skräp kan sälja, bara det lanseras tillräckligt hårt.
      Ett bra exempel på detta under 2011 är skandalboken ”Den ofrivillige monarken”. Där har författarna fabricerat en lögnaktig historia om kungen, som bland annat påståtts ha besökt porrklubbar ägda av grovt kriminella.
      En sådan skräpbok borde naturligtvis aldrig ha funnit några köpare, men boken lanserades hårdare än Milleniumtrilogin. Kvällstidningarna, med Aftonbladet i spetsen, beslutade sig för att behandla förtalsskriften som om den vore en faktabok och Kungen har fått löpa gatlopp.
      Aftonbladet har på nätet erbjudit läsarna att köpa boken mycket billigt. Skälet har givetvis varit politiskt. Man har velat skada monarkin och kungen personligen genom att försöka skandalisera honom. Det har handlat om kampanjjournalistik av absolut sämsta märke.
      Enligt Aftonbladet och förtalsskriftens författare har det funnits bilder som skulle visa kungen i komprometterande situationer. Bilderna har funnits i den ökände gangstern Mille Markovics ägo. Ett antal journalister fick se bilderna utan att de publicerades för allmänheten. Det faktum att journalisterna hade sett bilderna utan att ifrågasätta dem, gav intrycket att de var äkta.
      Så publicerade till slut Expressen en bild som påstods visa kungen som betraktade några kvinnor i en sexuell situation. Några experter kunde snabbt konstatera att bilderna hade manipulerats. Kompetensen att ta reda på hur bilden hade gjorts fanns dock inte på kvällstidningsredaktionerna. Istället var det signaturen ”Stig-Britt” som på nätsajten Flashback.org kunde avslöja allt. Kungens ansikte hade klippts in från förlovningsintervjun 1976.
      Nu vet vi sålunda att allt har varit lögn från början till slut. Bokens innehåll är påhittat, kungen har inte haft kontakter med den organiserade brottsligheten och kvällstidningarna har spridit felaktiga och djupt kränkande uppgifter om Sveriges statschef.
      På portalen aftonbladet.se finns inte längre några uppgifter om kungens påstådda affärer och boken ”Den ofrivillige monarken” bjuds inte längre ut. Men det finns inte hellre någon analys av tidningens egen roll i denna snaskiga affär.
      Det är inte första gången som Aftonbladet har ljugit ihop nyheter, som man gjort jättereportage om. 1998 var det en av tidningens journalister, som engagerade några nazister för att måla hotelser på Alexandra Pascalidous dörr. Hotet mot Pascalidou var sålunda fabricerat på kvällstidningsredaktionen.
      De båda kvällstidningsdrakarna lär ju inte granska vare sig själva eller varandra. Annars finns det några intressanta frågor att ställa.
      När insåg Aftonbladets chefredaktör Jan Helin att tidningens artiklar enbart byggde på uppgifter från en grovt kriminell?
      Hur mycket har Expressen betalat till denne maffioso för att få publicera den manipulerade bilden?
      Varför avgår inte Jan Helin?

      Ulf har hockeyminnen även kring julen

      För hockeylegendaren Ulf Sterner var isen och klubban det han främst minns från sin barndoms jular i Deje. Men han kommer också ihåg när mamma bakade pepparkakor och när havreflarnen skulle böjas över sopkvasten.